Marknadsförd jordbruksteknik funktionstestades mellan 1898 och 1995 av Statens Maskinprovningar.
Provningsberättelserna gav investeringsberedda jordbrukare svart på vitt om olika tekniska lösning-ars prestanda och driftsduglighet.
Efter 1990
Efter jordbrukets avreglering 1990 bröt många av landets dittillsvarande kompetensbyggande struktu-rer för jordbruksteknik samman. Lantbruksstyrelsen och dess samordnande rådgivning försvann, det gjorde även SLU:s statskonsulen-
ter som var forskningens länk till rådgivningen. Lantbruksnämn-dernas regionala teknikrådgiv-ning upphörde och myndighets- utövningen flyttades till länssty-relserna.
Av de gamla strukturerna återstår JTI, i form av RISE Jord- bruk och livsmedel, viss verksam-het vid SLU i Uppsala och Alnarp, samt regionala satsningar skapa-de efter 1990. Ett exempel bland flera är Precisionsodlingsskolan vid Agroväst. SLU:s agronomut-bildning i jordbruksteknik lades ned 2002. SLU:s lantmästare kan i viss utsträckning fokusera sin utbildning mot teknik.
Jordbrukstekniska Institutets klimatkammare användes för att ut- veckla jordbruksmaskiners förarkomfort. Bild från motsvarande klimatkammare i Finland. Foto: Per Emgardsson.
Idag finns ett fåtal regionala teknikrådgivare/
konsulter. De verkar inom olika statliga, kooperativa eller privata verksamheter.
Jämfört med grannländerna finns i Sverige idag endast små och spridda resurser för framtagande och överföring av kommersiellt obunden jordbrukstek-nisk kunskap till jordbrukare. Det gäller fält- och inomgårdsteknik, men också byggnadsteknik och byggnadsplanering. Samordnad bevakning av jord-bruksteknisk utveckling i omvärlden saknas, den uppgiften ligger på enskilda rådgivare eller i någon mån på media.
RISE Jordbruk och livsmedel (JTI) kan undersöka lämpliga hanteringsmetoder. Foto: Gunnar Lundin, RISE Jordbruk och livsmedel.
32 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens TIDSKRIFT nr 3 2021
JORDBRUKSVERKET VILL SKAPA JORDBRUKSTEKNISKT KUNSKAPSCENTRUM
I en rapport föreslår Jordbruksverket våren 2021 att RISE Jordbruk och livsmedel skapar ett natio-nellt kunskapsnav för svensk animalieproduktion. Kunskapsnavet ska komma till rätta med en rad glapp och brister i animalieproduktionens kunskaps- och innovationssystem. Jordbruksverket skri-ver att kunskapsnavet senare kan utvidgas till att även serva vegetabilieproduktionen.
Tidigare har Jordbruksverket påpekat en rad brister i jordbrukets kunskapsförsörjning. Det handlar om bristande och ineffektiv kunskapsöverföring, bristande samverkan mellan forskning och praktik, att kunskapssystemet är fragmentiserat och att jordbruket saknar en gemensam bild av vad som behöver göras. Det råder också brist på finansiering till försök och tester som många företag inom animalieproduktionen skulle ha nytta av.
Jordbruksverket anser att det finns tydliga skäl för ett statligt ingripande. Huvudargumentet är att kunskap kan användas hur många gånger som helst när den väl har producerats, men den som tar fram kunskap har begränsade möjligheter att ta betalt av andra som kan dra nytta av den.
Kunskapsnavet ska:
• Sammanställa, tillgängliggöra och sprida kunskap.
• Stärka samverkan i kunskapssystemet och vara en länk mellan aktörerna.
• Bidra till samsyn om vilken kunskap som behöver tas fram och genomföra behovsanalys.
• Stärka animaliesektorns beställarförmåga gentemot forskarna.
• Genomföra eller initiera försök, tester och utvärderingar.
Kunskapsnavet föreslås få en budget på 40 miljoner kronor per år. Den kompletteras med pengar från projekt inom den gemensamma jordbrukspolitiken samt med av animaliesektorns företag delfinansierade projekt. Enligt EU:s statsstödsregler bör kunskapsnavet vara en icke-ekonomisk verksamhet inom RISE.
Läs mer: Jordbruksverket Rapport 2021:4
https://www2.jordbruksverket.se/download/18.9c04955178ed0624f811d2b/1618918055833/ra21_4.pdf
FAKTA
32 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens TIDSKRIFT nr 3 2021
AGRIHUB SWEDEN – EN DIGITAL HUB FÖR LANTBRUK
EU storsatsar på att öka företagens digitaliseringsgrad och vill, baserat på befintliga initiativ, skapa Europeiska Digitala Innovationshubbar (EDIH) runt om i Europa med start 2022. Det pågår just nu en process för att välja ut vilka hubbar som ska finnas i Sverige – Agrihub Sweden är en av Sveriges kandidater.
Initiativet Agrihub Sweden är ett samarbete mellan följande aktörer:
• RISE, med en koordinerande roll.
• Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
• Agtech 2030 i Östergötland, som samordnas av Linköpings universitet.
• SmartAgri i Västra Götaland, som samordnas av Agroväst.
• Nod Skåne, som samordnas av Krinova.
• Testbädd för digitaliserat jordbruk i Uppsala, som samordnas av RISE.
• I Agrihub Sweden ingår även Visual Sweden, AI Sweden, PhotonicSweden, Patent- och registre-ringsverket (PRV), Innovation Skåne, SLU Holding, LRF m.fl.
Agrihub Sweden ska arbeta för att öka digitaliseringsgraden inom jordbruksområdet. Hubben ska sammanföra de främsta digitala innovationshubbarna inom jordbruk med den bästa kompetensen för lantbruk och småskalig livsmedelsförädling i Sverige. Syftet är att stötta och hjälpa företag att öka sin digitaliseringsgrad inom jordbruksnäringen.
Sektorn, med mervärden som hög djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning och förhållandevis låg miljöpåverkan, är i stort behov av ökad digitalisering för att kunna öka både konkurrenskraft och hållbarhet parallellt. Låg konkurrenskraft innebär minskad svensk livsmedelsproduktion och för att öka svensk beredskap behöver vår livsmedelsproduktion snarare öka än minska.
Målet är att de företag som söker hjälp hos hubben ska få stöd att utvecklas, bygga vidare och ta hjälp av digitaliseringens möjligheter i sin verksamhet. På så sätt blir företagen mer konkurrenskraf-tiga, både i Sverige och internationellt.
Mer info:
https://www.ri.se/sv/agrihub
FAKTA
Foto: Arild Vågen [CC BY-SA 4.0].
34 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens TIDSKRIFT nr 3 2021 Elmia Wood är en
av världens största skogsmässor.
Demonstration av innovationen kran-spetsstyrning år 2013.
Foto: Per Frankelius.
Borgeby Fältdagar hör till de stora fält-dagarna i Sverige, här 2018.
Foto: Per Frankelius.
Här mäts en traktor på en finsk teststation i Vichtis. Testet var beställt av fem euro-peiska jordbrukstid-ningar år 2017.
Foto: Ola Tande.
Teknikdemodag med fem elektriskt drivna lantbruksmaskiner på Naturbruksskolan Uddetorp hösten 2021.
Foto: Per Frankelius.
Vidareutbildningar för yrkesverksamma kan vara en väg till ny information.
Studion under kursen Lantbruksteknik och innovation våren 2021.
Foto: Agtech 2030.
De flesta företag har en revisor, men få småföretagsbran-scher håller sig med andra typer av rådgi-vare. Här är lantbru-ket ett undantag.
Ulrik Lovang under en temadag om flygtek-nik i lantbruket.
Foto: Per Frankelius.
I VILKA KÄLLOR KAN ANVÄNDARE SÖKA INFORMATION OM NY TEKNIK?
Behovet av uppdaterad information om ny teknik är stort. Men vilka källor finns? Några exempel är facebookgrupper, leverantörers hemsidor, vidareutbildningar, kortare kurser, rådgivare, säljare, gran-nar/vänner, fältdagar, konferenser, mässor, teknikdemodagar och fackpress. Mässor och fältdagar bör framhållas då de erbjuder möjligheten att uppleva produkter med alla sinnen, samtidigt som besö-karna får möjlighet till överblick över flera konkurrerande alternativ vid ett och samma tillfälle.
Olika källor har varierande kvalitet och varierande grad av objektivitet. Därför finns ytterligare en källa som vi måste nämna, nämligen systematiska tester av nya produkter gjorda av oberoende experter med tillgång till allehanda testutrustning. Enda sättet att exempelvis fastställa en traktors praktiskt användbara bränsleförbrukning, effekt och dragkraft är noggranna standardiserade mätningar med en bromsbil eller på en bromstrumma. Ibland görs sådana tester på uppdrag av leverantörer – jämför t.ex. DLG-tester i Tyskland. Men inte så sällan görs tester i samarbete med facktidningar för att bilda grund till fylliga artiklar. Dessvärre är sådana här tester inte alls vanliga i Sverige nu för tiden.
En del synpunkter var gemensamma för jordbruket och skogsbruket. I andra frågor skiljde sig åsikterna tydligt mellan näringarna. Det gällde framför allt tillgången till teknikkunskap, teknikkompetens och vidareutbildningsmöjligheter. Jordbrukets företaga-re och rådgivaföretaga-re beskföretaga-rev en genomgående stor brist på oberoende teknikkunskap och teknikkompetens.
Några exempel på gemensamma problem och möjligheter för jordbruk och skogsbruk var behovet