Helena Andersson, Malmö högskola
Denna text är en sammanfattning av en rapport utarbetad till Skolverket.
Studien handlar om det som kan sägas karaktäri- sera en god lärmiljö i grundskolan utifrån ett elev- perspektiv. Övergripande inriktar sig studien på elevers upplevelser av sina lärmiljöer både i och utanför klassrummet. Men studien fokuserar även elevers upplevelser av engagemang och delaktighet i avsikt att bidra med kunskap om hur goda lärmil- jöer kan utvecklas för att skapa en mer inkluderande grundskola. Som empiriskt underlag för studien har intervjuer med elever genomförts i form av grupp- intervjusamtal, enskilda samtal och genom elevers skriftliga reflektioner. Eleverna studerar vid åtta olika grundskolor i sex29 olika kommuner i Sverige. Syftet med studien är att sätta fokus på vilket sätt elevengagemang och delaktighet kan relateras till goda lärmiljöer med avsikt att utveckla en inklude- rande grundskola. Förutom det nyss nämnda, syftar projektet som helhet till att även öka kunskaper på såväl skol- som kommunal huvudmannanivå, samt att genom forskning bidra till att stärka den samla- de kunskapen om inkludering. En förhoppning med rapporten är alltså att utifrån elevers erfarenheter kunna bidra med kunskap om vad goda lärmiljöer kan vara för dem och att vidga förståelsen för att det finns en stor variation av goda lärmiljöer och därige- nom bidra med kunskap om att mångfald är en till- gång i skapandet av goda lärmiljöer i skolpraktiken.
Ett led i att möjliggöra en rättvisare skola är att skapa lärmiljöer där elever kan känna tillhörighet och delaktighet i skolan både socialt och pedago- giskt. I detta arbete med att utveckla en rättvis skola för alla måste värdegrunden kanske främst beaktas som ett sätt att förhålla sig till kunskap och till var- andra i skolpraktiken (Ainscow et al, 2012). I den här studien är utgångspunkten en definition av en- gagemang som dels kännetecknas av en aktiv delak-
29 Borlänge, Helsingborg, Höör, Landskrona, Mullsjö och Stockholms kommun.
tighet, ett görande och dels av en lust och vilja att göra (Russell, Ainley & Frydenberg, 2005). Elevers individuella uppfattningar och upplevelser av skolan är centrala ur ett engagemangsperspektiv. Elevernas bidrag sett ur ett inifrån perspektiv av skolan kan ge oss en förståelse av skolan och dess lärmiljöer (Westling Allodi, 2002), vilket är en nödvändig kun- skap för att skapa goda, engagerande lärmiljöer för alla elever.
METOD
Utifrån syftet med studien, det vill säga att sätta fo- kus på vilket sätt engagemang och delaktighet kan relateras till goda lärmiljöer med avsikt att utveckla en inkluderande grundskola, har en kvalitativ metod som innefattar intervjusamtal med elever använts. Intervjusamtalen avser att fördjupa förståelsen för goda lärmiljöer sett utifrån ett elevperspektiv och på så sätt öka förståelsen av vad i lärmiljöerna som verkar engagerande för eleverna. Sådana kunska- per kan bidra till att skolpersonal ges en förståelse av vad som kan komma att krävas för att skapa en inkluderande grundskola. När det handlar om in- tervjuer sker samtalen i interaktion, intervjuare och elev interagerar och i samtalet konstrueras de händelser som samtalen handlar om, vilka kan re- presenteras på en mängd olika sätt. I analysen av studiens intervjusamtal måste forskaren förhålla sig kritiskt till sin roll under processen och vara med- veten om att intervjusamtalen inte är enkelriktade utan dialogiska och sker i samspel mellan de olika parterna i intervjusamtalet.
De åtta deltagande skolornas utvecklingsarbete ser olika ut och har genomförts på olika sätt. Fo- kus i samtliga skolor är dock elevernas upplevelse av de lärmiljöer de är en del av. Empiri har samlats in genom att elever har intervjuats eller skriftligt fått uttrycka sina tankar. Bland de skolor som valt föreliggande tema finns en geografisk spridning, då skolor från de tre olika regionerna (södra, mellersta och norra Sverige)är representerade, från Borlänge i norr till Landskrona i söder. Det finns även en bredd
vad gäller ålder då både låg-, mellan- och högstadie- skolor är representerade bland de åtta skolorna i de sex olika kommunerna.
ANALYS OCH RESULTAT
Utifrån de inspelade och transkriberade samtalen har datamaterial bearbetats och analyserats i en tol- kande forskningsansats i avsikt att finna gemensam- ma teman (Tagaard, 2003). I datamaterialet ingår även de skriftliga reflektionerna som eleverna gjort. De teman som har identifierats som gemensamma är; elevernas arbetsmiljö, utanförskap, relationer
och inflytande.
ELEVERNAS ARBETSMILJÖ
För att en lärmiljö i skolan ska kallas god eller läro- främjande är det nödvändigt att miljön känneteck- nas av en ömsesidig respekt och trygghet (Tetler & Hedegaard-Sørensen, 2014). Eleverna upplever i många fall att deras lärmiljöer är stökiga och att de saknar respekten dels från lärarna som inte kan ska- pa arbetsro och dels från de kamrater som de upple- ver stör. Att det upplevs som värdefullt för eleverna att både elever och lärare är engagerade framträder i elevintervjuerna. När arbetsro råder förefaller det som eleverna upplever att lärmiljön är trygg och de ges möjlighet att vara delaktiga. Däremot förefaller eleverna ge upp i en lärmiljö där de har svårt att arbeta och risken finns att elever upplever att när det råder brist på engagemang och delaktighet hos lärare och elever kan det även leda till en sämre mål- uppfyllelse.
UTANFÖRSKAP
När det gäller elevernas upplevelser av välbefinnan- de i skolan är det inte sällan kopplat till det sociala livet i skolan, det vill säga att de har kamrater. Elev- erna upplever känslan av att höra till och att få vara med som en förutsättning för delaktighet. I samta- len lyftes även fram att det som kan kännas svårt i skolan är, när man av olika skäl känner sig utanför. Rasten är även den en lärmiljö under skoldagen där alla elever ska ges möjlighet att utvecklas och lära på lika villkor. I samtalen uttrycker elever att det som är allra svårast i skolan är när man känner sig utanför. Ofta upplevs det i samband med någon form av bråk. Känslan av att inte tillhöra och att inte vara delaktig tillsammans med kamrater och lärare kan bidra till elevers känsla av utanförskap. Läran- de sker i ett sammanhang där delaktighet tillsam- mans med andra, kamrater och vuxna har betydelse (Wentzel, 2012). När elever inte upplever att de be-
finner sig i ett sammanhang finns en risk att de inte uppnår de uppsatta målen och det finns också en risk att elever avbryter sina studier i förtid.
RELATIONER LÄRARE OCH KAMRATER
När relationerna mellan lärare och elever är goda är även upplevelsen att lärmiljöerna de vistas i är goda. Relationer mellan elever och lärare har alltså betydelse för hur elever i föreliggande rapport upp- lever sina lärmiljöer. I en lärofrämjande skolkultur måste lärare ansvara för att relationen blir god mel- lan lärare och elev. I föreliggande studie är relatio- ner och samverkan mellan olika aktörer i skolan väsentliga för elevers engagemang och delaktighet i sin skolgång. I intervjusamtalen ser elever olika på hur dessa relationer bör var för att de ska känna sig bekväma med dem. Goda relationer mellan elev och lärare kan dels betraktas som ett skydd för elever, särskilt för de som har det besvärligt, och dels som en risk. I samtalen framkommer även att för att lär- miljöerna ska upplevas som goda och att elever ska känna att de tillhör och är delaktiga i skolans so- ciala och pedagogiska liv är relationen mellan elev och elev nödvändig.
ELEVINFLYTANDE
Trots att elevråd och representanter finns från de olika klasserna är elevers upplevelse att deras möj- lighet att påverka sin skolsituation inte är särskilt stor. Även om skolpersonalen lyssnar så är det inte allt som kan åtgärdas. Risken finns då att elever upplever att de inte har kontroll över sin skolvardag, vilket kan leda till en känsla av att inte vara delaktig i sin utbildning.
Några av de orsaker som lyfts fram av eleverna i föreliggande studie är avsaknaden av just reellt in- flytande och att de ämnen som behandlas inte upp- fattas som intressanta. Samtidigt som kollektiva och representativa former för elevers inflytande är van- ligt förekommande och representerar en etablerad modell för elevinflytande, tycks alltså förtroendet för detta sätt att påverka i skolan vara litet.
Resultatet visar sammanfattningsvis att mycket i intervjusamtalen är gemensamt för eleverna vad gäller upplevelserna av deras lärmiljöer men det finns även stora variationer, vilket är ett tecken på att olika vägar krävs för olika individer. I en strävan att skapa goda lärmiljöer som upplevs som positiva för alla elever är det nödvändigt att använda sig av en mängd olika metoder då komplexiteten är stor. Genom att låta elever komma till tals ges de även möjlighet att påverka sin skolsituation och bli delak- tiga och medansvariga för sin utbildning. Förutom nödvändigheten av att det finns en relations- och
inkluderingsberedskap hos skolans aktörer för att lärmiljöerna ska bli inkluderande är det även nöd- vändigt att skolans organisation är förändringsbe- nägen eller adhokratisk (Skrtic 1995), vilket innebär att den måste vara innovativ och flexibel. En inklu- derande verksamhet omfattar alla elever och strävar efter att överbrygga de hinder som skapar margina- lisering (Ainscow et al, 2006). En förändringsbenä- gen organisation som baseras på utveckling och ny- tänkande måste arbeta på ett problemlösande sätt. I en sådan organisation behandlas varje elev som den första och då skapas även nya sätt att hantera olika elevers behov och förutsättningar.
REFERENSER
Ainscow, Mel; Booth, Tony & Dyson, Alan (eds.) (2006) Improving Schools, Developing Inclusion. London and New York: Routledge.
Ainscow, Mel; Dyson, Alan; Goldrick, Sue & West, Mel (2012) Making schools effective for all: Rethin- king the task. School leadership & Management. 32(3). p. 1–17.
Russell, Jean; Ainley, Mary & Frydenberg, Erica (2005) Schooling issues digest: Student motiva-
tion and engagement. Retrieved November 9,
2005, from http://www.dest.gov.au/sectors/school education/publications resources/schooling issues digest/schooling issues digest motivation engage- ment.htm.
Skrtic, Thomas (1995) Special education and student disability as organizational pathologies: Toward a metatheory of school organization and change. In Skrtic, Thomas (ed.). Disability and
democracy: Reconstructing (special) education for postmodernity. New York, NY: Teachers College
Press.
Thagaard, Tove (2004) Systematik og indlevelse.
En indföring i kvalitativ metode. Köpenhamn:
Akademisk förlag.
Tetler, Susan & Hedegaard Sørensen, Lotte (2014)
Udvikling av tre kvalitetsudviklingsværktøjer. Redegørese for baggrund og metode – i forhold til udarbejdelsen af de tre kvalitetsvurderings- skemaer. Institut for Uddannelse og Pædagogik,
Aarhus Universitet. Lokaliseret 20 august 2014 på http://edu.au.dk/forskning/omraader/social-og- specialpaedagogik-inklusion-og -ledlse-af-organisa- tioner-silo/kvalitetsudvikling-afundervisning-paa- specialskolor/
Wentzel, Kathy (2012) Part III Commentary: Socio-Cultural Contexts, Social Competence, and Engagement at School. In Christensen, Sandra; Reschly, Amy & Wylie, Cathy (eds.). Handbook
of Research on Student Engagement. Dordrecht:
Springer.
Westling, Mara Allodi (2002) Children’s Expe- riences of School: narratives of Swedish children with or without learning disabilities. Scandina-
vian Journal of Educational Research. 46(2). p.