Vi vill ta bort alla oväsentligheter, vara lite ”tabloid”
så vi får ut budskapet. Och ha en dialog med bön-derna, vad vill de ha? Vi håller oss också hellre till lätt tillgänglig teknik än talar om robotisering. Det
Jogeir Agjeld. Foto: Norsk Land-bruksrådgiving, NLR.
58 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens TIDSKRIFT nr 3 2021 ligger alldeles för långt fram för de flesta. Vi
skick-ade en enkät till alla medlemmar och vi fick 3 000 svar. De som redan använder precisionslantbruk tyckte att de har mycket större nytta av precisions-odlingstekniken än de hade väntat sig.
Enkäten visar att bönderna söker mer kunskap från oavhängig fristående rådgivning, och att alltför många tror att precisionsodling måste vara dyrt, nytt och stort.
Bryt fördomar
Den nya tekniken ger ofta bäst effekt vid små, krä-vande förhållanden. Till exempel om du ska gödsla ett fält som ser ut som en koskit. För en spårföljare kan du sätta i vilken traktor som helst – ja, till och med på hästen om du vill.
Begagnad stensvans eller GPS
Vill du investera 15 000 kronor i år kan du på Blocket köpa en tvåmeters stensvans1 med två knäckta pin-nar för 14 000. Nu kan du lämpa ut sten från tegen du odlar. Men stensvansen ändrar inte ditt sätt att odla.
För samma summa får du en spårföljare. Den ändrar sättet du odlar på. Den låter dig dela ko-skitstegen på nya ledder och den ger dig rationella vändtegar. Den är första steget på vägen till det tek-nologiska jordbruket.
Var konkret
Bara var tionde norsk bonde är i gång med preci-sionslantbruk. Det är för lite, det ska vi på NLR ändra på, vi ska hjälpa bönder upp på precisionsod-lingstrappans första steg.
NORSK LANDBRUKSRÅDGIVINGS ENKÄT OM PRECISIONSLANTBRUK
Det är osäkerhet om lönsamheten och brist på kunskap som avhåller norska bönder från precisionsodling.
50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0
% Vad behövs för att du ska börja med precisionsodlingsteknik?
Lägre pris Mer kunskap
Att det lönar sig
Neutrala råd före köp Inte aktuellt
Enkelt att använda Vet inte
Att signaltäckning finns Ekonomiska råd
Bra upplärning om tekniken Annat
1. Stensvans är en stengrep monterad på traktorns trepunktslyft, marknadsnamnet på ett redskap från norska Kverneland.
Som rådgivare på NLR kan vi fara på möten, på Agromek, på Agritechnica. Det har en vanlig bonde har inte tid och kapacitet till. Så vi kan bygga kunskap kring precisionslantbruk och vi kan och ska ta betalt för den. Därför tror jag att vi kommer att klara det.
Projekt täckningskarta
Norge och Sverige ligger långt mot norr och Norge har djupa fjordar. Men vi saknar täckningskartor för positions- och korrektionssignaler för GPS.
För att ta reda på var det finns täckning skaffade vi en Toyota Arctic Truck med så stora hjul att vi kan tappa ur luften och köra på åker och äng utan risk för jordpackning. På bilen har vi antenner och utrustning för alla system för att göra en egen täck-ningskarta över hela Norge.
Bilen väcker också uppmärksamhet, så vi samlar bönder kring bilen. Monitorerna fästs på taket, se-dan får bönderna knappa fritt så de får in känslan i
Jogeir Agjelds minnespunkter
Så ska NLR få norska bönder att precisionsodla:
• Bönder söker kunskap från oavhängig fristå-ende rådgivning.
• Bestämt att precisionsodling inte ska vara svårt.
• Bryt fördomar – precisionsodling är inte dyrt, nytt och stort.
• Enkel och tydlig kommunikation.
• Dialog, vad är behoven?
• Låt folk upptäcka nyttan.
• Var konkret, exempel: Projekt täcknings-karta.
Med GPS-täckningsbilen kan NLR både se var det finns korrektionssignaler och visa jordbrukare hur olika GPS-system fungerar.
Foto: Norsk Landbruksrådgiving.
händerna. Målet är att de ska förstå vilken nytta de kan ha av tekniken.
60 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens TIDSKRIFT nr 3 2021
EXEMPLET AUGA GROUP
För att levandegöra det omvandlingstryck som råder i lantbruket finns skäl att se närmare på exemp-let AUGA Group. Det handlar om en av Europas största gårdar, belägen i Litauen. AUGA har 39 000 hektar mark, 3 400 kor och 1 200 medarbetare. Gården är ekologisk men har under senare år fått ett kompletterande perspektiv på lantbruksverksamheten: kolperspektivet. De satte upp målet att gården ska bli klimatneutral före 2030. Det blev starten på en makalös innovationsprocess. Karolina Sakalauskytė vid AUGA berättar:
”För tre år sedan, när vi först beräknade våra utsläpp, såg vi att så mycket som 30 procent av dem kom-mer från användning av fossila bränslen på gården. Det fanns helt enkelt inga lösningar för att ändra det. Det är därför vi tog ett initiativ att själva utveckla teknik som gör att vi kan skapa en ny standard för hållbart jordbruk och drastiskt minska föroreningarna av natur och miljö i livsmedelskedjan. Det första resultatet av detta arbete är den biometandrivna och elektriska traktorn AUGA M-1.”
Resultatet blev alltså en traktor vars drivkälla är en förbränningsmotor (inte en dieselmotor som bruk-ligt är) och den går på biometan. Gasen skapas genom rötning av kogödsel på gården. Effekten är 400 hp och drifttiden 12 timmar. I skrivande stund är traktorn under test men planen är att inleda massproduktion under 2022. AUGA Groups vision är stor – att bidra till ökad hållbarhet på bred front.
Karolina Sakalauskytė kommenterade: ”Vad vi vill göra är att dela denna teknik med jordbrukare över hela världen.”
Den stolta VD:n Kęstutis Juščius och traktorn in action. Foto: AUGA Group.
Källa: Karolina Sakalauskytė, AUGA Group, personlig kommunikation 13 oktober 2021, samt Steven Vale: Home-made 400 hp hybrid tractor, Profi, 1 oktober 2021.
I de gröna näringarna har vi fått höra att det finns stora skillnader mellan näringar som jordbruk och skog.
Men också att det fak- tiskt finns en hel del saker som är gemen-samma.
KSLA:s teknikkommitté hör till akademiens all-männa avdelning, så vi ska försöka plocka upp så-dant som kan vara gemensamma problem för både skogs- och jordbrukssidan med alla deras olika del-sektorer.
De åtta vittnesbörden som gavs är exempel på detta. Från kommitténs sida hoppas vi att de har inspirerat er och fått er att börja tänka i de här ba-norna.
Vi har försökt att belysa ämnet ur de enskilda företagarnas och användarnas perspektiv men också ur det perspektiv som de som har tagit som sin ar-betsuppgift att försöka att bistå företagarna i den gröna sektorn kan ha.
Trots att alla de som har hållit inspirationsföre-drag valts ut för sin expertis är de blott exempel på den stora bredd man skulle behöva ha för att kunna täcka in hela det här området. I auditoriet under denna workshop fanns en samlad kunskap som är så mycket mer omfattande. Vi i kommittén hoppades att deltagarna skulle hjälpa oss genom att utnyttja sin kompetens. Vi ville ta tillvara alla de kloka tan-kar som hade tänkts under dagen.
Gruppdiskussioner
”
Workshop betyder verkstad. Vi har fått ta del av åtta ganska korta vitt-nesbörd om behovet av att följa med, och behovet av att få rådgivning för att kunna utveckla sin egen, sitt företags och sina medarbetares kompetens i tekniska frågor.