6. Diskussion
6.4 Epilog – Golden point
Likt Markström och Halldén (2009) har vi sett att barnen inte enbart anpassar sig efter vuxnas normer eller den institution de befinner sig i, utan de gör även motstånd och förhandlar om förskolans sociala liv, regler och villkor. Uttryck i termer av sport och närmre bestämt den nu högt populära racketsporten ”padel” ser vi barnen som starka motståndare och medspelare i en spännande kamp kring utomhuslekens förutsättningar och möjligheter och därmed även gällande deras delaktighet och inflytande. Matchen pågår mellan samtliga som befinner sig inom planens yta, det vill säga förskolegårdens område, vilket innebär att både barn och pedagoger är med- och motspelare i den pågående matchen. Det är en intensiv match och bollen, som symboliserar viljan, makten, möjligheten eller begränsningen samt barnens förutsättningar för delaktighet och inflytande, slås från spelare till spelare, studsar i marken för att dö ut eller får sin retur efter en studs i glasväggen. Matchen startas genom att pedagogen servar bollen och sätter därigenom ramarna för vad utomhusleken kan och får bestå av. Ett barn står utan racket och söker med blicken över gården för att kunna delta i matchen. Där borta på andra planhalvan ligger en racket och barnet påbörjar sin färd över på motståndarens plan. ”Stopp, den där racketen har jag” skriker motståndaren, trots att han redan har en racket i handen av samma modell som Pablo Lima4. Barnet som tagit racketen svarar fort med en backhand varpå det
andra barnet smashar bollen och utropar ”jag skulle bara lägga tillbaka min Alpha Ultimate- racket5 i fodralet, sen skulle jag spela med den andra racketen”. Det kraftiga slaget leder rakt
fram till en pedagog som snabbt svarar med en volley6 och därmed är med i matchen. Efter en
stunds spelande fram och tillbaka får pedagogen slutligen in en chiquita7, ett löst slag som leder
till att det upprörda barnet slår bollen i nät, ” du kan inte ha två rack, du måste dela med dig” 3 Den gyllene poängen (en avgörande boll som fastställer vem som vinner gamet)
säger pedagogen, och spelet är därmed över. Bollen ligger inte ner länge förrän matchen är igång igen. Denna gång är det ett barn som slår en lös försiktig forehand8 till en grupp lekande
barn. Bollen besvaras inte, utan dimper ner i sandlådan. Barnet går och hämtar bollen och försöker sig på ett nytt slag, denna gång med lite mer kraft. Bollen studsar mot väggen för att sedan återigen landa i sandlådan. De lekande barnen vill inte spela utan ignorerar och fortsätter den match som redan pågår dem sinsemellan. Barnet ger inte upp, utan hämtar bollen igen, och riktar nu slaget mot en annan grupp lekande barn. Dessa barn slår bollen tillbaka. Men med deras välutvecklade tekniker får de till en vibora9, ett lurigt slag där bollen rör sig likt en orm
mot motståndaren och barnen lyckas därmed slingra sig ur matchen och fortsätter sedan med sitt. Barnet som så gärna vill vara med i matchen, men som inte hittar någon att spela med, går runt på gården, snurrar på sin racket och studsar med bollen i handen. Efter en stund laddar han för en serve och riktar den mot en av pedagogerna som genast besvarar slaget. En match inleds, med det handlar inte om en kamp om att vinna utan om ett ömsesidigt spel och om att utveckla sina tekniker genom träning. Spelet mellan barnet och pedagogen drar till sig andra barns uppmärksamhet som också vill vara med. Pedagogen ser till att alla barn inkluderas i spelet och bollen spelas över till varje medspelare en efter en. Slagen som används är inte längre svåra eller kluriga att bemöta utan kan snarare ses som en träningsmatch, där syftet är att inkludera och att låta alla vara en del av gemenskapen.
Referenslista
Alvehus, Johan. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod. En handbok. 2. uppl. Stockholm: Liber (142 s)
Arnér, Elisabeth. (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: BRIS
Corsaro, William A. (2018). The sociology of childhood fifth edition. Los Angeles: Sage Publications.
Emilson, Anette. (2008). Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga kommunikations-
handlingar mellan lärare och barn i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2008.
Tillgänglig på Internet:
http://hdl.handle.net/2077/18224
Foucault, Michel. (2017). Övervakning och straff: fängelsets födelse. Femte översedda och ombrutna upplagan Lund: Arkiv förlag
Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni. (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några
perspektiv. Stockholm: Liber
Johansson, Barbro. (2013). ”Forskning om barn – intervju”. I Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling. Lund: Studentlitteratur Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne. (2013). Att involvera barn i forskning och
utveckling. Lund: Studentlitteratur
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin. (2018). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 2. uppl. Malmö: Gleerups
Läroplan för förskolan: Lpfö18 (2018). Stockholm: Skolverket
Markström, Ann-Marie & Halldén, Gunilla. (2009). Childrens Strategies for Agency in Preschool. Children & society. 23:2, s. 112-122. Tillgänglig på internet:
McClintic, Sandra & Petty, Karen. (2015). Exploring Early Childhood Teachers’ Beliefs and Practices About Preschool Outdoor Play: A Qualitative Study. Journal of Early Childhood
Teacher Education, 36:1, 24-43. Tillgänglig på internet:
https://doi.org/10.1080/10901027.2014.997844
Skånfors, Lovisa. (2013). Barns sociala vardagsliv i förskolan. Doktorsavhandling, Karlstad: Karlstad Universitet. Tillgänglig på internet:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:640004/FULLTEXT01.pdf
Sunesson, Sune. (2017). ”Inledning”. I Foucault, Michel (2017). Övervakning och straff:
fängelsets födelse. 5. Uppl. Lund: Arkiv förlag
Tullgren, Charlotte. (2004). Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet. Diss. Lund : Lunds universitet, 2004. Tillgänglig på Internet:
https://portal.research.lu.se/portal/sv/publications/den-valreglerade-friheten-att-konstruera- det-lekande-barnet(c4a6a84a-ad25-45e6-bae9-77574556e842).html
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Westlund, Kristina. (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande: en demokrati-
didaktisk studie. Licentiatavhandling Malmö : Malmö högskola, 2011. Tillgänglig på internet:
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/12262/Westlund%20muep.pdf
Öhman, Margareta. (2009). Hissad och dissad: om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber
Bilaga
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARNDOM-UTBILDNING-SAMHÄLLE
Samtycke till barns
medverkan i studentprojekt
Hej! Vi är två studenter, vid namn Nina Hedin och Julia Weiland, från förskollärarutbildningen vid Malmö Universitet som läser termin 6 av 7. Vi ska nu genomföra vårt examensarbete och har fått godkännande att genomföra vår studie på just denna förskola. Syftet med vår studie är undersöka barnens fria lek samt pedagogernas förhållningssätt till denna. Vårt fokus är samspel, kommunikation och maktstrukturer vilket sedan sätts i relation till barnens delaktighet och inflytande. Vi kommer i första hand att genomföra observationer av barnens utelek samt pedagogernas förhållningssätt i och till leken, för att sedan eventuellt förstärka materialet med gruppintervjuer med barnen. Dokumentationen kommer att ske enbart genom anteckningar och barnen är helt anonyma varpå inga personuppgifter kommer att samlas in. De personer som kommer att ha tillgång till materialet är vi som genomför studien samt vår handledare och examinator. Allt insamlat material lagras på Malmö universitets server under arbetet med examensarbetet och samtyckesblanketterna förvaras oåtkomligt på Malmö universitet. Eftersom barnen är under 15 år krävs samtycke av båda vårdnadshavare samtidigt som barnen också får ge sitt muntliga samtycke. I genomförandet av studien förhåller vi oss till
Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, vilket kortfattat innebär att:
- Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Varje deltagare har alltså rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konse- kvenser.
- De deltagande barnen kommer att tillfrågas inför materialinsamlingen och har möjlighet att avböja medverkan i studien.
- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad
Kontaktuppgifter: Nina Hedin, Julia Weiland
Ansvarig handledare på Malmö universitet: Sara Berglund Kursansvarig på Malmö universitet: Robin Ekelund
På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas DIVA
(http://mau.diva-portal.org/smash/search.jsf?language=s