Entré elevbok A

5.1.1 Uttrycker läromedlet en transspråkande språksyn – i vilken utsträckning?

Markörer: Språkjämförelser, modersmål, metamarkörer (ser ut som, påminner om, liknar…), fasta fraser.

På framsidan av Entré går det att läsa att läromedlet vänder sig till nyanlända elever och baksidan beskriver att denna bok är lämpad för elever i årskurs 4–6. I läromedlet dominerar det svenska språket och vi ser inga spår av att man försöker involvera elevens modersmål genom det skrivna ordet. Utifrån ett transspråkande perspektiv skulle dock modersmålet kunna användas som en stöttande funktion. Några exempel på transspråkande perspektiv kan vi därmed inte finna i just detta läromedel. Vi har exempelvis inte hittat några jämförelser mellan språk i läromedlet. Detta skulle kunna indikera att läromedlet utgår ifrån en enspråkig syn.

Läromedlet innehåller inte många fasta fraser, vi hittar endast en, “trägen vinner”, på sida 25. Läromedlet innehåller dock regelbundet komplicerade ord som inte förklaras. Dessa ord förklaras varken med andra ord eller ges stöd av bilder. Texterna är redan i läromedlets början lång. På sida tio presenteras läsaren för en lång text där en friluftsdag beskrivs. Många av orden i denna text förklaras ej; friluftsdag, vandring, busshållplats. Det sista ordet,

busshållplats, stöttas dock av en bild i marginalen. I de uppgifter som läsaren ska göra efter

att ha läst står det dock att eleven ska ge ett annat semantiskt närliggande ord för gå. Vi antar att läromedlet syftar till ordet vandra. På sida 35 möts läsaren av texten “Nordanvinden och solen”. Under texten kan eleven läsa vad textens sensmoral är. Ordet sensmoral förklaras ej.

5.1.2 Inkluderar läromedlet läsaren – i vilken utsträckning?

Markörer: Förkunskaper som förutsätts, uppmärksammas: minoriteter – på vilka sätt?, hur tilltalas läsaren?, språklig svårighetsgrad.

5.1.2.1 Inkludering i text

Entré är skrivet så att läsaren tilltalas genom uppmaningar. Uppmaningar som: skriv av, diskutera, läs tillsammans, svara på frågorna och ringa in återfinns genom hela boken.

Exempel kan ges på sida 25 i läroboken där läsaren uppmanas att “läsa tillsammans ”och “skriv av orden i din ordbok”. Dessa uppmaningar återkommer i många kapitel. Även sida 85 kan exemplifiera hur uppmaningarna fortsätter genom hela läromedlet: “Läs tillsammans och leta efter svaret i boken”, läs tillsammans och diskutera” och “skriv av orden i din ordbok”. En annan uppmaning som återkommer i läromedlet är att läsa igenom och diskutera med varandra, till exempel på sida 117. Att eleverna ska diskutera texterna i helklass är för övrigt ett genomgående tema.

Läromedlet är till största del utformat för att läsaren ska analysera och tolka de texter och situationer som finns i boken i form av uppmaningar. I läromedlet bjuds alltså läsaren sällan in med tilltal i du-form. Läsaren bes dock ibland in att själv komma med idéer och tankar. Detta kan vi se på sida elva då följande frågor ställs till läsaren: “Har ni grillat någon gång? Vad grillade ni?”.

Många av läromedlets texter är långa och eleven förväntas att läsa och skriva långa meningar i uppgifterna vilket man bland annat kan märka på hur mycket utrymme och rader det ges eleven att skriva på. Denna språkliga svårighetsgrad som läsaren möter går bland annat att se på sida 69 där eleven ska läsa en instruktion gällande hur man pumpar ett cykeldäck. Läsaren stöttas av en ordlista är att kunna beskriva instruktionen, men orden förklaras ej, varken med stöttande text eller bildstöd. Orden i ordlistan är komplicerade. Ordet ventillock kan även för en elev med svenska som modersmål vara svårt att förstå.

På sida 18 i boken förväntas läsaren förstå denna instruktion: “Gör färdigt listan med verb i preteritum. Du kan hitta alla verben på sidorna 4–22”. Under denna instruktion finns två spalter med överskrifterna presens och preteritum. Dessa begrepp förklaras inte. Eleven

förväntas alltså förstå både instruktionen med svåra ord och utföra relativt avancerade grammatiska operationer.

I kapitlet Berättande text (sid. 24–25) presenteras en fabel som heter Haren och sköldpaddan. Efter berättelsen presenterar läromedlet på sida 24 ett talesätt; “Trägen vinner”. Därefter, på sida 25, skall eleven, antingen i helklass eller tillsammans med en eller flera klasskamrater, svara på och diskutera följande frågor: “Vad tror du att man ska lära sig av den här fabeln?” och “Vad tror du alltså att “Trägen vinner” betyder?”. Eleven stöttas av ett antal ord i ordlistan på samma sida för att kunna förstå berättelsen. Orden i ordlistan är dock enkla, i förhållande till hur man tidigare i berättelsen och i de uppgifter eleven tidigare gjort, förutsatt att eleven skall förstå ord som sensmoral, trägen och fabel. Även dessa ord skulle

förmodligen behöva förklaring, vilket dock inte ges.

Även på sida 55 ska eleven utföra följande instruktion “Jämför igelkotten och brunbjörnen”. Skriv orden på rätt plats i Venndiagrammet. Arbeta med en kompis. Här förutsätts det alltså att eleven förstår vad ordet jämför betyder, att hen förstår vad ett Venndiagram är och hur ett sådant kan användas.

5.1.2.2 Inkludering i bild

Den inkludering av läsaren som sker kan även synliggöras genom att eleven känner en kulturell samhörighet när hen arbetar i boken och känner igen sig. Detta kan synliggöras via ämnen som läromedlet väljer att ta upp och med hjälp av bilder. Vi kan se exempel i

läromedlet på hur man har valt att visa situationer som är inte är bundna till tydliga kulturella sammanhang likväl som ämnen och bilder som är starkt förknippade med Sverige. Under kapitlet “Beskrivande text” kan vi läsa om olika djur; igelkotten (s. 44–49), brunbjörnen (s. 50–55) och rödräven (s. 56–61). Detta är djur som är vanliga i det svenska naturlandskapet. Dessa djur kommer alltså ifrån en svensk kulturkontext. Läromedlet beskriver även saker som skulle kunna anknyta till olika kulturkontexter, till exempel ges grodans och fjärilens

livscykel (s. 84) eller hur man viker och leker med en loppa (s. 70).

Läromedlet adresserar därmed inte några tydliga traditioner, varken svenska eller elevens egna traditioner. I och med detta aktualiseras varken det typiskt svenska eller andra traditioner och därmed bjuds inte heller eleven in genom explicita referenser till en tydlig kulturkontext.

Läromedlet väljer endast genom några få bilder på människor tillhörande en annan etnicitet än svensk, att inkludera elever med en annan bakgrund.

Bilderna används i olika syften beroende på vilka kapitel som boken presenterar. Det första vi möter är läromedlets framsida och layouten är enkel; den är helgul och bokens titel framgår, men inget mer. Det finns ingen bild på framsidan. I kapitlen med berättande och beskrivande text används bilderna som en stöttning till texten. Vi kan på sida 24 se under berättelsen om

Haren och sköldpaddan hur olika stycken stöttas av en förklarande bild. I stycke tre beskrivs

hur haren kommer till en sten och sedan lägger sig för att vila. På bilden illustreras en hare som lutandes mot en sten till synes ligger och sover.

På sida 26 och 27 används bilder som utgångspunkt för att skriva en text. Bilderna visar olika sammanhang som läsaren sedan ska beskriva under rubrikerna: Tid, plats, karaktärer och orientering.

I kapitlet instruerande texter används dock bilderna på ett annat sätt och med ett annat syfte. Här är syftet att visa olika steg i en instruktion och bilderna samspelar här med textens funktion. Även symboler, pilar, används som hjälp. På sida 64 lyder rubriken “att baka”, här ser vi bilder på olika ingredienser, decilitermått och skålar. Vi kan längst ner på sidan läsa ett recept på yoghurtdrink och en lista på vad man behöver för att göra en yoghurtdrink. Detta presenteras med en bild på blåbär, två decilitermått och en pil mot en bunke, även de andra ingredienserna porträtteras på samma sätt. I det sista steget får vi se en hand i bunken och ett redskap som ska röras i en cirkulär rörelse i bunken. Även på sida 69 finns bilder som stöttar en instruerande text “att pumpa ett cykeldäck”. Även här används symboler som pilar utöver bilderna. Generellt så har de flesta bilderna i läromedlet ett stöttande syfte och i få fall endast ett utsmyckade syfte.

I läromedlet finner vi totalt 92 bilder på människor. Det finns bilder på enskilda kroppsdelar, exempelvis när en hand vispar, men vi har valt att endast räkna de bilder där man ser en hel kropp. Bilderna på människor används inte för att läsaren ska lära känna dem, utan de utför endast de handlingar som texterna i läromedlet beskriver till exempel en friluftsdag (s. 14), en flicka som tvättar håret (s. 67), en pojkes dag i kronologisk ordning (s. 5) eller barn som

grillar framför en eld (s. 18). Vi får alltså inte lära känna de människor och barn som porträtteras i läromedlet vid namn.