För att få en överblick av ett relativt outforskat område valdes att inledningsvis genomföra en enkätundersökning. Åldersgränsen för deltagande sattes vid 15 år, då svårigheter med att nå vårdnadshavare för samtycke förväntades. Samtliga ungdomshem vid undersökningstillfället, 27 stycken, kontaktades. Sammanlagt
besöktes 20 av dessa. Vid ytterligare två ungdomshem, ett i norra Norrland samt ett i Skåne, fanns tre tjejer som ville besvara enkäten. En resa till något av dessa ungdomshem gjordes då inte av ekonomiska skäl. Istället bistod den utsedda kontaktpersonen så att även dessa tjejer kunde besvara enkäten i avskildhet. Det finns olika skäl till att resterande fem ungdomshem inte ingick i urvalet. På ett ungdomshem för tjejer ville den utsedda kontaktpersonens inte låta forskare ställa frågor om sexualitet. På ett annat ville den utsedda kontaktpersonen inte att de unga killarna skulle utsättas för utfrågning, oavsett om vad. På ett tredje ungdomshem gjorde våldsamheter bland de unga killarna att institutionschefen bedömde enkätundersökningen som mycket svårgenomförbar. Slutligen valde jag bort att inkludera killar på ett ungdomshem för avgiftning, samt killar på ett ungdomshem för dem med stort vårdbehov, jag bedömde dem som extra sårbara. Sammantaget deltog ungdomar från 22 av de då 27 statliga ungdomshemmen. Datainsamlingen pågick under fyra månader 2010. Av de 168 ungdomar jag mötte personligen och kunde fråga om deltagande i studien tackade 126 (75 %) ja. På de ungdomshem där jag under besöket inte hann med alla som ville besvara enkäten, eller där unga var tillfälligt på annan ort (skola utanför ungdoms hemmet, rättegång, sjukvårdsbesök etcetera), bistod kontaktpersoner som bisittare i efter hand. På så sätt besvarades ytterligare 30 enkäter. Sammanlagt 156 ungdomar deltog, vilket är att betrakta som ett nära nog obundet slumpmässigt urval. Alla ungdomar hade möjlighet att delta, bortsett dem som exkluderades av etiska skäl, och de som befann sig på de ungdomshem dit jag inte fick komma.
För besvarandet av den webbaserade enkäten placerade den unge och jag oss i ett avskilt ostört rum. De etiska ramarna, framförallt frivilligheten påtalades återi gen. Placerade mig i rummet så att enkätens webbsida gick att se, men inte vad den unge svarade, detta då de unga på SiS ungdomshem inte har fri tillgång till internet. Frågeformuläret som användes var den befintliga UngKAB09enkäten27 framtagen vid Göteborgs universitet på uppdrag av Smittskyddsinstitutet. Syftet med enkäten är att undersöka kunskaper, attityder och beteenden rörande sexu alitet och sexuell hälsa hos ungdomar och unga vuxna samt att generera ett vetenskapligt underlag för utformandet av olika typer av hälsofrämjande insatser (Tikkanen m.fl., 2011).
27 Av utrymmesskäl finns UngKAB09enkäten inte med i denna text. Den finns lätt tillgänglig på: http://www.smitt skyddsinstitutet.se/upload/publikationer/hivsexprev/UngKAB/Enkat_UngKAB09.pdf
Enkäten är erfarenhetsbaserad; den som saknar sexuella erfarenheter till sammans med någon annan svarar på 38 frågor, medan den som har en bred sexuell erfaren het kan komma att besvara 95 frågor. Följande områden ingår: sociala och demografiska aspekter, kropp och hälsa, förälskelse och sexuella erfarenheter, ”första gången”, ”senaste gången”, erfarenheter av kondom och andra preventiv medel, kunskap och attityder, pornografi samt internet. Även ett mindre antal frågor rörande erfarenheter av sexuell exploatering, övergrepp samt erfarenheter av att köpa och sälja sex ingår. Frågorna i UngKAB09 är konstruerade baserat på tidigare svenska sexvaneundersökningar samt på norska och engelska enkäter, i avsikt att skapa ett modernt instrument som bygger på tidigare forskning. Enkätfrågorna har granskats av expertis bestående av ett tjugofemtal nordiska forskare och praktiker under ett tvådagars arbetsseminarium (ibid.).
Av de sammanlagt 156 enkäter som besvarades föll åtta bort. Fyra unga avbröt deltagandet; tre killar sade sig och hade synbarligen stora problem med att sitta still framför datorn, och en kille hade av språkliga skäl svårt att förstå frågorna och valde därför att avbryta. Vidare var tre enkätsvar alltför inkompletta, och ett var uppenbart oseriöst. De 148 ungdomar som ingår i enkätundersökningen utgör en dryg tredjedel (33 %) av dem över 15 år som vistades inom SiS vid undersökningstillfället28. Könsfördelning och etnicitet överensstämmer väl med dem som vistas inom SiS (Statens institutionsstyrelse, 2012a).
Analys
I analysen av enkätdata för Artikel I användes beskrivande statistik (procent satser) för att ge en överskådlig bild av sexuell hälsa bland de unga. Vissa av dessa procentsatser jämfördes med motsvarande för unga och unga vuxna (15–29år) i UngKAB09studien (Tikkanen m. fl., 2011).
I analysen för Artikel II lades data från enkätundersökningen på SiS ungdomshem samman med data från UngKAB09studien. Syftet var att få en mer exakt jäm förelse än i Artikel I där det i UngKAB09materialet även fanns 21–29åringar. Dessa exkluderades. Därefter exkluderades de utan sexuella erfarenheter med någon annan ur bägge dataseten, 3 procent av dem inom SiSmaterialet jämfört med 17 procent av dem i UngKAB09materialet. Slutligen jämfördes 144 unga (15– 20 år) inom SiS med 5940 jämnåriga ur det nationella urvalet avseende dikoto miserade variabler som speglar sociodemografi, sexuella beteenden, atti tyder och kunskaper: kön (kille/tjej), ålder (15–17/18–20), född i Sverige eller
första eller andra generationens invandrare (nej/ja), ålder för sexdebut (≥15 år/<15år), senaste vaginala/anala samlag utan skydd(nej/ja), någonsin gett ersätt ning för sex (nej/ja), någonsin fått ersättning för sex (nej/ja), alkohol i samband med senaste sextillfället (nej/ja), droger i samband medsenaste sextillfället (nej/ ja), någonsin sex mot sin vilja (nej/ja), klamydiakunskap (låg/hög), upplevd risk för klamydia (hög/låg), upplevt allvar gentemot en klamydiainfektion (hög/låg). Två utfallsvariabler konstruerades också; någonsin haft en klamydiainfektion (nej/ja) samt någonsin upplevt egen eller partners graviditet (nej/ja). Samtliga fjorton jämfördes gruppvis dvs. SiSgruppen jämfört med UngKAB09gruppen, med beskrivande statistik, återigen procentsatser. En mer avancerad analys valdes bort då de stora skillnaderna i urval skapade falska signifikanta värden.
Slutligen gjordes en bivariat logistisk regressionsanalys separat för de unga inom SiS och för dem som besvarat UngKAB09enkäten. Denna analys kan användas då man eftersöker odds för ett särskilt utfall (Brace, Kemp & Snelgar, 2009). Här undersöktes huruvida några av de tolv variablerna (sociodemografi, beteenden, attityder och kunskap) påverkade oddsen för att någonsin ha haft en klamydia infektion eller att ha varit/partner varit gravid.