I den andra delstudien valdes kvalitativa forskningsintervjuer för att skapa fördjupad kunskap utifrån det som framkommit i enkätundersökningen. Detta förfarande har beskrivits som värdefullt i studier om sexuell hälsa då intervjun bättre förmår fånga komplexiteten i sexualiteten (Wellings & Collumbien, 2012). Här eftersträvades inget obundet slumpmässigt urval, utan informanter valdes på basis av sin beredvillighet att delta i en intervju om sexuell hälsa. I ett bekväm lighetsurval baserat på geografisk närhet till ungdomshemmen tillfrågades unga från två ungdomshem om deltagande. Sex olika avdelningar, tre avdelningar för tjejer och tre för killar på två av SiS ungdomshem besöktes under vår och höst 2011. En ambition fanns att urvalet skulle vara så varierat som möjligt avseende kön, ålder och etnicitet.
Här sattes inte åldergränsen till 15 år, utan även yngre tillfrågades. Merparten under 15 år som initialt sade sig intresserade avböjde emellertid deltagande då de fick information om att det krävdes godkännande från vårdnadshavare. Kommen tarer av typen ”Min pappa slår ihjäl mig om han får reda på att jag har sex”
förekom, bland tjejer. Några enstaka under 15 år tillät att information om studien och samtyckesblankett skickades till vårdnadshavare. Trots två påminnelse brev inkom dock aldrig samtycke från dessa vårdnadshavare (se Diskussion). Nio tjejer (15–17 år) och elva killar (15–20) intervjuades. Hälften av infor manterna var födda i Sverige, likt sina föräldrar. Den andra hälften var födda, eller hade föräldrar som var födda, i Mellanöstern, Centralafrika eller Öst europa. De vanligaste förklaringarna de unga själva angav till varför de placerats på ung domshemmet var; skolk, rymt hemifrån, struligt hemma, missbruk eller krimi nalitet. Oftast angavs en kombination av anledningar. De flesta hade separerade föräldrar, några var föräldralösa och alla utom en hade varit placerad på ett statligt ungdomshem förut.
Vi placerade oss i ett avskilt ostört rum. Efter att ha upprepat de etiska ramarna, ställdes några inledande kontaktskapande frågor (förnamn, ålder, födelseland, familj, anledning till vistelsen). Intervjuerna bandades därefter, och de varade 20 till 50 minuter (i medeltal 35 minuter). Som ledning under samtalet användes en semistrukturerad intervjuguide (se Bil. 1). Denna guide hade sin utgångspunkt i forskningsprojektets syfte och forskningsfrågor samt i resultaten från den inle dande enkätstudien. Intervjuguiden var också konstruerad så att inledande och avslutande frågor var de minst känsliga. Resultaten från enkätstudien, och annan forskning, användes konkret i intervjusituationen, för att avdramatisera men även för att sätta in ungdomarna i intervjuämnet. Då exempelvis området oskyddat sex skulle beröras formulerades frågan ungefär så här: ”Det har visat sig att det är jättevanligt bland tjejer och killar på ungdomshem, och vanligt bland andra unga också, att man struntar i skydd när man har sex. Är det något som du känner igen, och vill du i så fall berätta om detta?” Detta kan möjligen uppfattas som en ledande fråga, dock bedömdes att en allmänmänsklig benägenhet att presentera sig själv som en sexuellt ansvarstagande person neutraliserade risken för detta. Frågorna i intervjuguiden var vidare både retro och prospektiva. De framåt blickande frågorna användes som komplement, och för att minska risken för ”reporting bias” orsakad av svårigheter att komma ihåg (Wellings & Collumbien, 2012). Denna risk bedömdes emellertid som liten, då tidsspannet mellan det som inträffat tidigare och i nutid var relativt kort utifrån informanternas unga åldrar.
Analys
Intervjuerna transkriberades ordagrant efter respektive intervju och analyserades tillsammans med resultaten från den inledande enkätstudien och annan relevant forskning. Detta förfarande förespråkas i konstruktivistisk Grounded Theory (se t.ex. Bryant & Charmaz, 2010; Charmaz, 2010). Metoden kan beskrivas som ett systematiskt och jämförande tillvägagångssätt i undersökningar där syftet är att teoretisera de teman som är viktiga för människor i deras dagliga liv (ibid.). Det är viktigt att poängtera att det finns skilda sätt att se på processen att generera kunskap inom Grounded Theory (GT). Metoden har sitt ursprung i sent ameri kanskt 1960tal då sociologerna Glaser och Strauss utvecklade modellen i ett försök att positionera sig gentemot vad de uppfattade som den då förhärskande ortodoxa kvantitativa forskningstraditionen (Charmaz, 2010).
Det finns dock nutida användare av och förespråkare för GT (se exempelvis Bryant & Charmaz, 2010; Charmaz, 2010; Hallberg, 2006 eller Mills, Chapman, Bonner & Francis, 2007) som menar att Glaser och Strauss inte positionerade sig tillräckligt långt från det de ville distansera sig från. Dessa kritiker menar att Glaser och Strauss metodologi förvisso erbjuder en metod där processerna inom kvalitativ forskning synlig och begreppsliggörs. Däremot medför terminologin och kravet på objektivitet att metoden stannar kvar i den positivistiska tradi tionen (ibid.). Idag kan man därför tala om olika GTmetoder där den avgörande skillnaden står att finna mellan dem som söker en objektiv kunskap och dem som ser både forskningsdeltagarnas handlingar och forskarens insamling och rapportering av detta som något socialt konstruerat (Bryant & Charmaz, 2010; Charmaz, 2010; Hallberg, 2006; Mills m.fl., 2007).
En övergripande bild – som även speglar föreliggande process – av en analys med stöd av konstruktivistisk GT visar på många gemensamma drag med traditionell kvalitativ metodik, samtidigt som det finns vissa aspekter som särskiljer metoden (Bryant & Charmaz, 2010; Charmaz, 2010; Hallberg, 2006). En parallell data insamling och analys förordas, detta innebär att kravet på forskaren att frigöra sig från tidigare föreställningar och kunskap som finns inom exempelvis glaseriansk GT här lyser med sin frånvaro. Tidigare forskning och forskarens förförståelse ses alltså som en resurs. Dataanalys påbörjades efter den första intervjun. Mönster söktes därefter i intervjuerna, dessa jämfördes med resultaten från den inledande enkätstudien och annan forskning. Dessa mönster söktes även i de fortsatta intervjusvaren. Framträdande idéer testades genom ett fortsatt så kallat teore tiskt urval. Så småningom tolkades två kategorier baserade på fem respektive sex koder eller underkategorier, sammanhållna av ett övergripande tema, fram. Detta
övergripande tema, kärnkategorin (core category) ska enligt konstruktivistisk GT representera den process som är central för de människor man försöker att förstå. De hierarkiskt strukturerade delarna i analysen (koder, kategorier, kärnkategori) ska dels höra samman, dels vara sammanlänkat med eller grundat (grounded) i datamaterialet. Då 17 intervjuer var genomförda gjordes en bedömning att mate rialet var mättat, dvs. att analysen var grundad i data. Detta konfirmerades i ytterligare tre intervjuer varpå datainsamling och analys avslutades.