neration maskin som var kompletterad med ”deep learning”. Ännu så länge var det dock bara fråga om prototyper.
Under åren fram till 2016 vidareutvecklade fö-retaget ett koncept som förenklat kan sammanfattas som en växtskyddspruta kombinerad med sensorer och selektiva munstycken så att maskinen kan se och analysera varje enskild planta för att i realtid reglera sprutningen.
Nyckeln är inte bara sensorer utan följande tek-nologier:
• Datorbaserad bildanalys.
• Maskinlärande.
• Djuplärande.
• Infrastruktur för utveckling och lärande.
• Optimering.
• Inbyggd datorkraft.
• Rums-/tidsmässig databas och analys.
Med ”Inbyggd datorkraft” avses att maskinen ute på fältet har tillräcklig datorkraft för att själv göra avancerade analyser i realtid. Med ”Rums-/tidsmäs-sig databas och analys” avses att maskinen i princip tar bilder av varje liten planta över fältet och lagrar in data också i databaser.
En kommersiell produkt för bomull var planerad att lanseras 2017, men såvitt vi förstår blev det aldrig någon lansering.
I september 2017 offentliggjordes att Blue River Technology förvärvades av Deere & Company till ett pris av 305 miljoner dollar (Financial Times, 11 september 2017). Jorge Heraud gav följande kom-mentar i pressreleasen från John Deere 6 september:
”We are using computer vision, robotics, and machine learning to help smart machines detect, identify, and make management decisions about every single plant in the field.”
John May, President, Agricultural Solutions, och Chief Information Officer vid Deere & Co, kom-menterade så här:
”As a leader in precision agriculture, John Deere re-cognizes the importance of technology to our customers.
Machine learning is an important capability for Deere’s future.”
114 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens TIDSKRIFT nr 3 2021 John May avslöjade också att företaget har
am-bitioner att vidga teknikens tillämpningsområden:
”As an innovation leader, Blue River Technology has successfully applied machine learning to agricultural spraying equipment and Deere is confident that similar technology can be used in the future on a wider range of products.”
Under 2019 planerades lansering av konceptet också för andra radodlingsgrödor såsom sojabönor, jordnötter och majs. På längre sikt planeras koncep-tet också för annat än bara radodlingsgrödor.
Det bör sägas att Blue River inte var först med idén om ”see and spray”. För omkring 20 år sedan kom företaget Patchen ut med en produkt, WeedSeeker, på marknaden, där man använde IR-kameror för att identifiera klorofyll, det vill säga växande växter.
WeedSeeker kunde utifrån informationen aktivera ett sprutmunstycke. Produkten var ursprungligen marknadsförd för att döda växter längs järnvägen, och den hade ingen funktion för att skilja en viss växt från en annan växt. Poängen var dock att man bara sprutade där det fanns en växt och det enda som växte där var just ogräs.
Som verkställande direktör i San José-baserade Indala Corp spenderade James L. Beck huvuddelen av sina dagar med magnetisk radiofrekvensidenti-fiering. På fritiden odlade Beck julgranar i bergen kring Santa Cruz. När han gick runt på sin 7 hektar stora ranch och sprayade mot ogräs manuellt på var-je punkt på marken där ogräs fanns, tänkte han att det borde finnas ett bättre sätt. Han fick idén om-kring 1990. År 1991 grundade han bolaget Patchen California, Inc. men det dröjde till 1992 innan han slutade sitt välbetalda chefsjobb och fortsatte att utveckla Patchen i Los Gatos.1 Affärsidén var en-kel – att bygga en prototyp och sedan sälja den till ett större bolag. Han kontaktade vindruveodlare i Napa Valley och utvecklade sin prototyp. I februari 1993 lanserade han sin första produkt, WeedSeeker, att montera på ett mindre fordon. År 1994 inledde
han ett forskningssamarbete med John Deere som ledde till att John Deere köpte bolaget 1996 (enligt Chicago Tribune).
John Deere fann emellertid att produkten be-hövde mer specialbehandling både tekniskt och marknadsföringsmässigt i förhållande till företa-gets standardproduktlinje. Men den dåliga för-säljningen motiverade inte John Deere till extra investeringar. WeedSeeker (oklart om hela bolaget Patchen var med) såldes därför till Rainbow Agri- cultural Services, som ägdes av Mayfield. Rainbow Agricultural Services var återförsäljare av Weed-Seeker med fokus på trädgårdsnäringsmarknaden.2 Rainbow Agricultural Services i sin tur inledde ett samarbete med Oklahoma State University (troligen Bill Raun, professor at the OSU Department of Plant and Soil Sciences) för att bilda ett joint venture-före-tag. Det företaget döptes till NTech Industries och grundades år 2001 i Ukiah, Californien. Därefter vidareutvecklades tekniken för att utifrån olika nyanser av grönt härleda gödningsmedelsbrister.
NTech kom att bygga på dels patent utvecklat av Patchen, dels patent utvecklat av NSW Department of Agriculture och Oklahoma State University.
NTech kom hursomhelst att ha två produkter:
GreenSeeker (kväveapplikationssystem där hälsan hos en växt i realtid analyseras och styr optimal mängd kväve) samt WeedSeeker (automatiskt sprut-system som känner av närvaron av levande växter, vilket möjliggör målinriktad och kontrollerad her-bicidapplikation).
År 2009 var det dags för ännu en företagsaffär.
Trimble köpte NTech. Som framgått ovan kom en av grundarna till Blue River, Jorge Heraud, från just Trimble, och enligt LinkedIn arbetade Heraud även på NTech Industries 2009.
Men upprinnelsen till det hela synes vara James L. Beck och hans julgransodlingar. En nisch inom skogsbruk blev därmed inspirationen till något som idag revolutionerar lantbruket.
1. Larry Barret (1996). The Business Journal, vol. 14, nr 16, s. 1.
2. C. Baille (2013). Evaluating commercially available precision weed spraying technology for detecting weeds in sugarcane farming sys-tems. Sugar Research Australia Ltd. https://elibrary.sugarresearch.com.au/bitstream/handle/11079/14045/Extract%20from%20NCA011%20 Final%20Report.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Utgivna nummer av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens TIDSKRIFT (KSLAT)
(Titlar markerade med * publiceras endast elektroniskt på KSLA:s webbplats www.ksla.se. Där finns även tidigare utgåvor.)
2015
Nr 1 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse 2014 Nr 2 Skogsnäringens framtida kompetensförsörjning
Nr 3 UNIK Utmaning 2015 – en casetävling om vägen till det hållbara naturbruket
2016
Nr 1 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse 2015 Nr 2 Frön för framtiden – ett dialogprojekt om bioteknik i växtodlingen
Nr 3 Landskapsforum 2016: Samarbetsnätverk i landskapet – möjligheter och utmaningar Nr 4 Seeds for the Future – a dialogue project concerning biotechnology in plant production Nr 5 Land och stad – nya relationer i en osäker tid
2017
Nr 1 Skogsägarens mål – en väg till ökad variation i skogen
Nr 2 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse 2016 Nr 3 UNIK Utmaning 2016 – en casetävling om konceptet Nordisk Mat
Nr 4 Landskapsforum 2017: Landskapsperspektiv i fysisk planering – helhetssyn för hållbara lösningar Nr 5 Utan pengar – inga hagar och ängar
2018
Nr 1 Menyn och tidens tecken. Måltiderna vid KSLA:s högtidssammankomster åren 2003–2018 Nr 2 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse 2017
Nr 3 Lantbruket i diplomatins korridorer – en skrift om Sveriges lantbruksråd Nr 4 UNIK Utmaning 2017 – en casetävling om att halvera vårt matsvinn till år 2030*
Nr 5 Framtidens skogsakademiker – skogsakademisk utbildning i ett tidsövergripande perspektiv Nr 6 Forests and the climate. Manage for maximum wood production or leave the forest as a carbon sink?
2019
Nr 1 KSLA Caseutmaning 2018 – ett kommunikationskoncept som ökar förståelsen för skogens olika nyttor*
Nr 2 Farsoter i Sverige. Hur historien påverkar vår framtid
Nr 3 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse 2018 Nr 4 Ekosystemtjänster. Om äpplen och päron i skogen
Nr 5 Landskap – ett vidsträckt begrepp. En antologi om landskap Nr 6 Svenskt jordbruk 2030 – vägen dit
Nr 7 Skogliga begrepp och definitioner. Skogens alla siffror 2020
Nr 1 KSLA Caseutmaning 2019. Hur kan data berätta historien om din produkt?*
Nr 2 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse 2019 Nr 3 Galna ko-sjukan – köttmjöl och kannibalism
Nr 4 Klimat och markanvändning mot 2030 Nr 5 Äganderätten och de gröna näringarna 2021
Nr 1 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse 2020 Nr 2 Koll på kolet – kolflödet i det svenska jordbruks- och livsmedelssystemet
Nr 3 Jag skulle aldrig våga flyga med en skördetröska – slutrapport från Kommittén för teknik i de gröna näringarna