EXAMENSARBETEFASTIGHETER OCH BYGGANDE FASTIGHETSEKONOMI
GRUNDNIVÅ, 15 HP STOCKHOLM, SVERIGE 2018
Faktorer som påverkar en fastighetsinvestering i Sverige och i Spanien
Alice Enström & Lina Eklöv
Abstract
Title Factors that affect real estate investment in
Sweden and Spain
Authors Alice Enström & Lina Eklöv
Department Department of Real Estate and
Construction Management
Bachelor thesis number TRITA-ABE-MBT-18183
Supervisor Henry Muyingo
Keywords property investment, rental property,
Spain, Sweden, market, investments
The purpose of this work is to investigate the factors that influence an investment decision on the Swedish and Spanish real estate market considering economic, legal, physical properties and location as well as financing. To assess the economic profitability, will we make a analysis of the cash flow for a selected rental property on each market.
The approach for the work has been to do a background survey of the Swedish and Spanish real estate markets, where we have looked at the years during the financial crisis, the present and the future. The basis of the property valuation will be described, as well as the result from a survey that deals with private property purchases in Spain, to investigate what factors affect a real estate investment. A real estate agent from Fastighetsbyrån in Torrevieja has been given us information continuously about the Spanish market throughout this work.
According to the survey the factors that affected the investment the most were the economical factors. Other value affecting factors like climate, location, condition also have a significant meaning on the investment decision.
The result of the cash flow analysis shows that it is profitable to invest in both Spain and Sweden, but that the outcome is delicate for changes. Factors like home mortgage,
amortization time, rate of return och equity and vacancy are those that affect the outcome the
most.
Sammanfattning
Titel Faktorer som påverkar en fastighetsinvestering i
Sverige och i Spanien
Författare Alice Enström & Lina Eklöv
Institution Institutionen för Fastigheter och Byggande
Examensarbete nummer TRITA-ABE-MBT-18183
Handledare Henry Muyingo
Nyckelord fastighetsinvestering, hyresfastighet, Spanien,
Sverige, marknad, investeringar
Syftet med detta arbete är att undersöka vilka faktorer som påverkar ett investeringsbeslut på den svenska samt den spanska fastighetsmarknaden med hänsyn till ekonomi, juridik, fysiska egenskaper och läge samt finansiering. För att bedöma den ekonomiska lönsamheten
kommer vi att göra en kassaflödesanalys för en utvald hyresfastighet på respektive marknad.
Tillvägagångssättet för arbetet var att göra en undersökning där vi med bakgrund i den spanska och den svenska fastighetsmarknaden redogör för konsekvenserna av finanskrisen 2008, nuläget och framtiden. Fokus ligger på hyresmarknaden, men även ekonomin i stort behandlas. Fastighetsvärderingens grunder har redogjorts liksom resultatet från en enkätundersökning vilken behandlar privatpersoners fastighetsköp i Spanien, för att undersöka vilka faktorer som är betydande vid en fastighetsinvestering. En mäklare stationerad i Torrevieja från Fastighetsbyrån har bistått oss med information under arbetets gång.
Ekonomiska faktorer är det som i störst grad påverkar en investering i Spanien enligt svar från enkäten. Andra värdepåverkande faktorer, såsom klimat, läge och skick har också stor betydelse för investeringen.
Resultatet av kassaflödesanalysen visar att det är lönsamt att investera i en hyresfastighet i
Spanien likväl som i Sverige, men att utfallet är känsligt för förändringar. Faktorer som
bolåneränta, amorteringstid, avkastningskrav på eget kapital och vakansgrad är de som
påverkar utfallet i störst grad.
Acknowledgement
This essay for a bachelor’s degree is written by Alice Enström and Lina Eklöv in the Spring of 2018 at the Royal Institute of Technology for the Department of Real Estate and
Construction Management.
We want to thank the people who have been important to us in our writing. Our warmest thanks to Mats Laaksonen from Fastighetsbyrån in Torrevieja who has contributed with his knowledge of the Spanish real estate market. We would like to add an extra “thank you” to all participants in our survey, which is the basis for our results.
Last but not least, we would like to thank our tutor Henry Muyingo for guidance and belief in our idea.
Stockholm, May 2018
Alice Enström & Lina Eklöv
Förord
Detta kandidatarbete har skrivits av Alice Enström och Lina Eklöv våren 2018 vid Kungliga Tekniska Högskolan för institutionen Fastigheter och Byggande.
Vi vill tacka de personer som varit viktiga för oss i vårt skrivande. Ett stort tack till Mats Laaksonen från Fastighetsbyrån i Torrevieja som har bidragit med sin kännedom om den spanska fastighetsmarknaden. Vi vill ge ett extra tack till alla deltagande i vår
enkätundersökning, som ligger till stor grund för vårt resultat.
Till sist vill vi tacka vår handledare Henry Muyingo för vägledning och tron på vår idé.
Stockholm, Maj 2018
Alice Enström & Lina Eklöv
Innehållsförteckning
1. Inledning 7
1.1 Bakgrund 7
1.2 Frågeställning/Syfte 8
1.3 Metod 8
1.3.1 Val av metod 8
1.3.2 Informationssamling 9
1.4 Avgränsningar 9
1.5 Disposition 10
2. Fastighetsinvesteringar 11
2.1 Investeringar i allmänhet 11
2.2 Att investera i fastigheter 12
2.2.1 Typ av investeringar 12
2.2.2 Typ av investerare 13
2.2.3 Typ av fastighetsobjekt 14
3. Investeringspåverkande faktorer och bedömning av lönsamhet 15
3.1. Faktorer som påverkar val av investeringsbeslut 15
3.2 Ekonomiska faktorer 15
3.3 Fysiska egenskaper och läge 17
3.3.1 Lägesegenskaper 17
3.3.2 Fysiska egenskaper 17
3.4 Juridiska faktorer 19
3.5 Finansiella faktorer 21
3.6 Faktorer som påverkar lönsamhet/avkastning 22
3.6.1 Utbud och efterfrågan av hyresfastigheter 23
3.7 Bedömning av lönsamheten 24
4. Den svenska och den spanska fastighetsmarknaden 25
4.1 Allmänt om Sverige 25
4.1.1 Ekonomi 25
4.1.2 Fastighetsmarknaden 25
4.1.3 Hyresfastigheter i Stockholm 27
4.1.4 Definition av hyresfastighet 27
4.2 Allmänt om Spanien 27
4.2.1 Ekonomi 28
4.2.2 Fastighetsmarknaden 29
4.2.3 Definition av hyresfastighet 30
5. Enkätundersökning 31
5.1 Resultat av enkät
31
6. SWOT-analys och bedömning av lönsamhet 37
6.1 Val av objekt 37
6.2 SWOT-analys 38
6.3 Kassaflödesanalys 39
6.4 Intäkter 40
6.5 Kostnader 40
6.6 Indata överblick 41
6.7 Resultat kalkyl 42
6.7.1 Förändring av indata 42
7. Diskussion 44
8. Avslutande kommentar och vidare studier 47
Källförteckning 48
Bilagor 53
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Spanien drabbades, som så många andra länder, av en hård ekonomisk kris 2008 efter det att bolånebubblan i USA sprack. Åren innan finanskrisen blomstrade den spanska
1fastighetsmarknaden. Priserna på marknaden steg och nya byggprojekt startades i rask takt.
Orsaken var den stora möjligheten till billiga lån och generösa lånevillkor, som kunde innebära en belåning på mer än 100% av värdet på köpet.
2År 2013 var två miljoner bostäder till salu i Spanien och många byggprojekt var tvungna att avbrytas. Idag har en stor del av dessa bostäder bildat så kallade spökstäder, där värdet på bostäderna har minskat med mer än 50%.
3Fastighetsbyrån har sedan krisen 2008 rapporterat marknadsanalyser över bostadsmarknaden i Spanien och den senaste från mars 2018 visar att priserna på den spanska
fastighetsmarknaden fortsätter att stiga. Trots stigande priser är fastighetspriserna ändå relativt låga i jämförelse med andra länder i Europa, vilket lockar utländska investerare att etablera sig på den spanska fastighetsmarknaden, likväl privatpersoner som företag. Under 2017 ökade antalet svenska köp av fastigheter i Spanien med 8% i jämförelse med 2016.
Under det sista kvartalet av 2017 registrerades 1000 fastighetsköp av bostad, vilket är en ökning med 34% jämfört med samma period 2016. Detta är en rekordhög ökning!
4Fastigheter har även på den svenska marknaden blivit en populär investeringsform, tack vare att den anses vara en säker investering med anledning av dess stabila avkastning och höga värdeökning. I jämförelse med Spanien kräver dock en fastighetsinvestering i Sverige en stor grundinvestering.
5Både den svenska och den spanska marknaden har sina brister som kan ställas mot varandra i ett val om att investera på den spanska alternativt den svenska fastighetsmarknaden. Dessa kan sammanfattas i olika grupper av faktorer - ekonomiska, juridiska, finansiella och fysiska.
1Svt, 2008. Ekonomiåret 2008: Den stora kraschen
2
SvD, 2015. Länderna som upplevt bostadskrascher.3
SvD, 2015. Länderna som upplevt bostadskrascher.4 Fastighetsbyrån 2018
5 Placera pengar, 2018. Fastigheter.
1.2 Frågeställning/Syfte
Vi finner den spanska fastighetsmarknaden intressant och undrar vad orsaken är till att allt fler och fler svenskar väljer att investera i Spanien. Vilka är faktorerna som påverkar en investering, är det för ekonomisk vinning eller endast en önskan om en semesterbostad?
Finns det överhuvudtaget en möjlighet att se ett fastighetsköp i Spanien som en investering och förvalta den likt en hyresfastighet i Sverige?
Vi har funnit uppsatser som jämför olika fastighetsinvesteringar på den spanska
fastighetsmarknaden liksom den svenska fastighetsmarknaden , dock saknas en jämförelse
6 7mellan dessa två. Vi vill därför med vårt arbete undersöka alternativet att investera i en hyresfastighet i Spanien istället för i Sverige.
Syftet med arbetet är att undersöka vilka faktorer som påverkar ett investeringsbeslut av att investera i fastigheter i Spanien och i Sverige. Arbetet syftar också till att undersöka den ekonomiska lönsamheten genom en kassaflödesanalys av att investera i en fastighet i Sverige och i en fastighet i Spanien, för att sedan jämföra dessa. Syftet med denna kassaflödesanalys är att se vad olika marknadsförutsättningar innebär för en investering på respektive marknad.
1.3 Metod
1.3.1 Val av metod
Det är främst en forskningsmetod som har legat till grund för detta kandidatarbete, vilken är den kvalitativa metoden. Denna metod syftar till att fokusera på några få uppgiftslämnande personer, då frågeställningen endast behöver ett fåtal starka informationskällor för att nå ett resultat. Med den kvalitativa metoden söks mönster och gemensamma drag för att kunna skapa en generalisering.
8Tillvägagångssättet för att nå syftet med kandidatarbetet var att göra en undersökning där vi redogör för den spanska respektive den svenska fastighetsmarknaden och ger en bakgrund till varje marknads historia, nuläge och prognos av framtid. En marknadsanalys har genomförts i form av en S.W.O.T-analys för att redogöra svagheter och hot samt styrkor och möjligheter, på respektive marknad.
För att kunna hitta de faktorer som påverkar svenskars investeringsbeslut har fastighetsvärderingens grunder undersökts genom litteratur och information från mäklare i Torrevieja sammanställts, som har bistått oss med sin marknadskännedom kontinuerlig under arbetets gång. En enkätundersökning har också utförts, där urvalet är svenskar som har
6Jilltoft & Westman, Den spanska fastighetsmarknaden - Investeringsmöjligheter i vandrarhem och korttidsboenden 2014
7 Ivarsson & Pettersson, Fastighetsinvesteringar - Faktorer som påverkar köpbeslutet.
8 Jacobsen, D, 2002. Upplaga 1:9. Vad, hur och varför? Studentlitteratur AB, Lund.
investerat i en fastighet i Spanien. Urvalet för enkäten var vänner och bekanta som har investerat i en bostad i Spanien. Bedömningen gjordes att det skulle krävas för mycket tid att söka upp hela populationen som har investerat i Spanien, vilket gjorde att urvalet blev totalt 7 personer.
Till sist framställdes en kassaflödesanalys av de ekonomiska faktorerna för två valda fastigheter på respektive marknad för att få en tydlig bild av hur stor lönsamhet en viss investering kan ge upphov till. Tanken med investeringen var att fastigheten ska hyras ut för att ge intäkter.
1.3.2 Informationssamling
År 2014 skrev William Jilltoft och Emil Westman under handledning av Hans Lind på KTH kandidatarbetet Den spanska fastighetsmarknaden - Investeringsmöjligheter i vandrarhem och korttidsboenden. De undersökte möjligheten att investera i kommersiella fastigheter med kassaflödesanalyser och fick fram att det ena objektet gav ett högre nuvärde, vilket var det bästa alternativet att investera i. Uppsatsen tog även upp makroekonomins påverkan, finansiella aspekter vid dessa typer av investeringar och en SWOT-analys, vilket denna uppsats också kommer att behandla.
9Den spanska fastighetsmarknaden - Investeringsmöjligheter i vandrarhem och korttidsboenden kommer att ligga till grund för en del av informationsinsamlingen till vårt arbete.
Resterande informationssamling kommer att ske genom att läsa artiklar och skrifter om fastigheter, investeringar och respektive marknad. Informationsinsamlingen består även av den kontinuerliga kontakten med mäklare i Torrevieja och enkätundersökningen.
1.4 Avgränsningar
Först och främst görs avgränsningar gällande att enbart fastighetsmarknaden i Stockholm analyseras, istället för hela Sveriges fastighetsmarknad. Detta för att begränsa arbetet och hålla fokus på ett område. Likaså analyseras endast ett område i Spanien, Torrevieja, som är en populär ort bland svenskar. Kalkylen i arbetet kommer enbart rikta in sig på att investera i så kallade hyresfastigheter på respektive marknad. Definitionen av en hyresfastighet
presenteras specifikt för varje land under kapitel 4 och 5.
Hyresintäkterna och drift- och underhållskostnaderna för hyresfastigheten som kommer att användas i kalkylen är genomsnittsvärden på respektive marknad. Detta eftersom vi inte har tillgång till de exakta siffrorna gällande någon av fastigheterna som vi har valt.
9Jilltoft & Westman, Den spanska fastighetsmarknaden - Investeringsmöjligheter i vandrarhem och korttidsboenden 2014
1.5 Disposition
Kapitel 2: Investeringar i fastigheter
Beskrivning av olika investeringar och investerare samt olika typer av investeringsobjekt.
Kapitel 3: Lönsamhetsbedömning av investeringar i fastigheter
Beskrivning av vilka faktorer som påverkar en investering utifrån ekonomi, fysiska
egenskaper och läge, juridik samt finansiering. Redogörelse av vad som påverkar lönsamhet och avkastning vid investering av hyresfastighet.
Kapitel 4: Den svenska fastighetsmarknaden
Beskrivning av den svenska samt spanska fastighetsmarknaden genom finanskrisen 2008 och nuläge samt en redogörelse av hyresmarknaden och vad som definierar en hyresfastighet.
Kapitel 5: Enkätundersökning
Redovisning av enkätens uppbyggnad och dess resultat med kommentarer.
Kapitel 6: SWOT-analys och lönsamhetsbedömning
Beskrivning av SWOT-analys och hur den kan appliceras på den svenska respektive spanska fastighetsmarknaden. Redovisning av indata och resultat för lönsamhetskalkyl.
Kapitel 7: Diskussion
En diskussionsdel gällande resultatet från enkätundersökningen, SWOT-analysen och lönsamhetskalkyl.
Kapitel 8: Avslutande kommentar och vidare studier
Kommentar om resultatet och vad det säger oss. Även förslag på fortsatta studier inom ämnet.
2. Fastighetsinvesteringar
2.1 Investeringar i allmänhet
En investering innebär en kapitalinsats som förväntas ge en bra avkastning. Avkastning i sin tur innebär förändring av värdet av en tillgång. Definitionen av en investering kan tolkas som
“ en uppoffring av omedelbara och säkra nyttor i utbyte mot förväntade (högre) framtida nyttor ”. En investering handlar vanligtvis om pengar, dock kan det avse även andra resurser.
10Avseende pengar är målet att placera kapitalet på ett så bra sätt som möjligt, tex i fastigheter.
Det som vill uppnås med en investering är att öka intäkterna, alternativt minska kostnaderna.
I huvudsak pratas det om tre olika typer av investeringar:
- Reala investeringar beaktas som en investering i en fysisk tillgång, tex maskin, byggnad, fastighet etc. Denna investeringstyp är vanligt bland företag, för att företagen vill utöka och effektivisera sin verksamhet.
- Finansiella investeringar är en ekonomisk satsning, där det investeras i värdepapper.
Denna typ är vanlig bland privatpersoner och deras enskilda ekonomi, i huvudsak i form av aktier och fonder.
- Immateriella investeringar innebär inte en fysisk tillgång, utan handlar om olika typer av rättigheter som t.ex patent och upphovsrätt. Denna investeringstyp är bland den vanligaste i företag.
11Figur 1. Avkastning och risk på olika marknader.
1210Håkan Bejrum & Stellan Lundström, 1996. Sjätte upplagan. Fastighetsekonomi- Hyresfastigheter.
11 Starta eget info, 2018. Immateriella, Reala och Finansiella Investeringar
12 Rika tillsammans, 2018. Investera i fastigheter: för- och nackdelar.
2.2 Att investera i fastigheter
En investering kan handla om att kapital placeras i fastigheter. Det är vanligt att många kapitalstarka personer väljer att investera i fastigheter, då det från början krävs ett relativt stort startkapital. För att göra en så bra fastighetsinvestering som möjligt är det viktigt att tänka på läget och skicket på fastigheten, samt att se vilken potential fastigheten har, för att i slutändan nå en så bra avkastning som möjligt. Det kan ta tid innan lönsamheten visar sig i en fastighetsinvestering, samtidigt som det är det som gör investeringar i fastigheter till en stabil investering. Det som också måste tas med i beräkningarna är vilken risk du är redo att ta i
13och med din investering.
2.2.1 Typ av investeringar
När en privatperson eller ett företag väljer att köpa en fysisk fastighet med eget kapital och/eller med lånade pengar går pengarna direkt in i fastigheten, det kallas för en direkt fastighetsinvestering. Att direktinvestera innebär också att ägaren är ansvarig för bland annat förvaltning av fastigheten. Att investera i fastigheter är som nämnt ovan en väldigt dyr affär, därför finns det alternativa tillvägagångssätt att utföra en fastighetsinvestering på. Om möjligheten inte finns att direktinvestera i en fastighet, kan en indirekt investering göras. Det finns olika typer av indirekta fastighetsinvesteringar. Det första alternativet som också är det äldsta sättet för en indirekt investering är att investera i börsnoterade fastighetsbolag. Det krävs en mindre summa pengar för att kunna köpa en fond eller en aktie och processen är relativt enkel. Vid köp av en fond eller aktie i ett fastighetsbolag blir köparen indirekt delägare i fastigheten. Skulle börsmarknaden krascha påverkar det självklart fonderna och aktierna på marknaden, som även innebär att en regelbunden avkastning inte finns när en investering görs i ett börsnoterat fastighetsbolag.
14Andra alternativet för att indirekt investera i en fastighet är genom Svenska Bostadsfonden som erbjuder ett direkt delägande i deras hyresfastigheter. Det innebär att en investerare behöver satsa minst 52 000 kr i något av deras fastighetsbolag för att de sedan ska kunna använda pengarna som kontantinsats till nya fastigheter. Ingen förkunskap krävs och Svenska Bostadsfonden har en egen förvaltningsorganisation som innebär att investeraren inte behöver förvalta något själv. Investerarna är bundna till fastighetsbolaget i sex år, sedan avvecklas
15bolaget och investerarna får tillbaka pengarna de investerat. Den genomsnittliga årliga totalavkastningen har legat på 7,5% de senaste åren.
1613 Placera pengar, 2018. Fastigheter.
14Rika tillsammans, 2018. Alternativa sätt att investera i fastigheter.
15 Rika tillsammans, 2018. Alternativa sätt att invester i fastigheter.
16 Svenska bostadsfonden, 2018.
Ett alternativ till direkta fastighetsinvesteringar är ett modernt och relativt nytt
investeringsalternativ i Sverige som kallas crowdfunding. Denna metod bygger på att flera investerare går ihop med mindre summor pengar för att tillsammans kunna finansiera ett projekt och till sist få en bra avkastning. Investerarna lånar alltså ut sina pengar till
17fastighetsbolagen utan att påverkas av börsens upp- och nedgångar och i slutändan få en säker inkomst. Avkastningen hos crowdfunding-plattformen Tessin ligger på 9-13%. Ett stort plus
18med denna metod är att kapitalet som investeras placeras direkt i fastigheten utan
mellanhänder, där en del av kapitalet vanligtvis försvinner för diverse kostnader.
2.2.2 Typ av investerare
På samma sätt som det finns olika typer av investeringar, finns det även olika kategorier och typer av investerare. Den svenska fastighetsmarknaden består av en blandning av olika typer av investerare som alla har olika mål med sina investeringar. De aktörer som syns mest inom marknaden är olika typer av bolag, såsom försäkringsbolag, fastighetsbolag och
investmentbolag. Även banker och byggföretag är ledande aktörer inom fastighetsmarknaden.
Utländska företag och privatpersoner finns även dem med på marknaden, men inte till lika stor del av omsättningen som de tidigare nämnda.
19I kommande stycke redovisas de vanligaste kategorierna av aktörer på den svenska fastighetsmarknaden, med hänsyn till syfte och anledning med investeringen.
Privata aktörer
Privata investerare kan ses som både privatpersoner och företag. Privata investerare äger fastigheten direkt eller indirekt via ett helägt bolag som äger fastigheten. Dessa bolag är i regel relativt små och äger oftast inte mer än ett par stycken fastigheter.
20Institutionella aktörer
De största institutionella aktörerna på den svenska fastighetsmarknaden är pensions- och försäkringsbolag. Dessa aktörer investerar antingen direkt i fastigheten, alternativt indirekt.
Institutionella aktörer bidrar med stora kapital till marknaden och ökar årligen sitt bestånd av fastigheter. Vanligast är att kapitalet placeras i det befintliga fastighetsbeståndet, men på senare dagar har det även blivit populärt bland institutioner att investera i nyproduktion.
2117 Rika tillsammans, 2018. Alternativa sätt att invester i fastigheter.
18Tessin, 2018. Nu kan du också investera i fastigheter.
19
Sebastian Nygren & Linus Ruotsalainen, 2010. Transaktioner på den svenska fastighetsmarknaden efter finanskrisen 2008 – Vilka har varit köpare respektive säljare?20
Sebastian Nygren & Linus Ruotsalainen, 2010. Transaktioner på den svenska fastighetsmarknaden efter finanskrisen 2008 – Vilka har varit köpare respektive säljare?21
SVEFA, 2017. Svensk fastighetsmarknad.Kassaflödesinvesteraren
Tessin nämner denna investerare som en som söker något långvarigt med låg risk och en fastighet med stabila intäkter. Dessa aktörer investerar gärna på en bekant marknad där det garanterat finns hyresgäster, gärna med långa hyreskontrakt. Målet för dessa investerare är att driftnettot är positivt. Institutionella aktörer kan välja att investera även på detta sätt.
22Den långsiktige investeraren
Precis som rubriken lyder är detta en investerare som söker något långsiktigt och vill förvalta fastigheten över en längre tid. Prioriteringen är att få en långsiktig värdeökning av
fastigheten. Vanligt för denna investerare är att hålla sig till ett specifikt område och läras sig mer om de makroekonomiska faktorerna just inom det området. En aktör som går under denna kategori är kommunala bostadsföretag.
23Den kortsiktige investeraren
Denna typ av investerare är ute efter en hög avkastning på sitt egna kapital, vilket även resulterar i en hög risk. Målet är att investera i en fastighet som med små medel kan öka i värde, alternativt förvärva en fastighet som är undervärderad. Belåningsgraden är oftast hög för att nå den höga avkastningen när marknadsvärdet ökar som investeraren är ute efter.
242.2.3 Typ av fastighetsobjekt
Till sist finns det en hel del olika typer av fastighetsobjekt att investera i. Varje fastighet i sig är unik med tanke på var fastigheten är belägen, skick, ålder och storlek på fastigheten. Att investera i ett fastighetsobjekt skiljer sig, mer än att det är ett fysiskt objekt, mot andra investeringsformer. Bland annat finns ett antal fastighetsrättsliga lagar och regler som bör följas vid ägande av en fastighet.
25Valet av investeringsobjekt är många för den som vill investera. Första steget är att avgöra om en investering ska ske i befintligt bestånd, nyproduktion, alternativt i aktier i ett
fastighetsbolag. Det finns olika typer av fastighetsslag att investera i, de vanligaste är
fastigheter av typen: kommersiella, industri, bostadsrätter, skogsmark, hyreshus och småhus.
Det finns för- och nackdelar med alla av dessa. Vissa innebär högre risk, vissa bättre
avkastning, vissa kräver högre startkapital etc. I detta arbete kommer investeringsobjektet att vara en hyresfastighet, där en privatperson kommer att utföra en direktinvestering.
22 Tessin, 2014. Tessins investerarskola.
23 Eric Abela & Nessrin Qattan, 2012. Transaktioner på den kommersiella fastighetsmarknaden 2011-Trender och fallstudier.
24 Tessin, 2014. Tessins investerarskola.
25 Andréas Hansson & Marcus Jönsson, 2007. Industrifastigheter som investeringsobjekt - En studie av marknaden för industrifastigheter i Malmö kommun
3 . Investeringspåverkande faktorer och bedömning av lönsamhet
3.1. Faktorer som påverkar val av investeringsbeslut
Investerare påverkas av diverse faktorer innan ett investeringsbeslut ska tas. De faktorer som i största mån påverkar en fastighetsinvestering är främst ekonomiska, men även andra värdepåverkande faktorer som fysiska egenskaper och läge, juridiska faktorer och finansiella faktorer. Nedan kommer en djupare förklaring angående varje område och en förklaring om hur lönsamheten kan bedömas.
3.2 Ekonomiska faktorer Grundinvestering
Många traditionella investeringar inleds med en utbetalning för inköp och kallas för grundinvestering.
26Driftnetto
Driftnetto är skillnaden mellan årets alla utbetalningar och inbetalningar. I en hyresfastighet är inbetalningar hyresintäkterna från hyresgästerna och utbetalningar är alla
fastighetskostnader som t.ex underhållskostnader och fastighetsskatt. Alla utbetalningar och inbetalningar är spridda över året, vilket betyder att driftnettot räknas ut vid slutet av varje år.
Ju högre driftnetto desto högre marknadsvärde.
27Kalkylränta
Kalkylränta eller avkastningskrav är den ränta per år som någon vill ha för att köpa och äga en fastighet över en viss tidsperiod. Denna kan uttryckas som:
Avkastning = direktavkastning + marknadstillväxt
Direktavkastningen beror av hur stort driftnettot är i relation till marknadsvärdet. Ett exempel är en fastighet med ett driftnetto på 20 miljoner kronor och ett marknadsvärde på 1 miljard kronor. Detta innebär en direktavkastning på 2%. Direktavkastningskravet kan bedömas utifrån tidigare gjorda affärer, jämförelseobjekt. Genom att ta fram köpeskillingar och driftnetto för flera objekt kan ett medelvärde för direktavkastningen tas fram.
Marknadstillväxten är precis som det låter, tillväxten på marknaden som ger upphov till en värdeökning. Låt oss säg att en fastighet värderas till 1 miljard kronor och 1,1 miljarder året efter. Tillväxten i marknadsvärdet är i detta fall 10%. Marknadstillväxten är svårbedömd, en
26Brunes, Fastighetsvärdering och marknadsanalys 2015
27Brunes, Fastighetsvärdering och marknadsanalys 2015
tumregel är dock att anta att fastigheter är realvärdesäkrade. Det innebär att marknadsvärdet åtminstone stiger med inflationen. Riksbankens långsiktiga inflationsmål är 2% och därför ett rimligt antagande.
28Avkastningskravet kan också härledas ur individers preferenser, som består av två
komponenter - tidspreferens och risk. Tidspreferensen innebär den ersättning en person vill ha för att avstå konsumtion idag och istället kunna konsumera mer i framtiden. Vad som påverkar storleken på tidspreferensen är ålder och livsstil. T.ex går det att anta en 95-åring
29hellre vill konsumera idag, medan en 20-åring inte har samma behov till det och kan
konsumera i framtiden. Ersättningen för att konsumera i framtiden istället för idag är alltså större för 95-åringen.
Den andra delen är riskpremien, vilken är kompensationen som individer kräver för att utsättas för risk. T.ex går det att anta att en person som är rädd för höjder kräver större en kompensation för att bestiga ett berg, än vad en person som inte är rädd för höjder skulle göra för att bestiga samma berg.
För att bedöma nivån på tidspreferenser kan exempelvis avkastningen som statsobligationer genererar studeras, vilket är ett instrument för staten att låna pengar av befolkningen. Risken att staten inte kan betala tillbaka befolkningen kan anses vara nästan helt obefintlig, vilket innebär att risken för långivarna är väldigt låg. Under 2000-talet har statsobligationer genererat en avkastning på 3% och är därför en rimligt uppskattad tidspreferens.
För att bedöma nivån på riskpremien krävs studering av historisk data. Om t.ex bostadsfastigheter i Vasastaden har haft en total avkastning på 10% och den riskfria avkastningen som beskrevs ovan är 3%, har riskpremien legat på 7%.
30Restvärde
Restvärdet motsvarar alla framtida betalningsöverskott som uppstår efter kalkylperiodens slut. Genom Gordons formel kan restvärdet tas fram. I formeln nedan räknas restvärdet för en kalkylperiod om 5 år ut, med Dn
6som normaliserat driftnetto för år 6, g är tillväxten i det normaliserade driftnettot och r är avkastningskravet.
31Restvärdet
5=
(r−g)Dn628 Brunes, Fastighetsvärdering och marknadsanalys 2015
29 Brunes, Fastighetsvärdering och marknadsanalys 2015
30Brunes, Fastighetsvärdering och marknadsanalys 2015
31Brunes, Fastighetsvärdering och marknadsanalys 2015
3.3 Fysiska egenskaper och läge
Genom en fastighetsbesiktning kan fastighetens egenskaper utredas och hur dessa kan tilltala en viss typ av kunder att bo i fastigheten. Egenskaperna delas in i fysiska egenskaper och lägesegenskaper. Som förstått finns det stora skillnader mellan den spanska och den svenska
32fastighetsmarknaden, vilket gör att vissa egenskaper som är viktiga i Torrevieja inte är viktiga i Stockholm och vice versa. Ett exempel är närheten till hav, som kan vara en högt värderad faktor i Torrevieja. Denna typ av behov i närområdet kring fastigheten finns inte på den svenska marknaden, vilket är viktigt att tas i beaktning. Grunden för fastighetsvärdering är däremot densamma och är den vi kommer att utgå ifrån vid beskrivning av faktorer som påverkar investeringsbeslutet.
3.3.1 Lägesegenskaper
Faktorer som beskriver ett läge både i fastighetens omedelbara närhet, men även
omkringliggande miljö är lägesegenskaper. Dessa används för att beskriva hur bra eller dåligt ett läge är och delas vanligtvis upp i tre kategorier.
33Mikroläget
Här avses området närmast fastigheten som närliggande gata, park eller torg. Hänsyn tas till hur trafikerade gator är, om park och torg är attraktiva samt utsikten från bostaden.
Närområdet
En viktig faktor i närområdet är vilka aktiviteter som finns. Med aktiviteter menas
arbetsplatser, service som daghem, handel, restauranger sjukvård samt naturliga fördelar som grönområden, sjöar och utsiktsplatser.
Närområdets attraktivitet
På en ort finns det ofta lägen som har en större attraktivitet än andra. I Stockholm kan dessa motsvaras av område som Stureplan (handel), Centralstationen (resecentrum) och Kista (arbete). Om fastigheten ligger i något av dessa områden skapar det en större efterfrågan att bo i fastigheten, medan om så inte är fallet påverkas attraktiviteten till stor del av hur lätt det är att ta sig från var fastigheten är belägen till denna typ av områden. Det kan vara genom bil, kollektivtrafik eller gåendes.
343.3.2 Fysiska egenskaper
Fysiska egenskaper kan delas upp i hållbarhet, funktion och skönhet och kallas även gemensamt för arkitektoniska kvaliteter.
3532Brunes, Fastighetsvärdering och marknadsanalys 2015
33Brunes, Fastighetsvärdering och marknadsanalys 2015
34Brunes, Fastighetsvärdering och marknadsanalys 2015
35Brunes, Fastighetsvärdering och marknadsanalys 2015
Hållbarhet
Med hållbarhet menas hur beständig byggnaden över tid med hänsyn till kvaliteten på material och utförda arbeten.
Funktion
Med funktion avses hur väl objektet lever upp till sitt syfte, i detta fall bostad. Här tas hänsyn till faktorer som:
- tillgänglighet - funktion i bostaden - bostadskomplement - klimat
- säkerhet
Tillgängligheten i bostaden påverkas både av faktorer i och utanför huset. Det kan handla om t.ex angöring av bilar på tomten, p-platser, avlastningsplatser etc. För barnfamiljer och handikappade är det viktigt med dörrbredd, lutning och jämnhet i marken för att lätt komma ut och in i byggnaden.
Funktionen i bostaden styrs av hur bostaden är uppbyggd och hur väl den följer gällande byggregler. Finns det kök, badrum och avskilt badrum? Hur är dessa uppdelade med hänsyn till yta och är de lätta att möblera?
Bostadskomplement är faktorer som förråd och sophantering. Var är dessa belägna i förhållande till bostaden och hur väl är de utformade?
Klimatet syftar på ventilationen med hänsyn till bullernivå, graden av jämnhet på värmen, kallras osv.
Säkerheten syftar till inbrottsrisken, brandsäkerheten och fallrisken. Här bedöms det om dörrarna är av god kvalitet samt risken för inbrott via fönster och balkong. Bestämmelser kring hur en byggnaden ska vara utformad för att minimera risken för skada vid brand ska följas. Till sist undersöks trappor och ytor, är dessa försedda med bra räcken och är golven halkfria?
36Skönhet
Skönheten hos ett objekt är subjektiva och kan vara svåra att definiera. Generellt går det dock att sammanfatta sju stycken värdepåverkande faktorer, vilka är:
- material och detaljarbeten - omslutenhet och öppenhet
36Brunes, Fastighetsvärdering och marknadsanalys 2015
- generalitet - dagsljus - siktlinjer - rörelse
- rumsorganisation
37Material och detaljarbeten visar tecken på omsorg och bekräftelse på social värdighet och kan t.ex vara ett välarbetat badrum med fint kakel och klinker.
Omslutenhet och öppenhet är en balans mellan låg insyn och stora fönster med god utsikt. Det ger en känsla av trygghet och integritet samt en känsla av gränslöshet.
Generalitet skapas genom rum som är ungefär lika stora och kan byta användningssätt. Ett rum som initialt används som kontor kan användas som sovrum om familjen skulle utökas.
Dagsljus är viktigt för gestaltningen av bostaden och påverkas av mängden och kvalitén på ljuset. Ett bländande ljus är inte särskilt trevligt, medan ljus som reduceras genom ett rikligt antal fönster med spröjs och poster förhöjer upplevelsen i bostaden.
Siktlinjer innebär genomblickbarhet mellan punkter i bostaden, exempelvis från entrén till en brasa i vardagsrummet. Viktigt blir här siktlinjens längd, antal rum, utgångspunkten och mål samt öppningarnas utformning och proportioner.
Rörelse ger en känsla av rymlighet och rikedom och skapas genom många rum och
öppningarna mellan dessa. Rundgång blir en möjlighet, vilket betyder att det finns ett flöde i bostaden där man kan gå runt i bostaden från kök, till vardagsrum, till sovrum etc.
Rumsorganisation handlar om samverkan mellan bostaden och utemiljön, dvs yttre och inre rums sammanhang och gränser och hur vi sätter dessa i relation till det offentliga rummet.
Rum med olika grad av avskildhet gör att boende kan göra sig hemmastadd i kvarteret och skapa sitt egna revir. Farstukvist och uteplats är exempel på platser av blandad tomtgräns där det privata och offentliga blandas.
383.4 Juridiska faktorer Sverige
Sveriges hyressystem kan sägas bygga på tre olika beståndsdelar - hyreslagens
bruksvärdesprincip, hyresförhandlingssystemet och en allmännyttig sektor som ska agera
37Brunes, Fastighetsvärdering och marknadsanalys 2015
38Brunes, Fastighetsvärdering och marknadsanalys 2015
ansvarsfullt och långsiktigt utan vinstmotiv som bärande idé för verksamheten. Hyran sätts efter bruksvärdessystemet och är ett mellanting av ren marknadshyra och hyresreglering.
39Figur 2. Sveriges hyressystem byggd på tre beståndsdelar.
40Bruksvärdeshyra innebär att hyran sätts efter vad liknande lägenheter har för hyra. Syftet är att ge hyresgästerna besittningsskydd, alltså skydda hyresgästen från obefogade
uppsägningar. Lagstiftningen har angett en övre gräns för hyreshöjning, vilket gör att hyresvärden inte kan kringgå besittningsskyddet genom att sätta en oskäligt hög hyra som skulle kunna leda till att hyresgästen säger upp avtalet. Grundprincipen säger att hyran ska prövas i hyresnämnden och sättas till ett skäligt belopp, där hänsyn tas till lägenhetens
standard och läge. Tiden för uppsägning varierar beroende på hur långt kontraktet är, om det
41är bestämd eller obestämd tid och skiljer sig ofta åt mellan hyresgäst och hyresvärd. En regel som alltid gäller för hyresgäst i bostadslägenhet är att denne alltid har rätt att säga upp avtalet att upphöra att gälla vid månadsskifte som inträffar tidigast efter tre månader från
uppsägningen.
42Spanien
I Spanien finns det möjlighet att hyra ut sin fastighet både på lång och kort sikt. Varje region i landet kräver idag ett visst tillstånd för uthyrning och uppfylla ett antal kriterier, som kan variera beroende på längden av kontraktet och region. Utöver detta krävs också att personen som hyr ut deklarerar sina hyresinkomster och betalar in moms var tredje månad.
Myndigheterna är väldigt noggranna i kontrollen av tillstånd. Det händer till och med att polisen knackar dörr i bostadsområden för att utföra kontroller om korrekta tillstånd och uppfyllda kriterier. Som nämnt, är hyran inte reglerad som i Sverige utan sätts efter utbud och efterfrågan, dvs alla kontrakt baseras på marknadshyran. I Spanien skiljer sig
hyreslagstiftningen, Ley de arrendamientos Urbanos, åt mellan kort- och långtidsuthyrning.
4339
Hyresgästföreningen, 2013. Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror40
Hyresgästföreningen, 2013. Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror41 Hyresgästföreningen, 2013. Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror
42
Notisum, 2018. Jordabalken.43Comunidades, 2018. Ley de Arrendamientos urbanos vigente. Ley de alquiler
Korttidsuthyrning
Fastigheter som hyrs ut för annat än ändamål permanentbostad hamnar under lagstiftningen för korttidsuthyrning, arrendamiento para uso distinto del de vivienda. En exakt gräns mellan långtidshyra och korttidshyra finns inte utan bedöms från fall till fall, men vanligtvis brukar bedömningen vara att långtidsuthyrning är kontrakt som löper längre än ett år. Vid avtal för korttidshyra råder frihet mellan parterna att reglera hyresförhållandet, dock har hyresgästen oavsett inte något besittningsskydd och måste lämna fastigheten när hyrestiden är slut. Det finns alltså ingen rätt till förlängning.
44Långtidsuthyrning
Fastigheter som hyrs ut som permanentbostad hamnar under lagstiftningen för
långtidsuthyrning, arrendamiento de vivienda. Till skillnad från korttidsuthyrning är denna lagstiftning i många fall tvingande till hyresgästens fördel och är alltså inte dispositiv.
Hyresgästen har besittningsskydd och kan inte tvingas flytta ut om inte uppsägning har gjorts på korrekt sätt. Löptiden för långtidsuthyrning är, som nämnts, minst ett år. Om ett kontrakt skrivs på under tre års löptid, kommer kontraktet att förnyas i slutet av varje år till det tredje året, om hyresgästen inte säger upp det tidigare. Efter denna treårsperiod kan hyresvärden säga upp kontraktet, med 30 dagars varsel innan kontraktstidens slut. Om hyresvärd och hyresgäst blir oense, går fallet till domstol.
453.5 Finansiella faktorer Sverige
Ett bolån i Sverige kan göras genom någon av storbankerna som finns i Sverige. Ett bolån innebär att en fastighet sätts i säkerhet för lånet. Det är vanligt att upp till 85% av fastighetens värde belånas och resterande belopp finansieras med eget kapital. Amorteringskravet grundas i hur stor personens inkomst är i kombination med hur stort lånebeloppet är och fastighetens värde. Belånas mer än 70% av fastighetens värde ligger amorteringskravet på minst 2%.
46Räntan sätts också utifrån varje enskild person med hänsyn till ekonomiska förutsättningar, vilken bank som används etc.
Spanien
Bolån i svensk bank
För att finansiera en investering av en fastighet i Spanien, kan ett bolån tas genom svenska banker. Dock godtar inte alla svenska banker att fastigheten utomlands står som säkerhet för lånet, utan det måste en fastighet som finns i Sverige göra. Däremot erbjuder Swedbank via
44Comunidades, 2018. Ley de Arrendamientos urbanos vigente. Ley de alquiler
45Comunidades, 2018. Ley de Arrendamientos urbanos vigente. Ley de alquiler
46Swedbank, 2018. Amortering och amorteringskrav.
Swedbank i Luxemburg sina kunder att ta ett bolån genom att sätta sin spanska bostad i säkerhet för finansieringen med kravet att köpeskillingen minst ska ligga på € 175.000 och att lånet är på minst € 100.000. Några fördelar med att belåna den spanska fastigheten på en gång är att pengarna är bundna till just den fastigheten lånet handlar om, både kostnader och intäkter är i samma valuta och den svenska fastigheten inte blir upplåst. När ett bolån tas genom en svensk bank till en bostad i Spanien kommer det att tillkomma vissa omkostnader, vilken ligger på ca 15% av köpeskillingen. Omkostnaderna innefattar bland annat lagfart, pantbrev, värdering av köpeobjektet, notariat och registrering samt uppläggningskostnader och årsavgift för lånet. Swedbank tillåter inte bunden ränta när det gäller lån till utlandsköp,
47utan de erbjuder en rörlig ränta under ett 3-månaders intervall. Den rörliga räntan är
individuell från person till person. Generellt ligger amorteringskravet på ca 2% per år på lånebeloppet.
48Bolån i spansk bank
För svenskar fungerar det lika bra att ta ett bolån i en svensk bank som i en spansk bank, processen kan dock skilja sig något. I de spanska bankerna är det vanligt att för personer som inte är bosatta i landet får låna 60-70% av köpeskillingen. De spanska bankerna godtar ett lånebelopp som är mindre än € 100.000, vilket svenska banker inte gör i samband med bostadslån utomlands. I spanska banker finns oftast en övre gräns att lånet ska vara återbetalat innan en ålder av 70 år. Amorteringstiden brukar i regel vara ca 20 år. Både amorteringstiden samt räntesatsen är olika för olika personer, beroende på personens riskprofil, som bland annat grundar sig på inkomst, köpeskilling, läge av bostaden etc.
CaixaBank är en av de populäraste bankerna i Spanien att ta ett bolån i för icke-residenta.
Snitträntan i den banken ligger på omkring 2,50%. CaixaBank erbjuder även sina kunder en
49fast ränta under en 20-årsperiod med skydd mot räntehöjningar. Den fasta räntan ligger på 2,35% om kunden utnyttjar andra produkter och erbjudande som banken har. Till exempel har kunden rätt till rabatt gällande räntesatsen om denne har både hem- och bilförsäkring, larmsystem installerat i hemmet eller sin lön direkt insatt på ett konto, allt via Caixa etc.
503.6 Faktorer som påverkar lönsamhet/avkastning
Att investera i fastigheter anses som en stabil och “enkel” investering, särskilt i
hyresfastigheter. Genom enkla parametrar kan lönsamheten räknas ut. Dessa utgörs av ett relativt stort startkapital för att finansiera fastigheten samt hyresintäkter och drift- och underhållskostnader varje månad. På så sätt kan hyresfastigheter generera en stadig och
47
Fastighetsbyrån, 2018. Finansiering när du ska köpa bostad utomlands - frågor och svar48
Swedbank, 2018. Produktblad: Köpa/belåna bostad i Spanien, Frankrike eller Portugal?49Spanska Fastigheter, 2017. Banklån i Spanien – allt du behöver veta om att ta ett spanskt bolån
50Caixa bank, 2018. Hola Bank mortgage.
relativt förutsägbar avkastning. Risken att investera i en hyresfastighet anses i princip vara lägre än att investera i en bostadsrätt på den svenska fastighetsmarknaden. Främst på grund av en regelbunden inkomst i form av hyresintäkter. Att investera i en hyresfastighet ses också som en långsiktig investering, eftersom det över tid är möjligt att höja hyrorna i samband med att lånen minskar. Detta leder till att inkomsterna ökar i ett högre tempo än vad utgifterna gör, vilket ökar lönsamheten.
51Lönsamheten för en investering påverkas också av vilket skick det är på fastigheten. Behöver fastigheten inom en snar framtid renoveras eller dyker andra oväntade kostnader upp,
kommer detta att påverka driftnettot.
Figur 3. Utvecklingen av placering av kapital i olika tillgångsslag.
523.6.1 Utbud och efterfrågan av hyresfastigheter
En aspekt som påverkar utbud och efterfrågan på fastighetsmarknaden är ekonomin på nationell nivå, samt på internationell nivå. När ett land går in i lågkonjunktur visas en minskad köpvilja från individen. Individens ekonomi begränsas och investeringar minskar, inte minst investeringar i fastigheter. Detta leder i sin tur leder till att priser på fastigheter sjunker. Fastighetsmarknaden och landets ekonomi går lite hand i hand. Skulle läget istället vara så att fastighetspriserna i första hand sjunker, skulle det innebära en något tryckt ekonomi, med en begränsad köpvilja.
5351Investeringstipset, 2018. Gör som miljonärerna – investera i fastigheter
52Rika tillsammans, 2018. Investera i fastigheter: för- och nackdelar.
53Jilltoft & Westman, 2014. Den spanska fastighetsmarknaden - Investeringsmöjligheter i vandrarhem och korttidsboenden.
På en perfekt marknad ligger utbud och efterfrågan i jämvikt, se figur 4. Det innebär att utbudet matchar efterfrågan. Inom fastighetsmarknaden, speciellt på marknaden för
hyresfastigheter, är det svårt att hålla dessa två i jämvikt. Dels beroende på att processen att etablera och bygga nya hyresfastigheter tar lång tid och att efterfrågan på hyresfastigheter har ökat på senare år, på grund av att investerare ser lönsamheten i att investera i dessa.
Detta medför på kort sikt att efterfrågan på hyresfastigheter ökar till ett fixt utbud, samma utbud idag och om ett år, vilket resulterar i stigande priser på hyresfastigheter, se figur 5.
3.7 Bedömning av lönsamheten
För att bedöma den ekonomiska lönsamheten för en investering är det vanligt att beräkna kassaflödet för fastigheten. Detta kan göras på olika sätt. Vanligtvis används
nuvärdesmetoden eller payback-metoden. Den sistnämnda metoden grundar sig i att
kontrollera om investeringen är lönsam innan den är förbrukad, genom att beräkna hur lång tid det tar för investeringen att “betala av” sig själv. Nuvärdesmetoden är en metod som sammanställer alla framtida betalningsflöden under en given kalkylperiod. Förväntas
investeringsobjektet att generera intäkter längre än kalkylperioden, görs även en bedömning av restvärdet. Restvärdet motsvarar alla framtida betalningsöverskott som uppstår efter kalkylperiodens slut. För att komma fram till ett nettonuvärde, från engelskan NPV, nuvärdesberäknas alla framtida betalningsflöden inklusive restvärdet. Till sist analyseras
54värdet på NPV - är NPV större än noll innebär det att investeringen är lönsam. I detta arbete kommer bedömningen av den ekonomiska lönsamheten att beräknas genom
nuvärdesmetoden.
54 Brunes, Fastighetsvärdering och marknadsanalys 2015
4. Den svenska och den spanska fastighetsmarknaden
4.1 Allmänt om Sverige
Till ytan är Sverige ett relativt stort land om man jämför med andra länder i Europa, med en yta på närmare 450 000 km
2. Däremot är befolkningsmängden desto mindre, cirka 10 miljoner invånare. Sveriges befolkningstäthet ligger endast på 22 invånare per km
2, vilket är ett av de lägst tätbefolkade länderna i världen. I Sverige bor generellt den största delen av befolkningen i större städer, där bland annat i Stockholm. Idag är den vanligaste
boendeformen i Stockholm flerbostadshus, där andelen är cirka 60% bostadsrätter och 40%
hyresrätter.
554.1.1 Ekonomi
Sverige drabbades, precis som många andra länder, av att den amerikanska bolånemarknaden kraschade under 2008. Ett par år innan hade Sverige en god ekonomi i landet. Högkonjunktur rådde och företagen var i behov av arbetskraft. På grund av finanskrisen gav
industriproduktionen vika, försäljningen på fastighetsmarknaden tvärnitade och
arbetslösheten blev ett faktum i Sverige. I dagsläget råder högkonjunktur i landet efter några års lågkonjunktur efter finanskrisen. Dock finns det spekulationer om att en lågkonjunktur är på ingång igen.
564.1.2 Fastighetsmarknaden Övergripande
Sverige var ett av få länder som inte fick ett större fall på bopriserna under finanskrisen. Detta kan grunda sig i att riksbanken 2009 sänkte reporäntan till den då genomtiderna lägsta nivån på 0,25%, vilket i sin tur gav en ökad vilja att konsumera och investera igen. Sedan ett par år efter finanskrisen har Sveriges fastighetsmarknad haft en positiv värdeutveckling med ett sjunkande avkastningskrav.
57På senare år har fastighetsmarknaden haft en stark utveckling, se figur 6. Bidragande till detta har varit låga räntenivåer samt en stark konjunktur. År 2016 var ett toppår gällande den svenska fastighetsmarknaden. Mycket på grund av att skillnaden mellan den låga låneräntan och det höga direktavkastningskravet var rekordstort, vilket innebar att mycket pengar genererades i kassaflödet. Under 2016 nådde den totala avkastningen på
fastighetsinvesteringar 13,9% enligt MSCI/IPD Svenskt Fastighetsindex, vilket var en högre avkastning jämfört med den totala avkastningen på aktiemarknaden, som nådde 9,6%.
55SCB, Hushållens boende 2018
56 Finansliv, Det händer i branschen 2018
57 Ekonomifakta, 2018. Reporäntan
.
Detta visar att det var mer gynnsamt att investera på fastighetsmarknaden än aktiemarknaden.
Det är främst bostadsfastigheter som har varit det ledande investeringsalternativet på
fastighetsmarknaden. Under första kvartalet 2017 var transaktionsvolymen på den nordiska
58fastighetsmarknaden rekordhög (22,3 miljarder euro) och intresset för nordiska fastigheter var starkt.
59Figur 6. Fastighetsprisindex i Sverige från år 1981-2015
60Under några års tid har det diskuterats om att Sverige har en bostadsbubbla. Begreppet bostadsbubbla är något svårt att definiera, men det brukar förknippas med en situation där värdet på bostäder ligger på ett högre snitt än vad marknaden egentligen kräver. Faktorer som triggar fram en bostadsbubbla är främst en ökad efterfråga på bostadsmarknaden, vilket leder till att priserna pressas uppåt, samt att låntagare lånar större summor på grund av de låga räntorna. När bubblan sedan spricker innebär det ett prisfall på bostadsmarknaden som i sin tur berör den privata konsumtionen. Marknaden visar vissa tendenser på att räntorna kommer att stiga, samt att prisutvecklingen kommer att avta något i och med att antalet nettosäljare ökar. Men än så länge är det gynnsamt och lönsamt att äga och investera i fastigheter i Sverige.
61Stockholm
En kombination av ett ökat utbud på bostadsmarknaden under första delen av 2008 och finanskrisen under sommaren, fick till följd en minskad köpvilja hos investerare och därav sjönk försäljningen av bostadsrätter i Stockholm markant under andra halvan av 2008. På endast tre månader sjönk försäljningspriset med 4%. Ungefär ett år senare började
bostadsmarknaden att stabilisera sig igen och bostadspriserna återgick till samma nivå som innan finanskrisen.
6258
Fastighetstidningen, 2015. Fastigheter lockar kapital.59Fastighetsservice 2017 Rekordhög transaktionsvolym i Norden
60
Figur 6: SCB, 2016. Fastighetsprisindex61Consector, 2018. Vad är bostadsbubbla?
62
SvD, 2008. Osäkerhet pressar bostadsrättspriser.Efterfrågan på både bostäder och kontorslokaler är i nuläget stor i Stockholmsområdet och trots en avmattning pga av skärpta avkastningskrav på bostadsmarknaden är hushållen positiva och konkurrensen hård. Stockholms kontorsmarknad är en av de hetaste i Europa.
63Med en hyresökning på 13% senaste året, ligger Stockholm på topp tre högsta hyresnivåer på kontorslokaler i Europa. Vakansgraden är rekordlåg på endast 2,6% och i kombination med ett begränsat utbud i de centrala delarna i Stockholm har prisutveckling på kontorslokaler stigit med 60% de senaste 3 åren. Utbudet förväntas öka något under 2018 genom bland annat nyproduktion, men redan är två tredjedelar av den ytan uthyrd.
644.1.3 Hyresfastigheter i Stockholm
Idag finns ett begränsat utbud när det gäller hyresfastigheter i Sverige, inte minst i Stockholm. Detta beror till stor del på en ökad urbanisering de senaste åren, men inte en ökning av produktion av fastigheter, vilket leder till att utbudet inte matchar efterfrågan och att fastighetspriserna sannerligen stiger. Efterfrågan på hyresfastigheter stiger också på
65grund av att investerare ser den ökade lönsamheten i att investera i hyresfastigheter.
Marknaden för hyresfastigheter är en het marknad just nu och konkurrensen är stor. I och med det begränsade utbudet, triggas priserna upp på de befintliga hyresfastigheterna. Håller den låga räntan i sig kommer trenden att investera i hyresfastigheter att öka med tanke på den vinst investeringen kan ge. Det som kan matcha den stora efterfrågan på hyresfastigheter är givetvis att producera fler hyresfastigheter. Det är dock inte något som görs över en natt.
664.1.4 Definition av hyresfastighet
I Sverige definieras en fastighet enligt första kapitlet jordabalken. Fastighet avser jord som är fast egendom, plus tillbehör, såsom byggnad, stängsel etc som är stadigvarande på
fastigheten. Hyresfastighet i sin tur innebär en fastighet med en byggnad som innehar
67hyreslägenheter. Det är en fastighetsägare till hela huset och som i sin tur hyr ut lägenheterna.
4.2 Allmänt om Spanien
Spanien ligger i den sydvästra delen av Europa och har en yta på 504 030 km². Liksom Sverige är Spanien medlem i Europeiska unionen. Landet har 46,6 miljoner invånare och en folktäthet på 93 invånare/km². Sedan många år tillbaka har turism varit en stor inkomstkälla,
6863Finansliv, 2018. Det händer i branschen 2018.
64
JLL, 2018. Våren 2018.65
Rika tillsammans, 2018. Investera i fastigheter: för- och nackdelar.66
Verksamhetslokaler, 2017. Fastighetsmarknaden engagerar många – situationen om hyresfastigheter till salu är en het diskussion67Notisum, 2018. Jordabalken.
68NE, 2018. Spanien.
år 2016 tog landet emot hela 75,3 miljoner besökare. Spanien är också det land vi svenskar
69helst besöker, enligt resebarometer från 2017 gjord av Vagabond. Den visar att svenskarna gjorde över 2 miljoner semesterresor till Spanien år 2016.
704.2.1 Ekonomi
Spanien drabbades av en hård ekonomisk kris 2008 efter det att bolånebubblan sprack i USA som övergick till en global finanskris. Åren innan finanskrisen blomstrade den spanska
71fastighetsmarknaden. Priserna på marknaden steg och nya byggprojekt startades i rask takt.
År 2006 uppfördes fler bostäder i Spanien än i Tyskland, Frankrike, Italien och
Storbritannien tillsammans. Siffran för antalet nya bostadsbyggen som inleddes det året uppgår till
760 000. Detta tack vare möjligheten till billiga lån och generösa lånevillkor, som kunde
72innebära en belåning på mer än 100% av värdet på köpet. Detta bidrog till att fler hade
möjlighet och dessutom vågade att göra fler och framförallt riskfyllda fastighetsinvesteringar.
En kraftig prisstegring på fastighetsmarknaden blev ett faktum.
73Finanskrisen som innebar en grov försämrad konjunktur bidrog till att bostadspriserna sjönk.
Spanien är ett av de så kallade PIIGS-länderna, vilket är ett begrepp myntat för länderna som drabbades värst i den ekonomiska krisen: Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien.
74Efter krisåren har Spaniens fastighetsmarknad börjat återhämta sig. Åtgärder som har vidtagits av regeringen för att bekämpa krisen har bland annat varit att:
- slå ihop små regionala banker till stabila enheter
- modernisera arbetsmarknadslagstiftningen för att skapa större rörlighet - modernisera turistnäringen, genom att öka variationen av utbudet - satsning på förnyelsebar energi.
75I sammanhanget har Spanien även haft en viss “tur” med sjunkande oljepriser, som är en av landets stora importvaror. Stora turistströmmar är också en starkt bidragande orsak till tillväxten, som har nått rekordhöga siffror. Framtiden är dock fortfarande osäker. Om
76Katalonien blir självständigt förlorar landet en viktigt ekonomisk komponent, som idag står för 20% av BNP.
7769SvD, 2017. Nytt turistrekord för Spanien.
70 Vagabond, 2017. Resebarometern 2017 – Turkiet och USA förlorare, Grekland vinnare
71Svt, 2008. Ekonomiåret 2008: Den stora kraschen
72KIT, 2016. Spaniens bobubbla sprack. Detta talar emot att samma sak sker i Sverige.
73SvD, 2010. “Vissa delar ser ut som spökstäder”.
74Erika Bjerström, 2017. Analys: EU:s ekonomi stärks – på populismens bekostnad
75Europaportalen, 2010. Därför slog krisen så hårt.
76 Yle nyheter, 2015. Ekonomin repar sig i Spanien.
77 DN, 2017. Katalonien motorn i spansk ekonomi.
4.2.2 Fastighetsmarknaden Övergripande
På grund av att byggandet i Spanien var så pass stort, drabbades den spanska
fastighetsmarknaden extra hårt. Nyproduktionens priser sjönk till drygt 70 % av prisnivån som var år 2007, sett till hela landet. År 2013 var två miljoner bostäder till salu och många byggprojekt var tvungna att brytas. Idag har en stor del av de bostäderna bildat så kallad spökstäder, där bostäderna sålts till mindre än 50% av marknadsvärdet på bostaden för att inte stå tomma.
78Figur 7. Spanska huspriser från 2006 till 2018
79Priserna har dock sakta men säkert stigit. Fastighetsbyrån har sedan krisen 2008 rapporterat marknadsanalyser över bostadsmarknaden i Spanien och den senaste från mars 2018 visar att priserna på den spanska fastighetsmarknaden fortsätter att öka. Antalet bostadsköp ökade med 15% under 2017 jämfört med 2016 och priserna med 7,2%. Antalet svenska bostadsköp uppgick till 3895 stycken, vilket är en ökning med 8% jämfört med föregående år. Att
80Spanien skulle hamna i den prisstegring som rådde i början av 2000-talet är däremot inte särskilt troligt, enligt Mats Laaksonen, mäklare på Fastighetsbyrån i Torrevieja.
Orsaken till den prisstegring som var tror Mats Laaksonen till den största delen var politisk. I Spanien har det sedan diktaturens fall endast haft två betydelsefulla partier, nämligen PP (borgerligt) och PSOE (socialistiskt). Under 2000-talet och tidpunkten för valet var
marknaden överhettad och krävde egentligen nedkylning genom räntehöjningar och liknande åtgärder. Ingen politiker tog initiativ och vågade gå in med dessa åtgärder pga rädsla att förlora valet. Denna situation tror sig inte Mats Laaksonen att vi lär uppleva igen.
78SvD, 2015. Länderna som upplevt bostadskrascher.
79
Figur 7: Spain house prices80My news desk, 2017. Bostadsmarknadsanalys: Fortsatt ökande bostadspriser i Spanien – storstäder i topp
Torrevieja
Torrevieja ligger i sydöstra Spanien i provinsen Alicante och har drygt 100 000 permanenta invånare. Staden är särskilt känd för sina fina stränder och golfbanor och är en av de spanska orter dit svenska reser mest. I Torrevieja finns mycket nyproduktion och priserna relativt låga i jämförelse med resten av landet.
81Figur 8. Andel utländska köpare i Alicante.
82Som grafen visar är andelen utländska köpare stor på fastighetsmarknaden i Alicante. Efter finanskrisen när marknadspriserna hade sjunkit drastiskt fann utländska investerare intresse för Spanien igen och har, som nämnt, varit en viktig del i landets ekonomiska återhämtning.
83Regeringen försökte bland annat locka utländska investerare med att ge permanent
uppehållstillstånd till den som investerade över 500 000 euro i den spanska fastighetsmarknaden.
844.2.3 Definition av hyresfastighet
Hyresmarknaden i Spanien är i princip obefintlig om man jämför med den som finns i Sverige. Att ett helt flerbostadshus säljs på bostadsmarknaden händer i princip aldrig, utan lägenheter byggs och säljs till enskilda köpare. Varje lägenhet köps loss, samt en andel i de gemensamma ytorna som t.ex trapphus, trädgård etc. Gemensamma ytor som tvättstuga eller liknande finns inte. De som hyr en bostad gör det av en privatperson som då hyr ut en
ägarlägenhet, som vidare i arbetet kommer utgöra definitionen av en hyresfastighet i Spanien.
Hyresreglering likt i Sverige finns inte.
8581Spanska Fastigheter, 2017. Torrevieja.
82
Kyero, 2018. Totalt antal husförsäljningar i Alicante83Kyero, 2018. Totalt antal husförsäljningar i Alicante
84Affärsvärlden, 2013. Ny lag ska locka förmögna bostadsköpare till Spanien
85Mats Laaksonen, Fastighetsbyrån 2018