För att skapa en uppfattning om vilka särskilda faktorer som ligger till grund för en
privatperson att genomföra en fastighetsinvestering i Spanien, har en enkät utformats. Syftet är att skapa en objektiv uppfattning om vilka faktorer som påverkar ett investeringsbeslut och i hur stor grad, som en komplettering till vad som analyserats i kapitel 3,
Investeringspåverkande faktorer och bedömning av lönsamhet.
Enkäten består av 18 stycken frågor, varav 12 av dessa är slutna. De slutna frågorna består av givna svarsalternativ, medan öppna frågor ger möjlighet till ett eget formulerat svar. Ett exempel på en sluten fråga från enkäten är:
- I hur stor grad påverkade ett framtida restvärde ditt/ert köp?
Svarsalternativen för denna typ av fråga är:
● mycket låg
● låg
● mellan
● hög
● mycket hög
Ett exempel på en öppen fråga från enkäten är:
- Vart ligger den fastighet ni/du har köpt?
Se bilaga för alla frågor.
5.1 Resultat av enkät
Sammanställningen från enkäten visar att urvalet i denna undersökningen har köpt bostad i Punta Prima (Närheten av Torrevieja), Torrevieja, Torrox Costa på Solkusten, Murcia, Nerja och Palma på Mallorca. Svaret på frågan vad syftet med köpet var varierar, men en
gemensam nämnare är möjligheten till sol och bad. Se ett urval av citat nedan.
“Att tillbringa vår lediga tid i ett bra klimat, och njuta av livet.”
“Avkoppling i sol och värme senare pensionärsboende vinterhalvåret.”
“Semesterboende, typ istället för sommarstuga.”
De ekonomiska faktorer som urvalet tog störst hänsyn till var priset, men även den aspekten att priset skulle vara rätt utifrån läge och standard. En part undersökte valutakursen, medan en annan parts fokus låg på att lånet skulle vara betalt inom en viss period. Se ett urval av citat nedan som besvarar frågan om vilka ekonomiska faktorer som påverkade köpet.
“Priset på bostaden inom min budget.”
“Fastigheten skulle vara betald 15 år senare när vi blev pensionärer.”
“Att vi köpte en fastighet i ett område där vi fick mycket för de pengar vi avsatte.”
“Vi hade en maxbudget på ca kr 1.700.000 att gå på.”
Som figur 9 visar påverkade grundinvesteringens storlek i minst medelhög grad för samtliga som svarade på enkäten. Ingen svarade att grundinvesteringens storlek påverkade i låg eller mycket låg grad. Gällande situationen på den spanska fastighetsmarknaden, se figur 10, gav undersökningen skilda svar. För vissa hade situationen på marknaden stor betydelse, medan för andra hade situationen ingen betydelse alls. Detta kan givetvis bero på att investeringarna har skett vid olika tillfällen, då marknaden sett olika ut.
Mer än hälften av de deltagande anser att det framtida restvärdet inte hade en särskilt stor påverkan vid köpet. Anledningen till detta kan vara att en stor del av urvalet såg bostaden som en möjlighet till pensionärsboende och/eller semesterbostad, vilket gör att tidpunkten försäljning är så pass långt fram i tiden att aspekten om restvärde försvinner. På samma sätt som i tidigare fall kan det också bero på att grundinvesteringen var så pass låg att storleken på restvärdet tappar betydelse.
Som figur 12 visar var möjligheten till intäkter genom uthyrning av bostaden av liten
betydelse. Det är möjligt att det finns okunskap kring ämnet och att urvalet vid tidpunkten av köpet inte hade information om möjligheten att hyra ut, om reglerna, att de uppfattade
processen kring uthyrning som krånglig eller osäker. Detta eftersom man som ägare förlorar viss kontroll över sin bostad vid uthyrning och särskilt när bostaden är belägen i ett annat land. Alternativen är många. Enligt figur 13 går det att utläsa att resekostnaderna till bostaden i olika grad påverkade urvalet. Mest talande blir urvalet som representerar cirka 57%, som har svarat att resekostnaderna påverkade köpet i medel grad. Näst störst var urvalet som svarade att resekostnaderna påverkade i hög grad. Här blir det tydligt att det inte är grundinvesteringen som har betydelse, utan även efterkommande kostnader, som t.ex
kostnader att resa till sin bostad. Därför bli det också intressant varför möjligheten till intäkter genom uthyrning påverkade i så pass låg grad, eftersom detta skulle kunna bidra till en
situation där resekostnader betalas genom intäkter. Förklaringen skulle kunna vara, som nämnt, okunskap om regler och en uppfattning om att det är krångligt att hyra ut.
Gällande månadsavgiften visar figur 14 att det finns skillnader i hur stor grad månadsavgiften påverkade köpet. Månadsavgiften inkuderade i detta fallet alla kostnader för el, vatten, bredband osv. tillsammans med utgifterna för ränta och amortering. Resultatet av figur 14 är på så sätt direkt länkat till figur 15, där det går att utläsa att räntan generellt inte påverkade i särskilt stor grad. Cirka 29% svarade att räntan påverkade i medel grad, vilket är detsamma för månadsavgiften. Däremot svarade lika stor del att månadsavgiften påverkade i hög grad och att räntan påverkade i mycket låg grad. En slutsats blir att räntan inte påverkade i lika stor grad som den totala månadsavgiften, antagligen på grund av att räntekostnaderna generellt utgör en mindre del av den totala månadsavgiften.
Figur 16 och figur 17 visar tydligt att det var i urvalets intresse att valet av ort och läget på bostaden var bra. Detta då över 80% tyckte att valet av ort påverkade i hög grad eller mycket hög grad och att 100% av urvalet ansåg att läget påverkade köpet i hög grad eller mycket hög grad. Orter som Torrevieja och Palma är alltså exempel på orter av attraktiv art och som kan erbjuda lägen som lever upp till svenskarnas krav.
Liksom ort och läge visar även figur 18 och figur 19 att bostadens standard och närhet påverkade köp av bostad i Spanien till väldigt stor del. Som redovisades i början av detta delkapitel, var det en del som köpte en bostad för att i framtiden bo i Spanien permanent.
Detta skulle kunna bidra till att resultaten i figurerna ovan, då kraven på ett permanentboende borde vara högre än för ett semesterboende. Kanske är det lättare att vara mer flexibel med kommunikationer osv under en veckas semester och endast använda bilen, än vid
permanentboende. För att dra in på kostnader kanske standarden bortprioriteras på ett semesterboende, medan vid ett framtida permanentboende är resonemanget annorlunda.
Denna teori kan även tillämpas på figur 16 och figur 17.
Figur 20 visar att de ekonomiska faktorerna var de faktorerna som till största del avgjorde investeringsbeslutet, dock med en liten majoritet. För de med en starkare ekonomi skulle värdepåverkande faktorer vara av yttre vikt och vice versa. Resultatet från tidigare figurer visar dock på att läge och standard som kräver en högre grundinvestering är viktigt vid köpet, samtidigt som det är svårt att mäta vad som är ett “bra läge” och “bra standard”, vilket gör att preferenserna kan skilja sig från person till person.
Sammantaget visar resultatet från enkäten att vissa frågor gav spridda svar, medan andra var mer enhälliga. Exempelvis hade situationen på marknaden stor betydelse för vissa, medan för andra hade situationen ingen betydelse alls. Det visade sig att urvalet inte hade för avsikt att hyra ut sin bostad och att majoriteten inte såg fastighetsköpet som en investering. Frågor om värdepåverkande faktorer var de som gav störst enhällighet. Valet av ort, läge och standard visade sig vara av stor betydelse liksom närheten till service och kommunikationer. Vid bedömningen av vilka faktorer som påverkade mest, antingen de ekonomiska eller de värdepåverkande, ansåg urvalet att de ekonomiska var de faktorer som påverkade i störst utsträckning. Dock inte med en påtaglig majoritet.