’Vår herre har skapat nötterna men han har inte knäckt dem’ Johann Wolfgang von Goethe. I detta kapitel presenterar jag uppsatsens slutsatser.
Vi vaknar upp varje morgon till en ny dag och den nya dagen är aldrig den gamla lik. I takt med intåget av den teknologiska utvecklingen i allmänhet och sociala medier i synnerhet har förhållandena mellan information, analys och strategi aktualiserats. Sociala medier nyproduceras och förändras inte var natt, utan var sekund. Varav information om omgivningen gör det samma. Det innebär att hur omgivningen kan tolkas och analyseras kan komma att behöva förnyas och anpassas. Jag ansluter mig till dem som anser att företag och deras marknadsförare står inför en ny situation (se t ex Parment 2008, Brown 2008, Pires et. al. 2006, Pitta & Fowler 2005).
Min studie visar att begreppet situationsanalys inte ännu har anpassats till dagens värld. I likhet med företagsekonomins etablerade analysverktyg och arbetssätt bygger situationsanalysen på idén att analysers resultat kan vara bestående och hållbara för en tid. En tillbakablick visar att de mest erkända analystekniker som används idag uppkom och utvecklades mellan cirka 1950 och 1980. (Milorad et. al. 2004, Wilson et. al. 1992, Wilson 2002) I den värld analysteknikerna tog fram för kunde marknadsförare arbeta en längre period med analyser därför att läget inte förändrades så fort. Likaså var de variabler tekniker byggdes upp med anpassade för världens beskaffenhet då. Det leder till min första slutsats:
Etablerade analysverktyg och arbetssätt som tidigare kunde användas vid situationsanalys fungerar inte idag därför att de är baserade på en annan verklighet än den idag. Situationsanalysen bör förnyas inom såväl det akademiska fältet som inom näringslivet då internet i allmänhet och sociala medier i synnerhet förändrar och speglar den verklighet situationsanalys avser undersöka.
36 Slutsatsen leder mig vidare att våga påstå att dagens och framtidens situationsanalys kan separeras till två begrepp: kortsiktig situationsanalys och långsiktig situationsanalys. En kortsiktig analys skulle kunna utföras ofta beroende på företagets informationsbehov i nuläget, kanske dagligen, var tredje dag eller veckovis. Syftet vore att följa händelseutvecklingen i informationsflödet för att studera faktorer som kan påverka företagets närmaste utveckling. En sådan faktor skulle kunna vara möjligheter. Ett tidigt exploaterande av möjligheter kan öka ett företags konkurrenskraft i ett allt tuffare konkurrensklimat (se t ex Armstrong & Kotler, 2003). I den kortsiktiga situationsanalysen kan sociala medier vara en av företags främsta informationskällor. En långsiktig situationsanalys kan utföras parallellt med den kortsiktiga och vara en långsiktig arbetsprocess på en månad, ett halvår, eller kanske fem år. Syftet är att följa händelseutvecklingen gällande krafter i samhället som kan påverka företagets långsiktiga utveckling.
Sociala mediers informationsflöde är mycket och snabbt. Om företag och deras marknadsförare ska kunna generera information ur sociala medier kan företags informationsstrategi och organisation behöva förändras. Marknadsförare med huvudansvar att bevaka omgivningen kan komma att ta avstånd ifrån informationsflödet. Dels på grund av dess omfång och intensitet samt dels på grund av det är oklart vad för information företag behöver. Det senare som en konsekvens av att det akademiska fältet och näringslivet ännu inte har analystekniker anpassade för dagens värld. Därav kan det uppstå en förvirring varav marknadsförare kan tvingas förlita sig på egna antaganden om vad som är relevant information. Jag anser att det är ett riskfyllt och oklokt val företag gör genom att lägga informationsansvar i en eller ett par människors händer. Den mänskliga faktorns inverkan på informationsunderlag inför strategiska beslut är enligt min uppfattning så pass stor att det är hälsovådligt då verksamhetsavgörande information kan passera obemärkt förbi. Det är hälsovådligt för människorna med ansvaret och för företagets framtid. Detta leder mig fram till min andra slutsats:
Företags organisation behöver förändras om företag ska kunna utnyttja internet och sociala mediers informationsflöden. Förändringen behöver inkludera företags informationsstrategi så att dels all personal kan bidra med upptäckt information och att dels fler människor i olika positioner ges ansvar för bevakning av omgivningen.
Sociala mediers informationsflöde är tillgängligt för alla internetanvändare att ta del av. För företag, likt ICA och SJ, innebär det att konkurrerande aktörer och entreprenörer kan ha tillgång till känslig information om till exempel vad kunder tycker om företagen. Möjligheten att andra aktörer i företagens omgivning kan agera på information gör att företag likt ICA och SJ inte har råd att inte vara proaktiva och uppmärksamma. Internet och sociala mediers utveckling har förkortat sträckan för strategiska beslut. Möjligheterna att andra kan agera före och att andras agerande kan förändra det egna företagets position
37 på marknaden innebär att ett passivt agerande ofta per automatik innebär förlorade marknadsandelar. Vilket leder till min tredje, fjärde och femte slutsats:
Företag har inte råd att inte använda sociala medier som informationskälla. Därvid finns information att tillgå om aktörer i omgivningen, deras ageranden, hur andra uppfattar dem et cetera. Framför allt information om det egna företaget. Information ett arbete med traditionella metoder med all sannolikhet inte kan uppfatta.
Olika aktörer agerar på olika sätt beroende på hur de upptäcker och analyserar information. Konkurrensen är långsammare därför att konkurrerande aktörer fokuserar på den egna verksamheten. Kunden är aktiv, relativt orädd och agerar på möjligheter som uppkommer. Entreprenören är oförutsägbar och kan komma att agera och dramatiskt förändra marknaden. Med kunskap om aktörernas beteenden kan marknadsförare på bättre sätt strategiskt planera ett företags eget agerande därför att kunskapen ger insikt om hur aktörer i omgivningen kan komma att agera.
Företag har inte råd att inte agera proaktivt eftersom andra aktörer i omgivningen med anledning av sociala mediers tillgängliga informationsflöde kan påverka företagets framtid. Aktörers agerande blir allt mer svårt att förutsäga eftersom det bottnar i vad aktörer upplever att flödet innehåller. Även om aktörer upptäcker och analyserar information på olika sätt vilket påverkar hur de agerar finns det inte utrymme att vara passiv. Alltså är konstant förnyelse, skinnömsning och exploaterande av möjligheter grundläggande ageranden för att företag ska hålla sig levande.
Sociala mediers innehåll kan påverkas. Genom annonser, kommentarer, bloggar et cetera kan företag påverka och förändra hur företags rykten framställs. Sociala medier är alltså inte enbart en informationskälla utan likaledes en portal för dialog med kunder och andra aktörer samt en marknadsföringsplattform. I utsatta lägen under medias under, likt de nuvarande lägen ICA och SJ befinner sig i, ökar även internetanvändares granskning. Via sociala medier kan minsta upplevda misstag spridas som en löpeld. Konsumenter har likt Brown (2008) och Jaffe (2005) beskriver möjlighet att rasera ett företagets rykte på noll tid. Precis som konsumenter kan lovordna och höja med global genomslagskraft. Genom att sociala medier kan påverkas av alla användare i kombination med att vi och världen alltid är övervakade blir företags agerande IRL och online allt viktigare. Vilket leder mig till min sjätte slutsats:
Företag behöver utbildas av erfarna användare av internet och sociala medier i hur kommunikation och marknadsföring sker och kan ske. Ett ogenomtänkt agerande
38 offline eller online kan få förödande konsekvenser. Samtidigt har företag inte råd att inte utbilda sig för att senare kunna agera på sociala medier, därför att konsumenter numera ensamma har kontrollen över sociala medier.
Sociala medier erbjuder en annan kostnadsbild. För att kunna ta del av det krävs dator, internetanslutning och kunskap. De två första anser jag vara standard i alla företags verksamheter idag. Den tredje anser jag vara relativt ovanlig att företag har i den utsträckning de borde. Sociala medier är oftast gratis att logga in på och kan användas obegränsat. Sociala medier kan nås världen över, dygnet runt om marknadsförare önskar söka information, ha dialog med kunder eller marknadsföra företaget. I jämförelse med traditionella verktyg så som marknadsundersökningar i pappersformat och brev - eller emailutskick är sociala medier smidigare, snabbare och är alltid uppdaterat med det senaste som hänt. Vilket leder mig till min sjunde slutsats:
Sociala mediers olika möjligheter är många i antal, innehar högre kvalitéer än traditionella verktygs möjligheter - allt till helt andra kostnader.
39
7. Rekommendationer för
situationsanalys vid sociala
medier
I kapitlet presenteras mina rekommendationer för hur företag kan använda sociala medier vid situationsanalys.
_____________________________________________________________
Genom arbetet med studien har jag dragit lärdomar jag skulle använda som framtida marknadsföringsansvarig för exempelvis företag som ICA och SJ. Jag presenterar nedan hur ett företag och dess marknadsförare skulle kunna gå tillväga för att genomföra en kortsiktig och långsiktig situationsanalys. Jag anser att de variabler och aktörer jag valde tidigt i studien visade sig vara relevanta varav jag anser att de bör inkluderas i ett företags situationsanalys. Grunden till bägge analyserna är en grundläggande kartläggning av omgivningen.
Grundläggande kartläggning av omgivningen
Undersök vilka sociala medier kunder, konkurrenter och entreprenörer relaterade till ditt företag använder. Har du inte kunskap om vilka sociala medier som finns på lokal, nationell och internationell nivå - låt personer som har det genomföra kartläggningen. Undersök vilka medier som är relevanta för ditt företag och din bransch. Det innebär vid vilka medier aktörer införskaffar information och publicerar egen, allmänt populära medier, vilka branschens mötesplatser är et cetera. Dokumentera undersökningen och notera vilka företag som använder vilka sociala medier och vilka medier användare kommunicerar om företag via. Dokumentera med datum. Utgå från denna grundläggande undersökning och undersök varje månad om vissa medier används mer eller mindre och om detta kan visa indikatorer på eventuella skeenden, trender och/eller möjligheter i omgivningen.
Kortsiktig situationsanalys
Surfa dagligen igenom valda sociala medier enligt ovan och var uppmärksam på skiftningar. I sökfunktionen på exempelvis bloggmotorer och Facebook sök på ditt företags namn.
40 Skanna veckovis av offline medier och mötesplatser för andra branscher än ditt företags egen bransch. Idéer, tankar, möjligheter samt hot et cetera kan uppenbara sig.
Sammanställ den genererade informationen och notera noggrant utdrag från sociala medier som utmärker sig.
Långsiktig situationsanalys
Sammanställ information från den löpande situationsanalysen till en bild av omgivningen. Inför strategiska beslut ställ exempelvis följande frågor utifrån den bilden.
1) Se bilden utifrån aktörernas perspektiv
Vilka möjligheter skulle kunder kunna se? Om kunder exploaterar möjligheter - hur kan det påverka vår position och konkurrenters situation? Verkar kunder uppleva kris och i så fall i vilket stadium/ vilka stadier befinner sig kunder i?
Vilka möjligheter skulle konkurrensen kunna se? Hur skulle konkurrensens exploaterande av möjligheter påverka marknadsdynamiken och andra konkurrerande aktörers agerande? Hur troligt är det att konkurrerande aktörer agerar?
Vilka möjligheter skulle entreprenörer kunna se? Hur skulle en entreprenör agera i vår situation? Vilka entreprenöriella ageranden kan vi företa för att minska vår sårbarhet och öka vår konkurrensstyrka?
2) Se bilden utifrån det egna företaget
Möjligheter - Vilka möjligheter ser vi? Vilka möjligheter ser vi inte? Hur kan vi skapa möjligheter? Hur kan vi exploatera upplevda möjligheter? Vad innebär det för risker att inte agera på upplevda möjligheter?
Risker - Vilka risker vi? Hur ska vi förhålla oss till upplevda risker? Vari består riskerna? Vilka risker kan olika ageranden resultera i? Var är vi sårbara och var kan vi bli sårbara? Kris - Kan vi upplevas ha i en kris eller delaktiga i en kris? Hur kan vi hantera kunder som upplever sig ha en personlig kris på grund av vår kris? Vilka möjligheter kan finnas att gå vinnande ur krisen? Kan det finnas möjligheter vi inte ser för att vi tänker för lika? Vilka möjligheter kan våra anställda se i krisen?
Svaren på frågorna ger företaget och dess marknadsförare omgivande aktörers perspektiv på bilden varav den strategiska processens kommande arbetssteg så som val av egen strategi kan ta vid.
41
8. Fortsatt forskning
I kapitlet presenteras förslag till fortsatt forskning
___________________________________________________________
Under uppsatsens gång har det framkommit områden som skulle varit intressanta att fördjupa sig inom.
Strategiteori betonar vikten av att ha kunskap om hur andra tänker. Inom marknadsföringslitteraturen i allmänhet och relationsmarknadsföringen i synnerhet finns det hyllmeter skrivit om kundens agerande och beslutsprocesser. Det samma kan inte anses finnas om konkurrenters agerande eller entreprenörers agerande. Jag anser att det är tänkbart att även andra aktörer kan ha ett speciellt beteendemönster varav det bör forskas vidare kring. Jag anser vidare att forskare bör lyfta debatten och diskutera med vilka variabler och aktörer företag tolkar världen med idag och hur det kan se ut i framtiden. Detta för att ifrågasätta till exempel varför gårdagens verktyg och arbetssätt används på dagens värld.
Fortsatt forskning med spetsinriktning skulle kunna undersöka:
- Hur reagerar kunder vid upplevd företagskris? Hur hanterar kunder den upplevda krisen? Hur kan marknadsföring riktas mot kunder i kris?
- Vem/vilka är marknadsföringens gurus? Sociala medier behärskas och vidareutvecklas av nuvarande barn och unga vuxna. Idag söker unga personer mentorer. Imorgon kanske gårdagens gurus från tidningsannonstiden söker mentorskap av Kalle 13?
- Hur lär Handelshögskolor ut situationsanalys och omvärldsförståelse? Vilken typ av kunskap lärs ut? Vilken lärs inte ut? Varför?
- Etik och moral för närvaro vid sociala medier.
42
9. Källförteckning
Alberti F., Sciascia S., Poli A. (2005) The domain of entrepreneurship education: key issues
International Journal of Entrepreneurship nr. 2, s. 453-482
Andersen I. (1998) Den uppenbara verkligheten - val av samhällsvetenskaplig metod Lund: Studentlitteratur
Armstrong G. Kotler P. (2003) Marketing: an introduction (7e uppl.) New Jersey: Pearson Education
Bengtson (2008) Special Rakt på sak Dagens Nyheter, 2008-01-12, s. 13 (pappersutgåva) Bengtsson L., Skärvad P-H (2001) Företagsstrategiska perspektiv (3e uppl.) Lund: Studentlitteratur
Bjerke B. (2007) Understanding entrepreneurship Cheltenham: Edgar Allan Publishing Bodén M.A. (2004) The creative mind: myths and mechanisms London: Routledge
Brand Strategy (2006) Employee branding: turning staff into brand ambassadors 2006-06-14, s. 44
Brown A. (2008) The consumer is the medium The Futurist nr. Januari – Februari 2008 Bryman A., Bell E. (2003) Business research methods Oxford: University Press
Burker L., Miller M. (1999) Taking the mystery out of intuitive decision-making Academy of
Management Executive, vol. 13, nr. 4, s. 91-99
Chaudhuri A. (1997) Consumption Emotion and Perceived Risk: A Macro-Analytic Approach
Journal of Business Research, nr. 39, s. 81-92
Chell, E. (1990) The Characteristics of Entrepreneurs and Entrepreneurial Firms: A Fresh Approach Paper Given At 13th Small Firms Policy and Research Conference
Chisnall P. (2001) Marketing research Madrid
Coulter M. (2001) Entrepreneurship in action Prentice Hall Cullberg J. (1992) Skaparkriser Stockholm: Natur & Kultur Dagens Industri, Debatt, 2008-01-15 (pappersutgåva)
Delmar F. (1997) Entreprenörskapets psykologi Italien: Polex International Denscombe M. (2000) Forskningshandboken (1a uppl.) Pozkal: Studentlitteratur.
43 Denscombe M. (2006) Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna Studentlitteratur
Drucker P. (1985) The changing world of the executive New York: Times Books
Duggan W. (2007) Strategic Intuition – A creative spark in the human achievement Columbia University Press
Easterby - Smith M., Thorpe R. Lowe A. (1991) Management Research. An Introduction London: SAGE Publications
Ekström A. (2005) Bloggarna kan avgöra valet 2006 Dagens Nyheter, 2005-04-07
Eriksson L.T., Wiedersheim - Paul F. (1999) Att utreda, forska och rapportera Malmö: Daleke Grafiska
Evans M., Moutinho L., F. Van Raaij (1996) Applied consumer behavior London: Addison- Wesley Publishing
Fleisher C. S. (2007) Business and competitive analysis: Effective application of new and classic
methods FT Press
Forlani D., Mullin J. W. (2000) Perceived risks and choices in the entrepreneur’s new venture decision Journal of Business Venturing vol. 15, nr. 4, s. 123-132
Fox H. (1973) A framework for functional coordination Atlanta Economic Review vol. 23, nr. 6, s. 8-11
Fox S., Spector P. E. (1999) A model of work frustration – aggression Journal of Organizational
Behavior, nr. 20
Frankelius P. (2001) Omvärldsanalys Malmö: Liber-Hermods
Frankelius P., Rosén C-G (2003) Företaget och Omvärlden. Handbok i strategisk information Malmö: Liber Ekonomi
Gabriel Y., Lang T. (2006) The unmanageable Consumer (2a uppl.) London: SAGE Gadamer, H-G (1994) Truth and method (2e uppl.) New York: Continum
Grönroos C. (2002) Service management och marknadsföring - en CRM ansats Malmö: Liber Ekonomi
Gummesson E. (1985) Aktionsforskning och fallstudier i företagsekonomin Lund: Studentlitteratur
Hadenius P. (2004) Bloggarna söker sin roll Forskning och framsteg, nr. 8
Haig, M. (2003) Att sänka ett varumärke. Sanningen bakom 50 av de största flopparna Malmö: Liber
44 Halldén, S.(1980) Nyfikenhetens redskap. En bok om kritiskt tänkande inom vetenskapen och
utanför Lund: Studentlitteratur
Hamilton A. (2007) Is Facebook overrated? Time magazine 2007-11-21(onlineupplaga)
Hartmann J. (1998) Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori Lund: Studentlitteratur
Hisrich R. D., Peters M. P. (2002) Entrepreneurship (5e uppl.) McGraw Hill Hisrich R. D. (2005) Entrepreneurship (6e uppl.) McGraw - Hill
Hjort D., Johannisson B. (1998) Entreprenörskap som skapelse och ideologi i Czarniawska B.
Organisationsteori på svenska Solna: Liber Ekonomi
Holme I., Solvang B. (1997) Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder Lund: Studentlitteratur
Holt D. H. (1992) Entrepreneurship: New venture creation Englewood Cliffs: Prentice Hall Jaffe J. (2005) Life after the 30 second spot New Jersey: John Wiley & Sons
Johannessen A., Tufte P. - A. (2003) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod Malmö Liber Johannisson B. (2005) Entreprenörskapets väsen Lund: Studentlitteratur
Johnson G., Scholes K. (2002) Exploring corporate strategy (6e uppl.) Lombalda: Prentice Hall Johnson G., Scholes K. (1999) Exploring corporate strategy London: Prentice Hall
Jönsson S. (1998) Relate management accounting research to managerial work! Accounting
Organizations and Society, vol. 23, nr. 4, s. 411-434
Kedbäck M. (2006) Om communities Digital Futures Group
Kihlstrom R., Laffont J-J (1979) A general eqilibrium entrepreneurial theory of firm formation based on risk aversion Journal of Political Economy, vol. 87, s. 719-748
Kindesjö A., Johansson M. (2003) Bevakning av den kommunala omvärlden – Ett praktikfall på
Västerviks kommun (kandidatuppsats) Mälardalens Högskola
Kindleberger C. (1996) Manier, panik och krascher Lysekil: Bokförlaget Pontes
Ljung J., Nilsson P., Olsson U. E. (1998) Företag och marknad Lund: Studentlitteratur Lorentzon L. (1991) Vredens pedagogik Kristianstad: Rabén & Sjögren
Lucas H.C., Nielsen N.R. (1980) The impact of the mode of information presentation on learning and performance Management Science vol. 26, nr. 10, s. 982-983
Lumsdaine E., Binks M. (2007) Entrepreneurship: from creativity to innovation Trafford Publishing
45 Lundahl U., Skärvad P. H. (1999) Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer Lund: Studentlitteratur
Mann C., Stewart F. (2005) Internet Communication and Qualitative Research. A handbook for
researching online London: SAGE
McLelland D. (1961) The achieving society New York: D van Nostrand Company Merriam S.B (1994) Fallstudien som forskningsmetod Lund: Studentlitteratur
Meyer J.A. (1998) Information overload in marketing management Marketing Intelligence and
Planning, vol. 16, nr. 3, s. 200-209
Milorad M., Harvey M., Autry C. W., Bond III E. U. (2004) Dual-perspective SWOT: a synthesis of marketing intelligence and planning Marketing Intelligence & Planning, vol. 22, nr. 1, s. 84- 94
Miller G.A. (1956) The magical number seven, plus or minus two: some limits on our capacity for processing information Psychological Review, vol. 63, s. 81-97
Mintzberg H., Ahlstrand B., Lampel J. (1998) Strategy safari: A guided tour on the wilds of
strategic management New York: Free Press
Montgomery C.A, Porter M. (1991) Strategy – Seeking and securing competitive advantage Boston: Harvard School Business Press
Mossberg L. (2003) Att skapa upplevelser - från OK till WOW! Lund: Studentlitteratur
Mägi A. (1999) Store Loyalty – an empirical study of grocery shopping (doktorsavhandling) Handelshögskolan Stockholm
Nalebuff B., Brandenburger A. (1996) Co - opetition – Ett revolutionerade begrepp som innebär
en ny definition på konkurrens och samarbete på marknaden ISL Förlag
Nilzon K. R (2004) Krishantering Höganäs: Kommunlitteratur
Nordfält J. (2007) Marknadsföring I butik. Om forskning och branschkunskap i detaljhandeln Liber: Malmö
Normann R. (2001) När kartan förändrar affärslandskapet Malmö: Liber Ekonomi
Normann R., Cederwall J., Edgren L., Holst A. (1989) Invadörernas dans- eller den oväntade
konkurrensen Malmö: Liber
Nylund J. (2005) ”Från tanke och så rakt ut”. Bloggen – ett publiceringsverktyg med sociala och
kulturella användningsområden (magisteuppsats) Institutionen för Bibliotek och
Informationsvetenskap, Uppsala Universitet
Paccagnella L. (1997) Getting the seats of your pants dirty: Strategies for Ethnographic reserach om virtual communities Journal of Computer – Mediated Communication (Tillgänglig:)
46 Parment A. (2008) Generation Y – framtidens konsumenter och medarbetare gör entré Malmö: Liber
Patel R. , Davidsson B. (2003) Forskningsmetodikens grunder (3e uppl.) Lund: Studentlitteratur Persson, T. (1995) Att möta människor I kris Lund: Studentlitteratur
Pires G. D., Stanton J., Rita P. (2006) The internet, consumer empowerment and marketing strategies European Journal of Marketing vol. 10, nr. 9, s. 936-949
Pitta D., Fowler D. (2005) Internetcommunity forums: an untapped source for consumer marketers Journal of consumer marketing vol. 22, nr. 5, s. 265-274
Porter M. (1980) Competitive Strategy – Techniques for analyzing industries and competitors New York: Free Press
Øiestad G. (2005) Feedback Malmö: Liber
Regester M., Larkin J. (1997) Risk Issues and Crisis Management. A Casebook of Best Practice London: Kogan Page
Repstad P. (1999) Närhet och distans Lund: Studentlitteratur
Ronstadt R. (1985) The educated entrepreneurs: a new era of entrepreneurial education is beginning American Journal of Small Business, nr. 10, s. 7-23
Rymer J. (2007) The Risk of a Lie Highlands Ranch, nr. 7, s. 23
Sadler-Smith E., Shefy E. (2004) The intuitive executive: Understanding and applying “gut feeling” in decision-making Academy of Management Executive, vol. 18, nr. 4, s. 76-91
Salomonsson N. (2005) Samtal och Samspel – en studie av kundtjänstpersonal I två industriella
företag (doktorsavhandling) Handelshögskolan Göteborgs Universitet
Schumpeter J.A (1976) The process of creative destruction i: Schumpeter, J.A Capitalism,