Innan datainsamling i den tredje delstudien genomfördes togs en undervisnings modell fram baserad på tidigare forskning om sex och samlevnadsundervisning för ungdomar (se t.ex. Becker & Barth, 2000; Ingham, 2006; LöfgrenMårtenson, 2009). Dessutom grundades modellen på kunskap erhållen från de tidigare stu dierna i föreliggande projekt, liksom på min förförståelse i form av erfarenheter att förmedla sexualkunskap till unga inom SiS.
Undervisningsmodellen är vidare inspirerad av förmedling av sexualkunskap inom ett harm reduction paradigm. Detta innebär att ungdomarnas erfarenheter och önskemål är överordnade principen om säkert sex i alla lägen (Allen, 2007; Beasley, 2008; Naisteter & Sitron, 2010). Genom detta valda synsätt minskar risken att ytterligare stigmatisera dem som tillhör en så kallad högriskgrupp. Pedagogiken som föreslås är dialogisk och normkritisk (se t.ex. Berg, 2010). Detta implicerar att den som håller i undervisningen istället för att föreskriva och normera sexualitet undersöker olika slags konstruktioner och uttryck för sexualitet i dialog med de unga. Undantag från denna pedagogik måste ske då det handlar om ”fakta”, t.ex. hur en STI överförs och när det gäller sexuella handlingar där samtycke saknas eller som kränker någon annan.
Urval och datainsamling
För att undersöka modellens relevans valdes informanter på basis av sin bered villighet att delta i en intervju med fokus på innehållet i modellen, och på den föreslagna pedagogiken. Fokusgruppsintervjuer valdes då det kan upplevas som positivt att delta, och då känsliga ämnen kan vara lättare att diskutera i grupp (Robson, 2002). Samtidigt finns det forskare som avråder från att diskutera sexu alitet med unga i grupp, med hänvisning till just att ämnet är känsligt (Hyde, Howlett, Brady & Drennan, 2005). Fokusgruppsintervjuer har emellertid bedömts fungera väl i forskning kring unga och sexualitet i en svensk kontext (se t.ex. Ekstrand, 2008; Hammarlund, 2009; LöfgrenMårtenson & Månsson, 2006).
Genom ett bekvämlighetsurval tillfrågades unga från samma ungdomshem som i delstudie två om deltagande, dock inte samma individer. Återigen fanns en ambition att urvalet skulle vara så heterogent som möjligt avseende kön, ålder och etnicitet. I beslut från etikprövning för denna delstudie meddelades att vårdnadshavares godkännande för dem under 15 år inte var nödvändigt, då frågorna inte berörde de ungas egen sexualitet (se Diskussion). Två ungdomshem besöktes under våren 2012 och fyra olika fokusgruppsintervjuer genomfördes. Gruppsamman sättingen blev som planerat en grupp med yngre tjejer (14–16), en med äldre tjejer (17–20), en med yngre killar (14–16) och en med äldre killar (17–20). Sammanlagt deltog 7 tjejer och 7 killar. Två tredjedelar av infor manterna var födda eller hade föräldrar födda i Sverige.
Fokusgruppsintervjuerna pågick mellan 60 och 90 minuter och ägde rum i skol miljö, i ett avskilt och ostört rum där de unga, en doktorandkollega (bisittare) och jag (moderator) placerade oss runt ett bord. Under en av intervjuerna, den med de yngre killarna, deltog även två lärare, två kvinnor i trettiofemårsåldern. Killarna tillfrågades om de tyckte att detta var i sin ordning, och de hävdade med bestämd het att så var fallet. Även den bisittande kollegan och jag uppfattade killarna och lärarnas relation som god. Modellen presenterades för de unga. Modellen återfinns i Tabell 1 i Artikel IV, där är den dock på engelska. De tio sessionerna i undervisningsmodellen skrevs upp på en white board, och den tänkta dialogiska och normkritiska pedagogiken förklarades och användes. Informanterna ombads att delge sina synpunkter på respektive del i modellen, liksom på pedagogiken. Intervjuerna spelades in på band och skrevs ut ordagrant.
Analys
Utskrifterna av fokusgruppsintervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som den beskrivs av Elo och Kyngäs (2008). Innehållsanalys har använts i forskning, dels för att analysera fokusgruppsintervjuer (se t.ex. Ny, Plantin, DejinKarlsson & Dykes, 2008), dels i sexualitetsstudier (se t.ex. Suvivo, Tossavainen & Kontula, 2010). Krippendorff (2004) beskriver metoden som lämplig för att tolka innehållet i text i relation till dess kontext. I de transkri berade fokusgruppsintervjuerna söktes utsagor om modellens relevans för de unga, samt om pedagogiken. Eftersom texten analyserades med ett givet mål, användes deduktiv innehållsanalys (Elo & Kyngäs, 2008) även kallad riktad innehållsanalys (Hsieh & Shannon, 2005). Texten lästes för att få en helhetsbild av informanternas uppfattningar. Modellen användes som en kategoriserings matrikel; informanternas synpunkter på modellens tio områden, och på den
föreslagna och använda pedagogiken söktes. Att endast beskriva det uppenbara i texten hade varit att göra en innehållsanalys på en manifest nivå, därför fortsatte analysen för att även söka innehåll på en latent nivå. Manifest innehåll i en text beskrivs av Graneheim och Lundman (2004) som det väl synliga innehållet, medan det latenta innehållet snarare behöver tolkas fram. Analysen resulterade i två manifesta kategorier och en latent, sammanhållna av ett övergripande tema.
Sammanfattning
För att bäst uppfylla studiens syfte, att öka kunskaperna om unga inom SiS och deras sexuella hälsa valdes en kombination av datainsamlingsmetoder: enkät undersökning samt individuella kvalitativa forskningsintervjuer. Dessa analyse rades med beskrivande statistik och regressionsanalys samt med konstruktivistisk Grounded Theory. För att uppnå syftet att ta fram och inhämta de ungas syn punkter på en målgruppsanpassad modell för sexoch samlevnadsundervisning samt en föreslagen pedagogik, valdes ännu en datainsamlingsmetod: fokusgrupps intervjuer. Dessa analyserades med hjälp av deduktiv kvalitativ innehållsanalys. För en sammanfattning, se Tabell 1.
Tabell 1. Översikt av studiens artiklar
Artikel Design Deltagare Insamlingsmetod,
årtal
Analysmetod
I Beskrivande och
jämförande 148 unga (53 tjejer, 95 killar) 15-20 år Självadministrerad digital enkät 2010 Deskriptiv statistik (procentsatser) II Beskrivande och
jämförande 144 unga (52 tjejer, 92 killar) 15-20 år Självadministrerad digital enkät 2010 Deskriptiv statistik (procentsatser, logistisk regression)
III Beskrivande och
teori-genererande 20 unga (9 tjejer, 11 killar) 15-20 år Semistrukturerade individuella intervjuer 2011 konstruktivistisk grounded theory IV Beskrivande och
konfirmerande 14 unga (7 tjejer, 7 killar) unga 14-19 år
Fokusgrupps-
RESULTAT
Artikel I - gränsöverskridande sexualitet
Syftet är att undersöka och beskriva de ungas attityder till sexualitet, sexuella erfarenheter och handlingar, samt eventuella skillnader mellan tjejer och killar inom SiS. Likaså eftersöks om det finns skillnader avseende dessa resultat jämfört med en nationell studie med unga och unga vuxna där samma enkät använts. Representativa enkätsvar från 148 unga (36 % tjejer, 64 % killar, 15–20 år) inom SiS jämförs med svaren från närmare 15 000 unga och unga vuxna (52 % kvinnor, 48 % män, 15–29 år) i den nationella UngKAB09studien (Tikkanen m.fl., 2011).
En sexuell riskutsatthet (sex mot sin vilja) och ett sexuellt risktagande (risk för STI eller oplanerat föräldraskap) framträder i bilden av de unga inom SiS. Dessa erfarenheter skiljer sig dessutom från erfarenheter bland övriga unga. Bland de unga inom SiS är tjejer mer riskutsatta, och även jämfört med kvinnorna i det nationella urvalet är riskutsattheten högre. Detsamma gäller för killarna, de har i betydligt högre grad erfarenheter av oönskade sexuella handlingar jämfört med dem i det nationella urvalet. Risktagandet är överlag större bland dem inom SiS. En motsägelsefull bild bestående av konservativa attityder till sexualitet i kombi nation med sexuellt gränsöverskridande erfarenheter och handlingar ses också bland de unga inom SiS. De verkar dessutom bedöma sexuell risk annorlunda än vad övriga gör. Tjejerna och killarna inom SiS bedömer sig i högre utsträck ning löpa risk för att få en STI, men ser samtidigt en STI som mindre allvar lig. I jämförelse med unga och unga vuxna i det nationella urvalet kan sexuella erfaren heter och handlingar bland de unga inom SiS beskrivas som gränsöver skridande; sexuella gränser har överskridits av andra i högre grad, och de har i högre grad erfarenheter av att själva ta sexuella risker.
Artikel II - Ojämlik sexuell hälsa
Syftet är att undersöka och beskriva sexuella hälsorisker hos unga inom SiS och hos jämnåriga. Här undersöks de inom SiS som i enkäten anger att de har haft sexuella erfarenheter tillsammans med någon annan. Denna grupp som består av 144 unga (36 % tjejer, 64 % killar, 15–20 år) jämförs med 5940 jämnåriga unga (56 % tjejer, 44 % killar) från ett nationellt urval, UngKAB09studien (Tikkanen mfl., 2011). Variabler som speglar sociodemografi, beteenden, attityder och kunskap undersöks. Likaså studeras variabler som ökar risken för sexuell ohälsa (erfarenheter av egen eller partners graviditet eller klamydiainfektion) och om dessa i så fall är de samma i båda grupperna. I resultaten framkommer mycket stora procentuella skillnader mellan dem inom SiS och övriga unga gällande samt liga variabler (se Tabell 1 och 2 i Artikel II).
I bivariat logistisk regressionsanalys för respektive grupp detekteras flera pre diktorer för graviditet eller STI bland övriga unga, däremot inte bland dem inom SiS. Sammantaget framträder en ojämlik sexuell hälsa.
Artikel III - givande sexualitet
Syftet är att undersöka och beskriva hur de unga inom SiS själva resonerar om sina sexuella attityder, erfarenheter och kunskaper. Likaså eftersöks eventuella skillnader mellan könen. Därför genomförs 20 kvalitativa forskningsintervjuer med 9 tjejer och 11 killar i åldrarna 15–20.
I analysen med stöd av konstruktivistisk Grounded Theory, framträder kärn kategorin chans övertrumfar risk. Med hjälp av ett holistiskt perspektiv tolkas kärnkategorin sprungen ur den samhälleliga kategorin motstridigheter, en i gruppen framträdande utsatthet, samt skiftande individuella faktorer och omständigheter som ålder, kön, religiös tillhörighet, skolgång, och missbruk. Strategier bland de unga, för att hantera de motstridigheter som uppstår när traditionella attityder samexisterar med sexuella risktaganden, och när detta sker i utsatthet framträder. Likaså finns könsskillnader i det att tjejer framstår som mer utsatta för ryktesspridning och sex mot sin vilja. Kärnkategorin att chans övertumfar risk innebär att möjligheter till något positivt; njutning, tröst, närhet, status eller att vara som alla andra, i samband med sex väger tyngre än risken för något oönskat såsom en STI eller ett oplanerat föräldraskap. De unga beskriver sin sexualitet som givande.
Artikel IV - Relevant sex- och samlevnadsundervisning
Syftet är att inhämta de ungas synpunkter på en målgruppsanpassad modell för sex och samlevnadsundervisning, samt på dialogisk och normkritisk pedagogik. Därför genomförs fyra fokusgruppsintervjuer med 7 tjejer och 7 killar i åldrarna 14–19 år. Fokusgruppsintervjuerna analyseras med deduktiv kvalitativ innehålls analys.
Tre kategorier, uppskattning, underlättande och anpassning sammanhållna av det övergripande temat nödvändigheter framträder. Förutom att de unga säger sig uppskatta innehållet i modellen så verkar de uppfatta den dialogiska och normkritiska pedagogiken som underlättande. Med underlättande avses de ungas utsagor att sexualitet med fördel diskuteras normkritiskt, i en dialog. Likaså nämner de faktorer knutna till tidigare sexuella upplevelser (exempelvis alkohol och drogers påverkan på sexualiteten samt negativa sexuella erfarenheter) och nuvarande situation på ungdomshemmet (exempelvis svårigheten att inte kunna ha sex med någon annan) som ska användas för att ytterligare målgruppsanpassa undervisning enligt modellen. Sammantaget bedömer ungdomarna innehållet i undervisningsmodellen, och den föreslagna pedagogiken som relevant.
Sammanfattning
Forskningsprojektets övergripande syfte, att öka kunskapen om sexuell hälsa bland unga inom SiS, samt att inhämta deras synpunkter på en föreslagen undervisningsmodell är uppfyllt. Projektets tre delstudier där sammanlagt 18229 unga inom SiS deltog visar på en sexuell utsatthet och ett sexuellt risktagande inom gruppen. Tjejerna framstår som mer utsatta och risktagande än killarna. Samtidigt visar resultaten att ungdomarna anser att chansen till något positivt i sexuella situationer ofta väger tyngre än risken för något negativt. Den föreslagna undervisningsmodellen och pedagogiken mottogs väl av de unga, och framstår som relevant för dem.
Artiklarna har i sina original andra titlar än ovanstående fyra underrubriker, dessa visar dock på essensen i resultaten.
29 Som referenspunkt kan nämnas att dessa 182 unga utgör närmare 20 procent av de drygt 1000 unga som vistas på SiS ungdomshem varje år.
DISkUSSION
Resultatdiskussion
Resultaten visar att merparten unga inom SiS är sexuellt utsatta och att många tar risker. Detta framträder särskilt tydligt i jämförelse med andra jämnåriga, se Tabell 230.
Tabell 2. Skillnader avseende sexuellt risktagande och sexuell utsatthet mellan unga inom SiS och i UngkaB09-studien.
Unga (15-20 år) inom SiS (n 144) %
Unga (15-20 år) i UngkAB09- studien (n 5940) % Sex med någon annan
innan 15 års ålder
78 31
Oskyddat samlag vid
senaste sextillfället 50 21
Upplevt egen eller
partners graviditet 40 14
Alkohol vid senaste sextillfället
44 23
Drog(er) vid senaste sextillfället 32 3 Mer än 6 sexpartners senaste året 22 9 Tagit emot/gett ersättning för sex 9 2
Upplevt sex mot sin vilja
Den sexuella hälsan bland unga inom SiS definierad som förmåga att undvika risk för STI, oplanerat föräldraskap eller oönskat sex, framstår således som otillfreds ställande, eller mindre god. Samtidigt framstår den sexuella hälsan definierad som välbefinnande vara tillfredställande eller god. Hur kan denna motsättning förstås, och kan en sexuell hälsa som innefattar en hög grad av risktagande och oönskade erfarenheter vara tillfredsställande? Ja möjligen, när chansen till positiva sexuella erfarenheter väger tyngre än risken för något negativt.
Som nämnts tidigare har denna studie ingen ambition att klarlägga eventuella kausala samband. Samtidigt är det viktigt med ett tydliggörande av hur tendenser i materialet nu tolkas. Mellan en hög förekomst av utsatthet mot sin vilja, och en hög förekomst av risktagande finns en antydan till ett samband; det kan tolkas som att erfarenheter av sexuella handlingar mot sin vilja leder till ett risktagande där traumat återupplevs. I diskussionsdelen i Artikel 1 undersöks denna tolk ning med stöd av tidigare forskning, och för en del unga är möjligen sexuellt risktagande som ett upprepande av ett trauma en verklighet, men inte för alla. Ytterligare en möjlig tolkning är att den som tar många sexuella risker under längre tid med större sannolikhet utsätts för oönskade erfarenheter. En ökad ”sexuell exponeringstid” leder vid ”framkallningen” till en bild där oönskade erfarenheter syns mer. Den stora skillnaden i debutålder mellan unga inom SiS och deras jämnåriga, liksom större antal partners under senaste året talar för denna tolkning.
I denna resultatdiskussion avser jag att undersöka den senare tolkningen, och här refereras till studiens artiklar där empirin återfinns. Jag väljer dessutom att berika texten med de ungas egna röster i form av citat från intervjustudierna, dvs. de individuella intervjuerna och fokusgruppsintervjuerna. Stöd för att ökad exponering leder till ökad utsatthet finns i de ungas beskrivningar av möjligheter till något positivt: njutning, tröst, närhet, status eller att vara som alla andra, snarare än risker för något. Eller som en av tjejerna säger under en del av en intervju där klamydia är i fokus; Det är värt risken. Jag har bara haft det en gång och så många som jag har haft sex med så är det helt otroligt att jag bara har haft det en gång. Det tycker alla, dom bara ”Öööö fan vilken tur du haft”. Även hos dem med övergreppserfarenheter framträder en positiv syn på nuvarande sexuella erfarenheter. Exempelvis beskriver flera tjejer i intervjustudien att de trots utsatthet för våldtäkt vid sitt första sextillfälle väljer att fortsätta att ha sex. Att kalla denna fortsatta sexualitet för ett återupprepande av ett trauma, eller för ett självskadebeteende vore ett oreflekterat offergörande. De unga tjejerna berät
tar att de själva valde att inom kort ha sex igen och de kallar detta andra tillfälle för ”första gången”. På så sätt återtog de sin sexdebut. På liknande vis beskriver en kille i intervjustudien hur han vid ett tillfälle utsattes för ett våldtäktsförsök. Detta skedde på ett ungdomshem där en jämnårig kille närmade sig honom i duschrummet. Det hela avstyrdes då ett slagsmål utbröt och killen summerar; Jag brydde mig inte om det, så länge han inte rörde mig. Förvisso var detta inte en fullbordad våldtäkt, men killen verkar ha upplevt situationen mer som en oönskad än traumatiserande händelse. Detta är viktiga bilder att förmedla. Jag gör således antagandet att det myckna risktagandet kan ha en bakomliggande rationalitet snarare än en ”patologi”. Med patologiskt sexuellt risktagande avses här ett risktagande likt ett upprepande av trauma, eller ett självskadande. Det finns självfallet ingen tydlig skiljelinje mellan ett rationellt och patologiskt risk tagande. Sexuella handlingar kan ha bägge valörerna, men för den fortsatta fram ställningens skull görs denna uppdelning (se även Douglas, 2005; Lupton, 1999; Ingham, 2006). Detta är alltså en medveten positionering som ger en alternativ bild till det allt vanligare talet om sex som självskadebeteende (se t.ex. Jonsson & Lundström Mattsson, 2012). Genom att belysa rationellt sexuellt risktagande undviks frågan om den unges sexuella handling i en situation där samtycke finns, är god eller dålig. Att en handling är rationell innebär snarare att de bästa medlen för att uppnå sina mål har valts.
Det är värt risken
Vi återvänder nu till den sociala representationsteorin och dess fokus på grupp baserad rationalitet. Olika sorters kunskap (vetenskaplig kunskap och vardags kunskap) väger olika tungt i olika situationer, och det är den vardagskunskap som skapas med andra i gruppen som formar beteende. Nedan följer en diskus sion om den sociala representationen att det är värt risken, en representation jag alltså menar är det tydligaste budskap de unga i studien i sin helhet förmedlar. Som framgått så försökte de unga inte försköna sina liv och erfarenheter eller framställa sig själva i någon slags ”bättre sexuell dager” (se Metod). Det är därför angeläget att vidare undersöka vad de säger. De förmedlar att det är värt risken, ibland mellan raderna, ibland rakt ut. Bland dessa ”viskningar och rop” som de delger i samtliga delstudier så är min tolkning att det är detta som hörs högst. Likaså kan motsättningen som finns i en sexuell hälsa som innefattar en hög grad av risktagande och oönskade erfarenheter men samtidigt är tillfredsställande förstås med hjälp av den sociala representationen att det är värt risken. Låt oss,
med stöd av Jodelet (1996) återvända till frågorna som en social representation, här alltså att det är värt risken, ska svara på: Vad vet unga inom SiS om att det är värt risken, varifrån och hur vet de detta? Och med vilka konsekvenser?
Riskmedvetenhet
Den första frågan kan besvaras med att de unga inom SiS vet mycket om sexuell risk, som grupp betraktat har de bekantat sig med den riskfyllda sexualiteten i betydligt högre grad än sina jämnåriga (se Tabell 2 ovan). De har, kopplat till den tidiga sexdebuten och den högre andelen sexpartners, en längre sexuell expo neringstid. I resultaten framkommer också hur de följaktligen är medvetna om risker. Vidare så anger de sig i högre grad löpa risk för STI men betraktar detta som mindre allvarligt än vad de jämnåriga i jämförelsegruppen gör (se Artikel I). De unga inom SiS har dessutom erfarenheter av egen eller partners graviditet i högre grad med en efterföljande abort eller ett missfall, och av att haft en STI (se Artikel II). Dessa erfarenheter är något som de har varit med om och klarat av, något som ytterligare kan bidra till vardagskunskapen, och därmed den sociala representationen om att det är värt risken.
Förskjutningar, försvar och förväntningar
Genom att beskriva om och i så fall hur olika intersektionella kategorier sam verkar i skapandet och upprätthållandet av den sociala representationen att det är värt risken så kan nästa fråga besvaras: Hur och varifrån vet de unga att det är värt risken? Resultaten i studien visar att tjejer inom SiS är mer sexuellt utsatta och risktagande än killar. Samtidigt särskiljer sig alla unga inom SiS som mer utsatta och risktagande än sina jämnåriga. En allmän förskjutning mot det riskfyllda återfinns alltså bland dem inom SiS, oavsett kön.
Genus är en kategori som ter sig viktig, många tjejer framstår som underordnade killarnas önskemål och begär. Överlag verkar de unga inte vara i samklang med den pågående jämställdhetsutvecklingen i samhället. I enkätstudien framkommer attityder till sex och kärlek bland de unga som ter sig motsägelsefulla då man kopplar dessa till deras handlingar (se Artikel I). Attityder till samkönat sex, sexuellt rykte, kärlek, och sex innan äktenskap framstår som traditionella jämfört med hur övriga unga ser på detta. Med hjälp av begreppet respektabilitet kan detta förstås. Respektabilitet omfattar hur en kvinna blir och förblir respektabel genom att vårda sitt (sexuella) rykte, samt hur denna omsorg om sin respek tabilitet är starkt kopplad till (arbetar)klass (se t.ex. Forsberg, 2005 eller Skeggs, 1999). I de attityder som de unga inom SiS delger finns, jämfört med övriga unga, en allmän förskjutning gentemot vikten av respektabel sexualitet. Denna är
tydligast bland tjejerna där många säger sig sakna sexuellt handlingsutrymme, de kan inte agera likt killar eftersom det skulle innebära stämpling; En jävla madrass