Familjeföretagets fyra medlemmar anser gemensamt att ICA & Köttfärshanteringen och SJ & Kundtjänsten har möjligheter. De anser att situationerna innehar möjligheter för alla aktörer: kunder, konkurrenter och entreprenörer. Familjeföretaget grundare beskriver hur han ser möjligheter.
När saker och ting inte funkar bra, accepterar jag det inte. Jag kan göra det bättre. Så tror jag alla entreprenörer tänker och fungerar
(Fokusgrupp, 2008-02-05).
Företagets grundare beskriver att det inte handlar om att upptäcka möjligheter, utan att välja att exploatera redan existerande möjligheter. Inom entreprenörskapsforskningen pekar forskare på att entreprenöriella individers upplevelse av möjligheter skiljer sig i gentemot individer som inte anses vara entreprenöriella. Till exempel Hisrich och Peters (2002) beskriver hur entreprenörer aktivt söker möjligheter genom att studera omgivningen och tala med människor om vad för produkter och tjänster som kan förbättras. Hisrich och Peters (2002) menar att entreprenörer aktivt söker möjligheter och att upplevelsen av möjligheter fungerar som näring, likt mat och dryck för människan i allmänhet, för entreprenörer. Drivkraften att utveckla, testa och förbättra är delar av en ideologi Johannisson (2005) menar att entreprenörer kollektivt bär. Den skillnad, i avseendet gällande möjligheter, som entreprenörskapsforskning visar är att entreprenören bejakar skapelseprocessen. Det vill säga den process som leder till upplevelsen av möjligheter. En process som sker när entreprenöriella individer tillåts tänka i egna tankebanor och göra avvikande bedömningar och uppskattningar. I avvikandet uppstår upplevelsen av möjligheter. (se t ex Johannisson 2005, Shane 2003) Forskningen presenterar ofta entreprenören i motsats till rollen som manager. Stereotypa karaktäristiska drag jämförs och rollen som manager beskrivs vara individer som planerar
32 möjligheter och handlingsfönster. (se t ex Hisrich & Peters 2002, Hjort & Johannisson, 1998) Samtidigt menar Bjerke (2007) att skillnaden mellan de bägge är självklar: om vi inte kan se en möjlighet behöver vi inte gå framåt varav vi istället planerar för framtiden. I fokusgrupperna med familjeföretaget och entreprenörskapsstudenterna framkom det att ingen individ ser anledning att exploatera upplevda möjligheter i ICA & Köttfärshanteringen och SJ & Kundtjänsten. En entreprenörstudent sade:
Möjligheterna lockar inte idag, men kanske imorgon. (Fokusgrupp, 200801)
Entreprenörsstudentens uttalande illustrerar att entreprenöriella individer gör ett val att agera eller inte agera. Enligt Sadler-Smith och Shefy (2004), baseras entreprenörers agerande på intuition. Intuition anses inom det företagsekonomiska området som problematiskt att definiera. Den intuitiva förmågan beskrivs som ”magkänsla”, ”eureka”, ”aha-upplevelse” etcetera. Duggan (2007) menar att entreprenöriella individer ofta en så kallad strategisk intuition. En typ av intuition som inte baseras på stunders äventyrliga känslor utan på en långsam tankeprocess som kulminerar i ett ögonblick av insikt. Enligt Duggan (2007) och Bjerke (2007) föranleds ögonblicket av insikt av en process som kan ha byggts upp under flera veckor. En process där intryck och upplevelser formats till nya sammanhang och tankemönster som mynnat ut i insikten. Det är då, vid det speciella ögonblicket, som entreprenören vet hur hon ska agera och om hon är kapabel till det. Coulter (2001) hävdar att entreprenörer är oförutsägbara och att en myt är att genererade idéer inte tillräckligt noggrant analyseras och utvärderas av entreprenörer. Det kan innebära att entreprenörer, likt dem i mina fokusgrupper, kan agera på en upplevd möjlighet och exploatera idén utan närmare eftertanke likaväl som efter noggrann planering. Entreprenörer beskrivs som individer som lätt blir uttråkade, har bristande uthållighet och attraheras av förändring och äventyrslusta (Chell, 1990). Omständigheter som upplevelsen av bristande stimuli och infallelsen av strategisk intuition kan få entreprenörer att nyckfullt lägga om sina kurser och ta sig för ytterligare projekt. Entreprenörer utmanar när känslan säger så (Burker & Miller, 1999). Det är alltså svårt att förutspå hur entreprenörer kan agera (Holt, 1992).
En vidare aspekt på entreprenörers upplevda möjligheter är att de ser möjligheter där andra ser risker (Shane, 2003). En medlem vid familjeföretaget uttryckte.
Man kan vända allt till möjligheter. Det är farligt att slå sig till ro. En reklamation kan bli den bästa affären du någonsin gjort (Fokusgrupp, 2008-
02-05).
Reklamationer ses ofta som ett misslyckade och företag ser en stor risk att förlora sina kunder vid reklamationstillfällen. Att hantera klagomål och missnöje upplevs som obehagligt och svårhanterligt. (Salomonsson, 1995) Uttalandet ovan visar hur
33 familjeföretagets medlem inte ser en reklamation som ett avslut på en relation utan som början på en bättre. Entreprenörer ser en lika stor chans att vinna som risken att förlora (Forlani & Mullin, 2001). När andra individer skyr osäkerhet och undviker att söka information uppskattar entreprenörer osäkerheten och får ökad motivation av den (Kihlstrom & Laffont, 1979).
Ingen av individerna i mina fokusgrupper anser att de aktivt söker möjligheter i den bemärkelsen att de planerar eller medvetet besöker informationskällor för att uppleva möjligheter. Sociala medier besöks och används precis ”som alla andra använder dem” som studenter och familjeföretaget uttryckte det. Att sociala medier med dess uppdateringsfrekvens och globala tillgänglighet skulle utgöra en särskild källa innehållandes information med möjligheter i ansåg ingen. Jag anser dock att sociala medier trots fokusgruppernas enhälliga åsikt, utgör en källa som tillsammans med andra källor där entreprenörer samlar intryck och upplevelser.
Entreprenörer ser mönster andra kan missa då de omformulerar ändamålsenliga ramverk vilket föder kreativitet och innovationer (Lumsdaine & Binks 2007, West III 2003). Asymmetrisk information och ihopkopplande av sammanhang är grundförutsättningar för att entreprenörer ska uppleva möjligheter. Den yngsta medlemmen i familjeföretaget beskrev en möjlighet han upplevde.
Jag skulle bygga ett tåg som flyger. (Fokusgrupp, 2008-02-05)
Enligt Shane (2003) upptäcks möjligheter av individer, inte av företag eller grupper. Hur kommer det sig då att familjeföretaget som kollektiv ser möjligheter i ICA & Köttfärshanteringen och SJ & Kundtjänsten? Kan entreprenörskap läras ut? Hisrich (2005) anser att individer kan skolas i ett möjlighetsorienterat tänkande. Wang och Wong (2002) menar vidare att inom familjeföretag påverkar föräldrar sina barn genom att driva entreprenöriella aktiviteter. Vilket enligt ibid leder till att barnen i familjerna lär sig uppfatta världen med ett entreprenöriellt mindset. Barnen lär sig att eftertrakta självförverkligande och känslan av frihet genom att få exploatera möjligheter och testa egna idéer (Delmar, 1997). Inom entreprenörskapsforskningen finns det således ett läger av forskare som tycker att entreprenöriellt, möjlighetsorienterat tänkande genom miljö kan läras och läras ut (se t ex Drucker 1985, Ronstadt 1985). Samtidigt menar ett annat läger med forskare att ett entreprenöriellt perspektiv inte kan läras ut (se t ex Alberti et. al., 2005).
Jag anser att entreprenören som aktör är relevant att inkludera i ett företags situationsanalys. I min inventering av företagsekonomisk forskning har jag inte funnit några analysverktyg eller arbetssätt som skulle kunna vara tänkbara för marknadsförare att använda. Varken inom marknadsföringslitteratur, entreprenörskapsforskning eller inom organisationsteori. I likhet med kunden och konkurrensen kan givetvis entreprenören inkluderas i modeller som World Mapping Method. Jag finner det dock inte sannolikt att så görs eftersom det inte verkar finnas någon forskning som förespråkar att så kan göras. Likt Boden (2004) kan
34 människor inte tänka tankar vi inte upplever möjliga, ännu mindre upptäcka nya tankar som existerar i vår föreställning av världen så som att inkludera entreprenören som aktör. Vilket skulle kunna leda till att ett företag som ska fatta strategiska beslut med beslutsunderlag utifrån en situationsanalys kan fatta felaktiga beslut. Det eftersom de saknar kunskap om entreprenörers potentiella agerande som skulle kunna påverka marknadens beskaffenhet och företagets position därpå.
5.2 Fyren
Jag har funnit att hur entreprenörer upptäcker och analyserar information kan liknas med hur fyrar fungerar. En fyr är en anläggning placerad högt över vatten. Med en blinkande och/eller roterande ljuskälla kan fyrmästaren se långt och i mörkret uppfatta olika sjöresenärer. (www.wikipedia.org) Jag ser entreprenören som fyren och fyrmästaren i en person. Metaforen illustrerar hur entreprenören med sin alternativa beslutprocess (Shane, 2003) sveper över informationsflödet med fyrens ljuskälla. I ljuset kan entreprenören urskilja möjligheter, idéer och nya projekt andra människor kanske inte kan se. För entreprenörer likt dem i studiens fokusgrupper är möjligheter utgångsläget för dem. Högt över informationsflödet kan entreprenören röra sig mellan diskussioner, världar och tankekomplex för att finna nya samband och nya sätt att se världen.
35