Bilagan redovisar det enkätformulär som riktade sig till personer i kommuner. Frågorna till personer vid länsstyrelserna var i stor utsträckning identiska. Några frågor hade formulerats om för att bättre stämma med länsstyrelsernas verklighet.
--- Namn:
Län:
Kommun:
Hur fungerar riksintresse för naturvård som styrmedel,
planeringsinstrument etc?
För att kunna använda svaren i vår utvärdering behöver vi uppgifter om län, i förekom- mande fall kommun, ditt huvudsakliga verksamhetsområde och din erfarenhet av naturresurs- och planlagstiftning. Uppgifterna behandlas helt konfidentiellt.
1. Huvudsakligt verksamhetsområde
Du kan kryssa i mer än en ruta om det är det som stämmer bäst.
Fysisk planering
Miljöskydd
Naturvård
Politik (förtroendevald i kommunledning, nämnd etc.
Utrymme för kommentar
2. Erfarenhet av FRP/NRL/PBL/MB (dvs. planerings- och miljövårds/naturvårdsarbete)
Mer än 15 år
3-15 år
Mindre än 3 år
Utrymme för kommentar
Enkäten består av ett antal citat från tjänstemän vid länsstyrelser och kommuner samt från kommunpolitiker. Vi ber dig ange i vilken utsträckning du håller med eller förkastar det som påstås – om du tycker som citaten, om du anser att något fungerar som citaten anger, om du uppfattar andras inställning så som citaten skildrar den etc. Det är alltså frågan om hur du spontant upplever hur något är eller fungerar – inte hur det borde vara.
En markering i ruta 6 betyder att du instämmer helt och hållet, medan ett kryss i ruta 1 betyder att du inte alls håller med. Om det är någon fråga som du inte tycker att du kan svara på är det OK att hoppa över den. Alla citat passar inte lika bra för alla verksamhets- inriktningar eller funktioner. Kommentera däremot gärna varför du inte svarat.
Påståendena är indelade i olika ämnesområden. Efter varje område finns utrymme för kommentarer och synpunkter. Använd gärna det utrymme! Vi blir mycket tacksamma för belysande kommentarer. Svarar du med datorns hjälp, kan utrymmet för kommentarer bli precis så stort du behöver.
3. Översiktsplan och Riksintresse. (ÖP och RI)
1=instämmer inte 6=instämmer
1 2 3 4 5 6
”ÖP har stor betydelse för hur markanvändningen utvecklas i
kommunen”
”Kommunen avgränsar oftast RI i ÖP i enlighet med de centrala
myndigheternas och länsstyrelsens förslag”
”Kommunen anger i ÖP hur man tänker ta till vara RI och konse-
kvenserna av att ett område är RI.”
”I samrådsfasen måste länsstyrelsen ofta uppmana kommunen att
redovisa hur man tänker ta till vara RI.”
”Normalt kommer inte länsstyrelsen med några granskningsyttran-
den med starkt avvikande meningar i samband med ÖP. Problemen
löses vid olika samråd under hand.”
”I nyare ÖP behandlas RI mer utförligt än i äldre.”
”Vägningarna görs i fördjupad ÖP eller i detaljplaneskedet.”
Utrymme för synpunkter om översiktsplaner och riksintresse, särskilt riksintresse för naturvård.
4. Värdebeskrivningar och annat kunskapsunderlag (registerblad, GIS-material etc.)
1=instämmer inte 6=instämmer 1 2 3 4 5 6
”Tydliga och utförliga värdebeskrivningar är avgörande för vilken
tyngd ett RI får i exploateringssammanhang.”
”Det behövs mer preciseringar i länsstyrelsens underlagsmaterial
(registerblad o. dyl.) av vad som är särskilt värt att bevara.”
”Länsstyrelsens kunskapsunderlag betyder mycket för kommunens
beskrivningar av RI för naturvård.”
”Införandet av riksvärdebegreppet för naturvårdens RI innebar en
förbättring, eftersom det förtydligar varför ett område är av
riksintresse och vad det är som inte får skadas.”
”Det är svårt att avgöra vad som är ´påtaglig skada´.”
”Man lär sig så småningom att avgöra vad som är ´påtaglig skada´,”
Utrymme för synpunkter om värdebeskrivningar av olika slag
5. Riksintressen för naturvård enligt kapitel 3 resp. 4 i Miljöbalken
1=instämmer inte 6=instämmer 1 2 3 4 5 6
”I praktiken är det ingen större skillnad mellan RI enligt MB 3:6
och kap 4.”
”Det är inget större problem att skilja mellan kap. 3- och kap. 4-
områden i plansammanhang.”
”Kommunen skiljer inte mellan RI för naturvård, friluftsliv och
rörligt friluftsliv.”
”Distinktionen mellan olika typer av RI för naturvård och friluftsliv
har inte precis underlättats av att Natura 2000 blivit RI enligt
kap. 4.”
”Ingen värnar speciellt mycket om kap. 4-områden.”
”RI för naturvård enligt kap. 3:6 är lättast att hantera eftersom det i
många fall finns beskrivningar av området och de värden som
föranlett utpekandet.”
”Kap. 4-områden är beslutade av riksdagen och därmed `starkare´.”
”Kap. 4-områden kan vara svårare att hävda än kap. 3-områden
eftersom de är ganska stora, man ska ta hänsyn till helheten, och det
kan vara svårt att se vad som innebär `påtaglig skada´ på helheten.”
Utrymme för synpunkter på RI enligt kap 3 och kap. 4 och förhållandet dem emellan.
6. Styrmedlet Riksintresse (för naturvård)
1=instämmer inte 6=instämmer 1 2 3 4 5 6 ”RI är en viktig ingrediens i planarbetet.”
”RI behövs som stöd för att klara bevarandet i attraktiva områden.” ”Om inte RI fanns, skulle det öppna för många olämpliga projekt.” ”Länsstyrelsen hävdar RI hårdare numera.”
”Det finns en tendens till att länsstyrelsen hävdar RI som en stoppskylt i sig utan att diskutera värden, hot och skyddsbehov.”
”RI betyder inte totalstopp för exploatering.”
”RI är en väckarklocka. Man inser att man måste skärpa sig och inte gå med på en tilltänkt exploatering utan vidare.”
”Planerare, naturvårdare och jurister har litet olika syn på RI”
Utrymme för synpunkter om Riksintresse för naturvård som styrmedel
7. Andra sektorers riksintressen
1=instämmer inte 6=instämmer 1 2 3 4 5 6 ”Det är ett stort problem att olika centrala myndigheter har agerat olika
när det gäller att peka ut RI.”
”Att alla sektorer (genom resp. central myndighet) inte pekat ut sina RI är inget problem.”
Utrymme för synpunkter om andra sektorers RI
8. Inställningen till och respekten för RI för naturvård
1=instämmer inte 6=instämmer 1 2 3 4 5 6 ”Riksintressena respekteras i allmänhet i exploateringsärenden.”
”I de mycket stora områdena upplevs RI-bestämmelserna som svagare. ´Allt kan väl inte vara lika värdefullt` är ett vanligt argument.”
”Det finns för många RI och det har lett till minskad respekt.” ”Ännu har det inte blivit för många RI, men det är på gränsen.” ”Om RI inte respekteras beror det inte på mängden utan på dåliga beskrivningar.”
”Många kommuner tar inte RI riktigt på allvar.”
”En bra dialog mellan stat och kommun vid utpekandet gör att kommunen ´känner´ mer för sina RI.”
”Den senaste översynen gick över huvudet på kommunen.”
”Glädjen att ha RI-områden inom kommunen är inte särskilt utbredd bland politikerna. Det är sällan man träffar på ett kommunalråd som tycker det är en tillgång.”
”RI är ett hinder för ekonomisk utveckling och liknande.” ”Det positiva med RI är att de kan användas som argument mot anläggningar/exploateringar som man inte vill ha”.
”Det är lättare att acceptera RI som ligger långt från kommunens centralort”.
Utrymme för synpunkter om inställningen till och respekten för RI, och vad det kan betyda för RI.
9. Allmänheten och RI
1=instämmer inte 6=instämmer 1 2 3 4 5 6 ”RI uppfattas inte som ett hinder för exploatering som gör att man
uppger tanken på ett planerat företag – snarare som ett hinder att övervinna.”
”Många enskilda betraktar RI som ett definitivt hinder för att bygga.” ”Folk nöjer sig ofta med ett förhandsbesked (om att inte kunna exploatera). Man har förståelse för den bedömning som görs.”
Utrymme för synpunkter om allmänhetens och företags uppfattning om RI
10. Nya RI för naturvård enligt 3:6? (Riksintressen för naturvård som pekas ut av Naturvårdsverket)
1=instämmer inte 6=instämmer 1 2 3 4 5 6 ”Vi behöver inte fler RI, snarare färre.”
”Man bör komplettera med RI av naturtyper som inte är så väl representerade, dvs. vatten (sjöar och vattendrag) och skog, men först efter rikstäckande inventeringar.”
”Det går att peka ut ytterligare RI om man är väldigt tydlig med motiven och med att det handlar om nya naturtyper”
”Om man ska peka ut nya RI krävs samtidigt en omprövning av övriga RI.”
”Det är hur som helst angeläget att se över RI för avgränsningar, preciseringar och kanske justering av urvalet.”
”Man måste vara medveten om att en översyn är ett mycket omfattande arbete som förmodligen stöter på hårt motstånd.”
”Det är inte politiskt läge för en översyn som innebär att områden tas bort.”
Utrymme för synpunkter om nya RI.
11. Generationsväxlingen bland handläggare
1=instämmer inte 6=instämmer 1 2 3 4 5 6 ”Kap. 3 och 4 MB/PBL/RI fungerar bra för dem som varit med i FRP-
arbetet.”
”Nykomlingar som inte har ´historien´ i bagaget kan ha svårt att hantera RI.”
”Handläggare som inte har erfarenhet från tidigare FRP-arbete eller inte har fått bra utbildning på området riskerar att bli antingen för rigida eller för släpphänta, och ingetdera är bra för RI.”
”Länsstyrelsen och de centrala myndigheterna har en mycket viktig informations- och utbildningsroll framöver för nya handläggare.”
87
Utrymme för synpunkter om generationsväxlingen bland RI-handläggare i länsstyrelser och kommuner.
12. Stöd i tillämpningen
1=instämmer inte 6=instämmer 1 2 3 4 5 6 ”Bestämmelserna kring RI är luddigare än mycket annat, och det
behövs betydligt mer än bara lagtexten för en riktig hantering.” ”Förarbetena till miljöbalkens hushållningsbestämmelser sträcker sig långt tillbaka i tiden och finns på olika håll, vilket gör det svårt vid tillämpningen. Här skulle behövas en handbok, råd eller andra anvisningar som ett mer lättillgängligt hjälpmedel.”
”Särskilt viktigt är råd, t.ex. i form av en exempelsamling med kommen- tarer, om hur nyckelbegreppet ´påtaglig skada´ ska definieras och bedömas.”
”Det skulle vara bra med råd om hur påverkan på helheten ska tolkas.” ”Naturvårdsverket verkar ha förlorat en del kompetens i fråga om RI under senare år.”
”Det saknas någon att vända sig till som är samlat ansvarig för RI på Naturvårdsverket. Man riskerar att få olika svar vid olika ingångar´.”
Utrymme för synpunkter på behovet av och tillgången till stöd i tillämpningen av reglerna kring RI.
13. Vad ”knaprar” mest på RI för naturvård?
Har du svårt att bestämma dig? Det är OK att markera i mer än en ruta, men sätt gärna 1 på det ”värsta” och 2 på det ”näst värsta”. Det finns också plats för kommentarer.
Bebyggelse Vägar, järnvägar och annan infrastruktur
Upphörd hävd Övrigt, nämligen ………
Riksintresse för naturvård –
nationella prioriteringar i lokal
planering
Utvärdering av ett styrmedel för hushållning
med mark och vatten
"Riksintresse för naturvård - nationella prioriteringar i lokal planering" är ett led i Naturvårdsverkets arbete med att följa upp och utvärdera miljöpolitiska styrmedel. Enligt miljöbalken ska områden som är av riksintresse för naturvården,
kulturmiljövården eller friluftslivet skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Områden av riksintresse kan också pekas ut för andra ändamål, t.ex. rennäring, yrkesfiske, kommunikationer och utvinning av värdefulla ämnen och material.
Att peka ut områden är ett sätt att föra in nationella prioriteringar i den lokala fysiska planeringen. Kommunerna ska t.ex. redovisa riksintressanta områden i sina
översiktsplaner och ange hur man tänker ta tillvara de värden som finns i områdena. Utvärderingen vänder sig i huvudsak till planerare, naturvårdare, jurister och politiker i län och kommuner.
ISBN 91-620-5309-4 ISSN 0282-7298