Erfarenheter av digitaliseringsarbetet i länen

Vid föregående uppföljning befann sig många län fortfarande i ett tidigt skede av arbetet med de regionala digitala agendorna och hade därmed inte formulerat eller genomfört konkreta insatser kopplade till agendan.

Vid denna uppföljning finns alltjämt stora skillnader i aktivitets-nivå mellan länen. I en majoritet av länen anses det ha varit en hög aktivitetsnivå i digitaliseringsarbetet under 2015. Detta gäller fram-för allt de län som har en antagen agenda. Företrädare från såväl kommuner som regioner (landsting, regionförbund och kommun-förbund) och länsstyrelser anser att det har varit en hög aktivitets-nivå i länens digitaliseringsarbete under 2015. I de län där agendorna antagits anser man också i större utsträckning att det finns en tydlig plan och riktning för hur arbetet med den regionala digitala agen-dan ska fortsätta i länet från 2016 och framåt.

Företrädare från offentliga organisationer, särskilt på regional nivå, upplever att arbetet framåt har en tydlig plan och riktning.

I uppföljningen visar det sig också att bilden av en tydlig väg framåt i särskilt hög utsträckning är utbredd hos de som är engagerade i arbetet med digitala agendor men som inte huvudsakligen arbetar med it- och digitaliseringsfrågor i sin ordinarie yrkesroll.

Företrädare för en kommun menar att agendan framför allt bidrar till att formulera en gemensam viljeriktning och vision för länet och att den på så sätt blir viktig för arbetet med att digitalisera länet. En företrädare för näringslivet menar att agendan visserligen anger mål för länets fortsatta digitaliseringsarbete, men det krävs även konkreta aktiviteter från både offentliga aktörer, akademin och näringslivet.

Genom att koppla konkreta insatser till agendan är det möjligt att löpande följa upp det arbete som sker inom ramen för agendan.

2.3.2 Samverkan och förankring fortsatt viktigt

Länen fortsätter bygga arbetet med regionala digitala agendor på befintliga nätverk och strukturer för samverkan. I hög utsträckning har man fortsatt förhållit och anpassat sig till de regionala förutsätt-ningar och traditioner kring regional samverkan som förekommer i

SOU 2015:91 Uppföljning av arbetet med de regionala digitala agendorna

arbetet med att mobilisera aktörer och skapa samsyn kring digita-liseringen i länen.

I föregående uppföljning lyftes kommunerna fram som nyckel-aktörer för digitaliseringsarbetet eftersom de uppfattas befinna sig närmast medborgarna. Flera län betonade även behovet av sam-verkan mellan länets kommuner för att gemensamt kunna driva digitaliseringsarbetet framåt. Av resultatet framgår att samverkan på kommunal nivå mellan kommuner kring digitalisering förefaller ändamålsenlig och fungerande i ungefär tre av fyra län, men att in-blandade aktörer anser att den mellankommunala samverkan kan förbättras ytterligare i samtliga län.

Uppföljningen visade även att mindre län med färre kommuner i större utsträckning har valt att involvera en bred uppsättning aktörer.

Större län med många aktörer, samt län där traditionen av regional samverkan uppfattas som svagare, har framför allt lagt fokus på att involvera offentliga aktörer. Arbetet med agendorna uppfattas vara brett förankrat bland relevanta aktörer i nästan samtliga län. I de län som ännu inte antagit agendan har de berörda aktörerna en tydligt svagare bild av förankringsarbetet. Det framkommer också att före-trädare från regional nivå (landsting, regionförbund och kommun-förbund) och länsstyrelser har en mer positiv bild av att agenda-arbetet har förankrats brett bland relevanta aktörer i länen jämfört med företrädare från kommuner.

En kommunal företrädare menar att agendaarbetet har förank-rats i varierande utsträckning beroende på sakområde. Förank-ringen har varit särskilt god när det handlar om bredband, och i andra områden, såsom skolan, har förankringen varit snävare och färre aktörer har engagerats i agendaarbetet. Förankring av agendan bland relevanta aktörer beror enligt företrädaren på om det finns redan etablerade nätverk och strukturer för samverkan inom det specifika sakområdet. En annan företrädare för en kommun menar att det bedrivits ett aktivt arbete i länet för att förankra agenda-arbetet brett bland relevanta aktörer. Bland annat nämns genom-förda stormöten och att representanter för såväl akademin som näringslivet engagerats i arbetet med att ta fram en regional digital agenda.

En företrädare för näringslivet berättar att de hade höga förvänt-ningar på att agendaarbetet skulle kunna samla olika typer av aktörer i länet och skapa samsyn kring digitaliseringsfrågorna. Enligt

före-Uppföljning av arbetet med de regionala digitala agendorna SOU 2015:91

46

trädaren involverades dock näringslivet i relativt liten utsträckning i arbetet med att ta fram en regional digital agenda. Näringslivet och akademin borde ha involverats i styrgruppen till den regionala digitala agendan.

Att agendaprocesserna har dominerats av det offentliga perspek-tivet är tydligt och genomgående. När de regionala kontaktper-sonerna för agendorna ombads ställa samman kontaktuppgifter till intressenter som har varit aktiva eller viktiga för agendaarbetet, pekades få aktörer ut från icke-offentligt håll. Respondenterna till webbenkäten representerar till 84 procent kommuner, regionala aktörer eller Länsstyrelsen och endast cirka fem procent represen-terar en näringslivsaktör, ett universitet eller en högskola.

2.3.3 Politiska nivån mer engagerad i de län där agendorna har antagits

Engagemanget för digitaliseringsfrågorna återfinns främst på tjänste-mannanivå men två län avviker i denna uppföljning där de pekar på lägre nivåer av engagemang i agendaarbetet från kommunala tjänste-män/förvaltningar.

Det finns en stor spridning mellan och inom länen i vilken ut-sträckning som politiker upplevs engagera sig i arbetet. Föregående uppföljning pekade på att flertalet län upplevde engagemanget från politiken som begränsat och vare sig stödjande eller begränsande för utvecklingsarbetet. Företrädarna för arbetet i flera län lyfte bety-delsen av att ytterligare engagera kommunpolitiker i det fortsatta arbetet.

I denna uppföljning anser ungefär hälften respondenterna att kommunala politiker har engagerat sig i agendaarbetet. Det gäller såväl län som antagit som de som inte antagit sina agendor. Engage-manget från de kommunala politikerna upplevs dock som större i de län där agendorna har antagits. Fyra av de sju län som ännu inte har antagit sina agendor återfinns bland de län där kommunala poli-tiker upplevs ha engagerat sig minst i agendaarbetet.

Regionala politikers engagemang anges vara något högre. Men det politiska engagemanget på såväl regional som lokal nivå sam-manfaller, i de län där kommunala politiker uppfattas som engage-rade är politikerna på regional nivå också mer engageengage-rade. Fem av de sju län som ännu inte har antagit sina agendor återfinns bland de

SOU 2015:91 Uppföljning av arbetet med de regionala digitala agendorna

län där regionala politiker uppfattas ha engagerat sig minst i agenda-arbetet.

En kommunal företrädare menar att engagemanget hos både politiker och tjänstemän i offentliga organisationer är en framgångs-faktor för det fortsatta digitaliseringsarbetet i länet. Enligt denne är det inte möjligt att åstadkomma ett aktivt digitaliseringsarbete i länet om frågorna inte ges högre prioritet i samtliga nivåer.

2.3.4 Innehåll och utformning i agendorna varierar

En genomgång av antagna agendor och remissbehandlade agendor visar att länen har valt att strukturera innehållet på olika sätt. Flera agendor har eller kommer att ha tydligt avgränsade avsnitt med insatser kopplade till specifika sakområden, såsom e-förvaltning/e-tjänster och e-hälsa. Andra län har valt att ge agendan tematiska eller mer övergripande indelningar där flera sakområden vävs samman exempelvis att strukturera agendan utifrån olika livssituationer, där insatser för bland annat pensionärer ges ett eget avsnitt i agendan. I flertalet agendor har dessutom insatser med koppling till bland annat miljö och jämställdhet lyfts fram i olika avsnitt i agendorna.

Det finns också en stor variation i hur agendorna har utformats.

Några län har utformat agendan som ett relativt kortfattat strategi- eller måldokument med övergripande inriktningar för länets fort-satta digitaliseringsarbete. Detta kan jämföras med ett flertal län som i stället har valt att skapa en regional digital agenda som har en detaljerad handlingsplan med utförliga beskrivningar av nuläget och specifika insatser.

2.3.5 Länen har tydliga uppfattningar om sina styrkeområden Respondenterna till webbenkäten har rankat de digitala sakområden som de anser utgör regionala styrkeområden. Bredband och elektro-niska kommunikationer är fortsatt ett område som betraktas som ett regionalt styrkeområde. Åtta av tjugo län lyfter fram det som sitt primära styrkeområde. Femton av tjugo län lyfter fram det som ett av de tre främsta styrkeområdena. Nästa samtliga län – sexton av tjugo – anser också att de ligger relativt långt framme inom området digital kompetens. Endast tre län ser det emellertid som sitt primära

Uppföljning av arbetet med de regionala digitala agendorna SOU 2015:91

48

styrkeområde. Företrädare i nio län uppfattar att de ligger relativt långt framme när det gäller digitalisering inom områdena hälsa, vård och omsorg, varav fem län ser det som sitt primära styrkeområde.

Figur 2.2 Antal län som bedömer att de innehar en styrkeposition inom olika digitala sakområden

Not. Top 1 anger hur många län som har angett att respektive digitalt sakområde som sin främsta styrkeposition. Top 3 anger hur många län som har angett respektive digitalt sakområde som ett av de tre främsta.

Källa: Ramböll.

2.3.6 Digitaliseringsfrågorna uppfattas vara prioriterade i både kommunalt och regionalt utvecklingsarbete Tidigare uppföljningar har visat att processerna för de digitala agen-dorna ofta hänger samman med de regionala utvecklingsstrategier-na och att den regioutvecklingsstrategier-nala digitala agendan generellt ses som en del eller specificering av den regionala utvecklingsstrategin.

Företrädare från kommuner respektive regioner (landsting, region-förbund och kommunregion-förbund) och länsstyrelser är samstämmiga i att länen fortsatt arbetar aktivt för att säkerställa att de regionala digitala agendorna knyter an till de regionala utvecklingsstrategierna.

Det finns också en tydlig uppfattning från såväl regionala som kommunala företrädare om att digitaliseringsfrågorna även är prio-riterade i kommunernas strategiska utvecklingsarbete. Endast tre län

0 5 10 15

Bredband och elektroniska…

Hälsa, vård och omsorg Digital kompetens E-tjänster/e-förvaltning Skola och utbildning Digitalt utanförskap/innanförskap Entreprenörskap och…

Informationssäkerhet Annat:

Top 3 Top 1

SOU 2015:91 Uppföljning av arbetet med de regionala digitala agendorna

pekar på att digitaliseringsfrågorna saknar prioritet i kommunernas utvecklingsarbete.

En företrädare för en kommun betonar att digitaliseringsfråg-orna prioriteras i varierande utsträckning i kommunens strategiska utvecklingsarbete. Inom specifika områden, såsom vård och om-sorg samt skolan, har digitaliseringen fått ett förhållandevis brett genomslag i det kommunala utvecklingsarbetet, vilket enligt före-trädaren kan förklaras av nationella insatser inom just dessa områ-den. Andra digitaliseringsfrågor, såsom e-tjänster, prioriteras oftast i lägre utsträckning av enskilda kommuner. Företrädaren menar att det krävs gemsamma nationella eller regionala lösningar att luta sig mot för att kommuner på allvar ska prioritera e-tjänster i det strate-giska utvecklingsarbetet.

2.4 Nyttor och konsekvenser av regionala digitala