2015. Ett bekvämlighetsurval innebär att man väljer respondenter som är lättillgängliga, vilket är praktiskt, men det innebär vissa begränsningar. Då urvalet inte är slumpmässigt kan man t ex inte generalisera resultaten till studenter, eller befolkningen, i allmänhet (Saunders 2011). På grund av tid- och resursbrist har vi ändå valt att använda ett sådant urval.
Då studier, och därmed studenter, kan hävdas innebära ett uttryck för en lägre tidspreferens jämfört med andra grupper (då studier är en långsiktig investering vilket signalerar en låg tidspreferens) kan man även anta att ett liknande samband finns studenter emellan. Därmed har vi försökt att rikta in oss på den Filosofiska fakulteten då vi förhand antagit att studenter vid den Teknologiska fakulteten (då vår uppfattning är att teknologiska utbildningar generellt kräver en större mängd nerlagd studietid än utbildningar vid den Filosofiska fakulteten) har lägre tidspreferenser än studenter som sammantagen grupp vid hela universitet. Utdelning av enkäter skedde på olika delar av campus vid olika tider på dagen för att få ett blandat urval av personer. En jämn fördelning mellan kvinnor och män eftersträvades, vilket skedde per automatik då fördelningen på campus var jämn. Vad gäller instruktioner gavs inga sådana utöver det som står på enkäten. B-huset, där studenter vid Teknologiska fakulteten håller till, undveks på grund av ovan nämnd anledning. Sammantaget var 19 av 197 respondenter var studenter vid den Teknologiska fakulteten och resterande från den Filosofiska fakulteten.
4.4.2 Bortfall
Ungefär en tredjedel av de tillfrågade tackade nej till att medverka. De som tackade nej såg ofta ut att ha mycket att göra och uppgav också det som skäl i många fall, vilket borde tyda på att det inte blir några systematiska skillnader på grund av bortfallet . Bland de som medverkade skedde ett administrationsmisstag där nio av respondenterna inte blev uppmanade att uppge kön och fakultet. Inkonsistenta svar bestod i 22 enkätsvar av
respondenter som i fråga 1 och 4 antingen inte fyllde i fråga 2 och 5, samt fyllde i ”0” eller ”vet ej” i extra värde/räddade liv år 0-10. En förklaring till att respondenterna fyllde i ”0” kan vara att när vi formulerade fråga 2 och 5 i den monetära enkäten valde vi att inte uttrycka vilken talenhet (miljoner eller miljarder och så vidare) för att inte påverka respondenter hur mycket som man ”borde” kräva för att byta program. Dock kan det ha påverkat att frågornas alternativ var uttryckte i miljarder varpå respondenterna antagit att svaret ska uttryckas i miljarder. De respondenter som inte krävde en hel miljard kan därmed ha fyllt i ”0” för att uttrycka att respondenten inte kräver så mycket som en hel miljard. Samma resonemang kan gälla i livenkäten, respondenterna kan ha en preferens för ett program men likväl inte en så stark preferens att de kräver ett ”helt” liv för att byta.
2 6 Hantering av inkonsistenta svar skedde genom att de respondenter som aktivt gjort ett val i fråga 1 och 4 att välja program 2 eller 1 har också blivit rapporterade därefter. De
respondenter som sedan antingen inte fyllt i fråga 2 och 5 uppgivit ”0” eller uppgivit ”vet ej”, har blivit bortplockade i dessa frågor. Alternativet hade varit att uppge ”0” men då
respondenterna tidigare uppgett att de ej är indifferenta är vår tolkning att deras
indifferenspunkt istället ligger någonstans ”i mellan” 0-1 med avseende på de respektive talenheterna. Eventuellt hade en approximation av 0,5 kunnat göras, men det är också en ”approximation” som sker av oss som enkätkonstruktörer och inte respondenterna. Då medianberäkningarna (vilket är de vi i huvudsak använder) inte påverkades av att lägga in dessa respondenters svar som antingen 0, 0,5 eller 1 har vi därav valt att ta bort dem för att inte ha ”approximerat” respondenternas preferenser.
5 Resultat
I 5.1 presenteras huvudresultaten från de sekventiella enkäterna. Vi kommer i framställningen, i enlighet med nationalekonomins grundantagande av individers
tidspreferenser (se diskonteringsavsnitt 2.1) presentera respondenternas val av program i en strikt tidspreferensram. Detta betyder att för respondenter som uppvisar att man föredrar nutida utfall över framtida att svaret rubriceras som ”positiv tidspreferens”, uppvisar man att man föredrar framtida utfall rubriceras svaret som ”negativ tidspreferens” och om man anser sig indifferent rubriceras svaret som neutral tidspreferens. Kön och fakultet var ej signifikanta som förklaringsvariabler, varav de inte kommer att redovisas. I 5.2 redogörs kvantifieringen av respondenternas samhälleliga tidspreferenser från fråga 2 och 5. I 5.3 presenteras
matchningsenkätens svar, som är till för att undersöka de sekventiella enkäternas externa validitet.
5.1 H uvudresultat
Nedan finns utformningen (tabell 4) samt svarsfrekvenserna och chitvå-test (tabell 5) för de sekventiella frågorna. Den tilltagande/avtagande frågan (fråga 3) kommer först, och de med ett jämnt utfall (fråga 1/4/6) därefter, detta för att underlätta jämförelsen mellan frågorna.
Frågor Fråga 3 Fråga 1 Fråga 4 Fråga 6
Tidshorisont, år 0-10 11-20 21-30 0-10 11-20 21-30 0-60 61-120 121-180 201-300 301-400 401-500 Enkät Liv
Räddade liv: Program 1
(antal liv) 100/200/300 150/0/0 300/0/0 600/0/0
Räddade liv: program 2
(antal liv) 300/200/100 50/50/50 100/100/100 200/200/200 Enkät Monetär Upprustningar: Program 1 (miljarder SEK) 1/2/3 15/0/0 30/0/0 60/0/0 Upprustningar: Program 2 (miljarder SEK) 3/2/1 5/5/5 10/10/10 20/20/20
Utformning av fråga 3 (val mellan tilltagande eller avtagande fördelning) och fråga 1, 4 och 6 (val mellan hela fördelningen i en tidsperiod eller en jämn fördelning över tre tidsperioder)
2 8
Fråga 3 Fråga 1 Fråga 4 Fråga 6
Enkät liv
Program (tidspreferens)
Program 1 (positiv): % (n) 77,4% (65) 27,5% (22) 27,5% (22) 15,0% (12)
Program 2 (negativ): % (n) 22,6% (19) 63,8% (51) 61,3% (49) 67,5% (54)
Indifferent (neutral): % (n) N/A 8,8% (7) 11,3% (9) 17,5% (14)
Total % (n) 100% (84) 100% (80) 100% (80) 100% (80)
Chitvå-test: Det finns ingen skillnad i antalet mellan de som uppvisar positiva tidspreferenser och de som inte gör det.
P-värde: < 0,0001** < 0,0001** < 0,0001** < 0,0001**
Chitvå-test: Det finns ingen skillnad i antalet mellan de som uppvisar negativa tidspreferenser och de som inte gör det.
P-värde: < 0,0001** 0,0139* 0,044* 0,0017**
Chitvå-test: Det finns ingen skillnad i antalet som uppvisar positiva tidspreferenser i fråga 4 jämfört med fråga 6.
P-värde 0,012283* 0,012283*
Chitvå-test: Det finns ingen skillnad i antalet som uppvisar neutrala tidspreferenser i fråga 4 jämfört med fråga 6.
P-värde: 0,076869 0,076869
Enkät Monetär
Program (tidspreferens)
Program 1 (positiv): % (n) 73,8% (59) 31,8% (27) 27,1% (23) 16,5% (14)
Program 2 (negativ): % (n) 26,3% (21) 38,8% (33) 44,7% (38) 43,5% (37)
Indifferent (neutral): % (n) N/A 29,4% (25) 28,2% (24) 40,0% (34)
Total % (n) 100% (80) 100% (85) 100% (85) 100% (85)
Chitvå-test: Det finns ingen skillnad i antalet mellan de som uppvisar positiva tidspreferenser och de som inte gör det.
P-värde: < 0,0001** 0,0008** < 0,0001** < 0,0001**
Chitvå-test: Det finns ingen skillnad i antalet mellan de som uppvisar negativa tidspreferenser och de som inte gör det.
P-värde: < 0,0001** 0,0393* 0,32897 0,233
Chitvå-test: Det finns ingen skillnad i antalet som uppvisar positiva tidspreferenser i fråga 4 jämfört med fråga 6:
P-värde 0,028* 0,028*
Chitvå-test: Det finns ingen skillnad i antalet som uppvisar neutrala tidspreferenser i fråga 4 jämfört med fråga 6:
P-värde: 0,0159* 0,0159*
Signifikansnivå: * = 0,05 ** = 0,01
Svarsfrekvenser samt chitvå-test för dels fråga 3 som erbjöd respondenterna tilltagande (program 2) eller avtagande (program 1) utfall. Fråga 1, 4 och 6 erbjöd hela utfallet i en tidsperiod (program 1) respektive en jämn fördelning över tre tidsperioder (program 2).
Hur väl överensstämmer nationalekonomins antagande om individers tidspreferenser (strikt positiva) med individers faktiska tidspreferenser?
Resultaten kontrasterar varandra. När vi erbjöd respondenterna sekventiellt tilltagande respektive avtagande utfall (fråga 3) uppgav minst 73%, i båda domänen, att de föredrog det nutidsorienterade programmet (program 1), vilket indikerar positiva tidspreferenser. Vi erbjöd även respondenterna valet mellan tre sekventiellt jämna utfall fördelat på tre perioder (program 2) eller hela utfallet i den inledande perioden (program 1). En majoritet,
skillnaderna var statistiskt signifikanta, uppgav i båda domänen för alla tre tidshorisonterna; att de antingen föredrog att skjuta upp räddandet av liv/samhälleliga upprustningar, vilket indikerar negativa tidspreferenser, eller var indifferenta med avseende på tidpunkten för utfallen, vilket indikerar neutrala tidspreferenser. Därmed uppvisade en klar majoritet av respondenterna positiva tidspreferenser när vi erbjöd dem sekventiellt tilltagande/avtagande fördelningar – men negativa eller neutrala tidspreferenser när vi erbjöd dem en jämn
fördelning över tid.
Hur väl överensstämmer nationalekonomins antagande om individers tidspreferenser (positiva och stationära) med individers faktiska tidspreferenser?
F i g u r 8 - D i a g r a m i n t e r g e n e r a t i o n s v a l
När vi ställde respondenterna inför ett intergenerationsval som innefattade deras egen levnadstid (fråga 4) uppgav ca 25 % i båda domänen att de föredrog hela utfallet i den inledande perioden, vilket indikerar positiva tidspreferenser. När vi sedan ställde respondenterna inför ett intergenerationsval som sköt upp räddandet av liv/samhälleliga upprustningar i absolut tid 120 år längre än det föregående, men som skedde efter deras
3 0 levnadstid, uppgav ca 15 % att de föredrog det tidigare lagda programmet. Enligt
stationaritetsantagandet sker värderingen av utfall endast med avseende på det absoluta tidsavståndet, de individer som i ett intergenerationsval föredrog det tidigare lagda programmet borde, med strikt stationärt positiva tidspreferenser, även göra det när
tidsavståndet förlängs – även om det sker efter deras egen levnadstid. I båda domänen var även skillnaderna signifikanta (liv, p-värde: 0,012, monetära, p-värde: 0,028).
Hur skiljer sig individers tidspreferenser åt mellan monetära medel och räddade liv?
En majoritet (minst 60 %) av respondenterna uppgav i alla tre tidshorisonter att de föredrog att skjuta upp räddandet av liv, vilket indikerar negativa tidspreferenser. För samhälleliga upprustningar uppgav inte en majoritet av respondenterna, i någon av tidshorisonterna, att de föredrog att skjuta upp samhälleliga upprustningarna (andelen var dock den största för alla tre tidshorisonter och understeg aldrig 39 %). Andelen som uppgav neutrala tidspreferenser för tidpunkten utav samhälleliga upprustningar, var minst dubbelt så stor som andelen som uppgav att de var indifferenta med avseende på tidpunkten när räddandet av liv skulle ske. I intergenerationsvalet som skedde helt utanför individernas levnadstid uppgav 40 % för samhälleliga medel att de var indifferenta, medan 18 % för räddandet av liv. Skillnaderna mellan andelen indifferenta emellan de båda intergenerationsvalen (fråga 4 och 6), där fråga 4 skedde inom individernas levnadstid och fråga 6 helt utanför, var signifikant för samhälleliga upprustningar, men ej för räddandet av liv.
F i g u r 9 - D i a g r a m s k i l l n a d e r m e l l a n d o m ä n ( l i v o c h m o n e t ä r a m e d e l )