4 Våra bedömningar och förslag
4.1 Utgångspunkter
Utredningens val av utgångspunkter sätter ramarna för arbetet.
Utgångspunkterna beskriver vilka aspekter och perspektiv som har bedömts som mest värdefulla. Dessa har varit styrande framför allt för de analyser och bedömningar av strategiska områden och förslag som förs fram men också till viss del för kunskapsinhämtningen.
De är formulerade som ståndpunkter för att vara tydliga och trans-paranta. Utgångspunkterna är:
– Det hållbara samhället är målet – Det offentliga ska vara proaktivt
– Ledarskap krävs på alla nivåer i offentlig verksamhet – Innovation och utveckling av näringslivet ska främjas – Kritisk massa behöver uppnås
113 Regeringskansliet, Utrikesdepartementet, Kansliet för strategisk analys(2014), Strategiska trender i globalt perspektiv, 2025: en helt annan värld? s. 50.
www.regeringen.se/sb/d/19624/a/249458 (Hämtad 2015-10-19).
SOU 2015:91 Våra bedömningar och förslag
4.1.1 Det hållbara samhället är målet
Arbetet med att skapa ett hållbart samhälle har pågått i flera decen-nier och varit lyckosamt till vissa delar, t.ex. avseende fattigdoms-bekämpning.114 I september 2015 antog FN 17 globala mål för att intensifiera arbetet och uppnå tre saker fram till år 2030: få slut på extrem fattigdom, bekämpa ojämställdhet och orättvisa samt att åtgärda klimatförändringen.115
Det hållbara samhället är målet för de förslag som Digitalise-ringskommissionen presenterar. Digitaliseringens möjligheter att skapa ett hållbart samhälle behöver tas tillvara. Det hållbara sam-hället omfattar tre dimensioner:
Miljö – i miljödimensionen ingår vad många menar är vår tids största utmaning – klimatförändringen.
Ekonomi – ekonomin är avgörande för såväl individer som sam-hälle. Vi behöver ett näringsliv som utvecklas hållbart och som är konkurrenskraftigt så att den ekonomiska grunden för välfärden utvecklas.
Sociala förhållanden – den sociala dimensionen innefattar att jäm-likhet mellan människor och jämställdhet mellan könen krävs i och för ett hållbart samhälle.
Begreppet hållbar utveckling har använts sedan mitten av 1980-talet och avser ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.116
Ett hållbart samhälle förutsätter att resurser används på ett effektivt sätt. Digitaliseringen kan bidra till, eller kan visa sig vara lösningen för, en effektivare resursanvändning, ett blomstrande och innovativt näringsliv och ett jämlikare samhälle med ökad jäm-ställdhet.
114 Det första millenniemålet strävar mot att den extrema fattigdomen och hungern helt ska undanröjas genom att milleniemålet är ett delmål om att andelen extremt fattiga och hung-rande ska halveras till 2015. Delmålet kommer troligtvis att nås. Se FN utvecklingsmål www.millenniemalen.nu/mal-1/ (Hämtad 2015-10-19).
115 FN globala mål www.globalgoals.org/sv/ (Hämtad 2015-10-19).
116 FN tillsatte i mitten av 1980-talet Brundtlandkommissionen som började använda be-greppet hållbar utveckling. United Nations, Brundtland Commission (1987). Vår gemen-samma framtid. Report of the World Commission on Environment and Development.
Våra bedömningar och förslag SOU 2015:91
112
Eftersom digitaliseringen påverkar utvecklingen inom de flesta politikområden är utgångspunkten att det hållbara samhället är målet centralt för valet av strategiska områden och förslag.
4.1.2 Det offentliga ska vara proaktivt
Sverige är ett av världens mest framgångsrika länder på att använda it och de möjligheter som digitaliseringens innebär och det har vi varit under de senaste decennierna. Många länder har dock under senare år intensifierat arbetet med att ta tillvara digitaliseringens potential vilket innebär att Sverige relativa position försämras.
Sverige är ett teknikvänligt land. Individer och företag är intresse-rade och tar till sig och använder ny teknik. Det har bidragit till Sveriges starka position i internationella jämförelser av länders it-användning och digitalisering. Det har också funnits tillräckligt många eldsjälar som gjort stora insatser för utvecklingen.117 Staten har bidragit starkt till utvecklingen genom både samverkan och konkurrens med näringslivet118 vilket bidragit till en stark innova-tionsutveckling, och genom åtgärder för att främja användningen av ny teknik, exempelvis i form av skattesubventioner som vid Hem-PC-reformen.119 Omställningsförsäkringar, välfärdssystemen och det offentligas satsningar på vidareutbildningar har också gett trygghet vid förändringar av arbetsmarknaden som skett till följd av teknikutvecklingen. Det har bidragit till den förändringsbenägenhet som kännetecknar Sverige. Sverige är unikt genom att vi har en individualism som inte handlar om frihet från staten utan snarare frihet genom staten.120
Det offentliga har således bidragit med förutsättningar och agerat proaktivt och genom det påverkat att Sverige haft en stark position
117 Se Frick, Anders (2015), Sverige som IT-nation, i Digitaliseringskommissionens delbetän-kande, Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter, SOU 2015:65.
118 Se Kaijser, Arne (2015), Växlande förbindelser – konkurrens och samverkan mellan stat och näringsliv i utvecklingen av svensk teleindustri, i Digitaliseringskommissionens delbetänkande, Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter, SOU 2015:65.
119 Hem-pc-reformen infördes 1998, och gav anställda i Sverige en möjlighet att låna – eller hyra mot s.k. bruttolöneavdrag – en persondator med tillbehör skattefritt. Se Digitaliserings-kommissionen (2015) delbetänkandet För Sverige i framtiden – Digital kompetens,
SOU 2015:28, s. 164.
120 Se Trägårdh, Lars (2015) Framtidsfolket – Modernitet och svensk identitet, i Digitaliserings-kommissionens delbetänkande, Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter, SOU 2015:65, s. 370.
SOU 2015:91 Våra bedömningar och förslag
i internationella jämförelser och rankats i topp sedan internationella mätningar inleddes.
Sverige halkar, enligt de senaste uppdateringarna av internatio-nella jämförelser, efter andra länder.121 Det finns flera olika index, rankningar och rapporter som på olika sätt följer och beskriver utvecklingen i världen avseende digitaliseringen. Dessa tar fasta på olika aspekter av digitalisering. Länder som avancerat i rankning-arna under senare år har alla haft ett starkt engagemang från det offentliga. Danmark har gjort genomgripande satsningar inom e-för-valtning och infört obligatoriska digitala brevlådor från det offent-liga till företag och befolkning och har satsat på stöd för allas del-aktighet. Finland har en god it-infrastruktur, där mer än 90 procent av befolkningen använder internet, höga nivåer av teknisk och icke-teknisk innovation samt ett mycket robust innovationssystem.
I Storbritannien beskrivs regeringens aktiva roll i utvecklingen som en katalysator för digitaliseringen. Storbritannien har en av de mest gynnsamma miljöerna i världen för it-utveckling med ett väl an-passat regelverk och en progressiv politisk inställning till utveck-lingen.122 I Estland har digitaliseringen använts som ett direkt red-skap för statsbyggande och utveckling av landet genom samarbeten mellan offentliga institutioner, privata företag och civilsamhället.123 Singapore har världens bästa företags- och innovationsklimat och goda effekter av digitaliseringen, särskilt i termer av sociala effek-ter. Vidare har Singapore förbättrat sin it-infrastruktur under senare år och har ett världsledande system för e-förvaltning.
Utredningen menar att utgångspunkten att det offentliga ska vara proaktivt krävs för att stödja utvecklingen mot det it-politiska målet och för att digitaliseringens möjligheter ska användas.
121 Se genomgång av Sveriges position i de senaste internationella jämförelserna i Digitalise-ringskommissionens delbetänkande (2015) För Sverige i framtiden – Digital kompetens, SOU 2015:28, kapitel 3.
122 World Economic Forum, The Global Competitiveness Report
www3.weforum.org/docs/WEF_GlobalCompetitivenessReport_2012-13.pdf (Hämtad 2015-10-26).
123 Ramböll (2014), Identifiering av framgångsrika länder avseende digitalisering och vad som driver denna framgång – fallstudier. Underlagsrapport till Digitaliseringskommissionen.
Våra bedömningar och förslag SOU 2015:91
114
4.1.3 Ledarskap krävs på alla nivåer i offentlig verksamhet Digitaliseringens möjligheter realiseras när verksamhetsutveckling sker integrerat med digitalisering. Digitala verktyg och tjänster möjliggör nya processer, former och sätt att erbjuda service och välfärdstjänster till människor men också till att organisera och förvalta de offentliga verksamheterna. Det ställer krav på det poli-tiska och förvaltande ledarskapet på alla nivåer.
Det handlar både om ett visionärt och strategiskt ledarskap och ett operativt och genomförande. Ledare inom den offentliga sektorn leder verksamheternas digitalisering och många har genomfört inno-vationer tillsammans med medarbetare, brukare och näringsliv.124 Nya former för samarbete och processer för utveckling och upp-handling av varor och tjänster utvecklas. Erfarenheter och kun-skapsspridning sker i stor utsträckning genom bilaterala kontakter och studiebesök. De hinder som ledarna möter är ofta svåra att lösa.
Hindren kan vara av legal, kompetens- eller attitydkaraktär men kan också utgöras av hinder i den svenska förvaltningsmodellen.
Ledarskap i tranformeringen till den digitala ekonomin är därför nödvändigt på alla nivåer i den svenska förvaltningen.
Som ledare är det angeläget att vara medveten och ha kompetens om på vilka sätt den egna verksamheten kan digitaliseras eller på-verkas av andras digitalisering. Många verksamhetsområden och företag genomgår en disruptiv förändring till följd av digitaliseringen.
Det disruptiva kännetecknas av att det som hittills varit stabilt inom området; tillverkning/tillhandahållande av varor och tjänster, affärs-modeller/institutionella strukturer, distribution, kompetensutveck-ling etc. förändras på ett omstörtande sätt av digitaliseringen vilket gör att mycket av det gamla inte är funktionellt längre. Det evolu-tionära kännetecknas av att utvecklingen sker stegvis och att vissa grundfundament inom området, verksamheten, tjänsten etc. fort-sätter att vara viktiga samtidigt som digitaliseringen utvecklar nya arbetsformer, tjänster, innehåll etc.
Att ett kompetent och proaktivt ledarskap krävs på alla nivåer i offentlig verksamhet är en utgångspunkt för de förslag Digitalise-ringskommissionen för fram.
124 Studiebesök Västerås stad 3 mars 2015 samt studiebesök Huddinge kommun 14 augusti 2015.
SOU 2015:91 Våra bedömningar och förslag
4.1.4 Innovation och utveckling av näringslivet ska främjas Näringslivets utveckling är centralt för att skapa en hållbar tillväxt i Sverige. En god svensk industriell konkurrenskraft är avgörande för utvecklingen och behöver främjas utifrån kunskap och medveten-het om på vilka sätt digitaliseringen förändrar förutsättningarna för företag. Svenska företags konkurrenskraft på globala marknader utmanas av ökad konkurrens från både lokala och globala företag.
De svenska företagens fortsatta förmåga att vinna marknadsandelar i en digitaliserad värld kommer vara beroende av hur digitalise-ringen används för marknadstillträde, innovation och effektivitet.
Detta är nödvändigt för att Sverige fortsatt ska vara ett framgångs-rikt exportland.
Innovationsprocesser125 blir allt viktigare och är i allt högre ut-sträckning drivna av data och digitalisering.126 Den tilltagande kon-kurrensen och det högre kunskapsinnehållet i varor och tjänster innebär ett ökat tryck på företagen att förnya sig och arbeta med innovation. Takten i innovationsarbetet har ökat. Företag måste utveckla sin verksamhet och sina produkter och tjänster utifrån de förändrade marknads- och kundbehoven. Det driver fram tvär-disciplinära och globala innovationsprocesser.127
Traditionellt sett har innovationsmodeller i hög grad fokuserat på teknik och FoU, med produkt- och processutveckling som de huvudsakliga innovationsområdena. Men de nya affärsinnovation-erna, såväl de kundnära innovationerna som de organisatoriska, verkar utanför det traditionella innovationsområdet.128 Innovation och utveckling bygger numera på delvis nya typer av tillgångar och resurser för värdeskapande. Den digitala ekonomin innebär en övergång från industrisamhällets hierarkiskt styrda processer med fokus på produkter för en massmarknad till användarfokuserade individualiserade digitala tjänster.
Innovationsprocesserna har internationaliserats. Kunskapsresur-ser har blivit avgörande tillgångar och verktyg för konkurrenskraft
125 Vinnovas definition av innovation är Innovationer dvs. införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder eller nya sätt att organisera affärsverksamhet, arbetsorganisation eller externa relationer. Den är en översättning av OECD (2005) Oslomanualens definition.
126 OECD (2014), Datadriven Innovation for Growth and Wellbeing.
127 Teknikföretagen, www.teknikforetagen.se/ (Hämtad 2015-10-26).
128 Tillväxtanalys (2010) De nya affärsmodellerna – värdeskapande affärsinnovationer.
Våra bedömningar och förslag SOU 2015:91
116
i den globala ekonomin.129 Innovationer sker i allt högre utsträck-ning i nätverk som involverar flera olika enheter inom företag och många externa aktörer, både nationella och internationella.130
De strategiska områdena och förslagen inom dessa som Digitali-seringskommissionen för fram tar sin utgångspunkt i att innova-tion och utveckling av näringslivet ska främjas.
4.1.5 Kritisk massa behöver uppnås
Förändringsprocesser och utvecklingsarbete sker ofta utifrån att incitamenten är tillräckligt starka. Incitament är det som ger anled-ning eller motivation till handlande. Incitament kan bestå av tving-ande krav, ekonomisk eller annan resursmässig nödvändighet eller inspirerande möjligheter. Digitaliseringen kan sägas innehålla samt-liga dessa incitament.
För att ett skeende ska sätta igång eller att en förändring äga rum krävs ofta kritisk massa. Utredningen utgår från den syn på utveckling och förändring som teorin om kritisk massa beskriver inom de områden vi ser som strategiska. Kritisk massa syftar på ett antal eller en kvantitet av någonting, men kan också kombineras med en kvalitativ nivå, som krävs för att en viss process ska vara möjlig. Det handlar om vad som krävs av någonting för att en själv-ständig kedjereaktion ska ske som leder till en önskad kvantitativ eller kvalitativ förbättring. Det kan till exempel vara ett minsta antal personer som användare, kvinnor på en utbildning, partners i ett samarbete eller deltagare i expertgrupper där nya idéer kan utveck-las. Teorin om kritisk massa handlar om var den kritiska gränsen går för att utvecklingsprocessen ska starta och utvecklas av sig själv.
I utredningens bedömningar av förslagen har utgångspunkten att kritisk massa behöver uppnås varit styrande.
129 Vinnova (2011) Utvecklingen av Sveriges kunskapsintensiva innovationssystem.
130 OECD (2010) The OECD Innovation Strategy: Getting a Head Start on Tomorrow.
SOU 2015:91 Våra bedömningar och förslag