jD e n n a PR O V V Ä G , som är belägen inom Luggude härad mellan H älsing borg och Höganäs, utfördes under år 1928. Provvägen har en längd av ca
16 km och om fattade ursprungligen 33 olika provsträckor med olika vägbe-
läggningar. Beläggningarna utfördes på entreprenad av ett flertal olika väg- byggnadsfirm or. Svenska Väginstitutet hade icke tillfälle att följa arbetet på samma ingående sätt som övriga p rovvägar, varfö r någon detaljerad beskriv ning av provvägen icke har kunnat utarbetas av institutet.1 Vissa erfaren heter från provvägen äro dock av ett visst intresse. I det följande lämnas en sammanfattande redogörelse för några vunna rön.
Smågatsten.
Dessa provsträckor äro i allmänhet goda. På vissa delar ha kantskift av betong utförts. Dessa ha flerstädes blivit starkt skadade. Deras ringa håll barhet kan möjligen bero på för mager blandning. På vissa delar stödes sten- sättningen av tjärbetong, som f. n. givit bättre resultat.
Cementbetong.
Dessa provsträckor uppvisa en god yta utan näm nvärd sprickbildning.
Sandasfalt.
De med sandasfalt belagda sträckorna hava samtliga en god yta. P å vissa enstaka ställen förekomma dock små avflagningar.
T opeka.
Dessa provsträckor uppvisa en god yta. Endast ett mindre parti har ska dats genom tjälskjutningar, se fig. 27.
T järbetong.
Beläggningarna äro delvis ganska ojämna och hava krävt förnyad ytbe handling sedan anläggningen.
Asfaltbetong.
Provsträckan är god, men något ojämn.
1 En kortfattad redogörelse för provvägen finnes utarbetad av dess kontrollant, kapten E. W. Thuresson »Provvägen Hälsingborg— Viken— Höganäs». Se även Svenska Vägföre- ningens tidskrift nr 4, år 1928.
Es senbeläggning.
Den vid provvägens färdigställande befintliga provsträckan med denna beläggning är god och mycket jämn. Vissa mindre tjälskador ha dock upp stått på denna sträcka. För att täta ytan har beläggningen behandlats med antracenolja år 1929. En tidigare endast ytbehandlad provsträcka har efter provvägens byggnad belagts med ca 30 kg/m2 essenmassa. H ärvid utfördes beläggningen med större tjocklek i mitten men tunnare mot kanterna. Detta förfarande synes mindre lämpligt, enär den tunna beläggningen vid kanterna flagar loss. V id livlig trafik bliva även kanterna utsatta för lika stark p å frestning som vägmitten.
Fig. 27. Topeka, av tjälskjutning skadat parti. 24. 3. 19 3 1.
Fig. 27. »Topeka», damaged by frost heaving.
Korallasfalt.
Denna vägbeläggning, som är relativt ny i vårt land, utlades i juni 1929 direkt på en av de tidigare endast ytbehandlade sträckorna. K orallasfalt- massan fick därvid en tjocklek av ca 2 cm (fast mått). V id inspektion av provsträckan den 24 mars 1 9 3 1 hade ett antal djupa hål uppstått i belägg ningen möjligen orsakade av svag undergrund. Invid vägkanten hade stora stycken flagat loss och nya partier kunde med lätthet borttagas.
För att utröna anledningen till beläggningens ringa sammanhållning ut- togs ett prov nära beläggningens kant den 7 juli 1930, vilket analyserades med följande resultat:
P r o v n r S. V . 97.
V o lym vik t hos b e lä g g n in g e n ... 1.99 gr/cm3 Bitumenhalt (asfalt -f- tjära) ... 6.4 %
Det bituminösa ämnet, som har en specifik vik t av 1 . 1 6 , innehöll, såvitt kan be dömas, ^5 natur- eller petroleumasfalt samt 4/5 stenkolstjärebeck eller därmed lik artade produkter.
Fig. 28. K ornstorleksd iagram .
Fig. 28. Diagram showing size of aggregates.
Det i beläggningen ingående stenmaterialet hade följande egenskaper:
V o lym vikt i löst u tfyllt tillstånd ... 1.4 1 gr/cm3 » efter p a c k n in g ... 1.84 gr/cm3 Skenbar specifik vikt ... 2.62 gr/cm3 H ålrum svolym i löst u tfyllt tillstånd ... 4 6 %
» i packat t ills t å n d ... 30 %
Stenmaterialets kornstorleks för delning framgår av fig. 28.
Hålrumsvolym i beläggningen samt hos stenmaterial i beläggningen:
Stenmaterial i beläggningen ... 93.6 v ik t-%
» » » 7 1.0 v o ly m -%
Bitumen (asfalt -j- tjära) i beläggningen ... 6.4 v ik t-%
» » » » 1 1 .0 v o ly m -%
H ålrum svolym i beläggningen ... 18.0 v o ly m -%
» hos stenmaterialet i beläggningen ca 29.0 v o ly m -%
R elativ täthet hos stenmaterialet i beläggningen ca 100.0 %
Det i beläggningen ingående mineralämnet utgöres av en finkornig kalksten i krossad eller sandig form. Därjäm te ingår i någon mängd korn av röd kalifältspat och kvarts samt järnoxidrika sandpartiklar.
K linker.
V id provvägens byggnad utfördes tvenne sträckor med klinker, levererade dels från A B. Hälsingborgs Ångtegelbruk, dels från A B . Höganäs-Billesholm.
Klinkerstenarna synas icke tillräckligt m otståndskraftiga mot trafikens åver kan, enär en del av dem spruckit eller delvis krossats. Med hänsyn till den höga kostnaden, som klinker betingar, synes detta slag av vägbeläggning knappast vara berättigat i vårt land.
Cementmakadam.
Dessa provsträckor hava sedan provvägens byggnad blivit starkt skadade genom hål och sprickor. Hålen hava lagats med asfalt, men ytan har där igenom blivit ojämn. Denna beläggningstyp kräver stor omsorg vid utföran det samt ett fullgott material.
Indränkningar och ytbehandlingar.
Sam tliga dessa sträckor hava under år 1929 undergått förnyad ytbehand ling. Under år 1930 hava de däremot icke krävt något underhåll. Y ta n hos dessa beläggningar har i allmänhet varit god och jämn.
E R F A R E N H E T E R FR Å N P R O W Ä G E N
I GÄVLE U N D E R 19 30 *
P r o w ä g e n har under år 1930 endast krävt mindre reparationer, vilk a ut förts av G ävle Stad under ledning och kontroll av byråingenjör S. P. H ill- gren, vilken även tjänstgjort såsom väginstitutets rapportör. Väginstitutets ingenjörer hava även inspekterat vägen vid olika tillfällen.
N ågon förnyad trafikräkning sedan år 1929 har icke utförts. T rafiken uppgick då till 870 fordon (1,240 ton) per dygn i medeltal samt till 1,000 fordon (1,390 ton) per dygn i medeltal under barmarkstiden. H ästtrafiken ut gjorde 8 % . (Se närmare Svenska Väginstitutets meddelande nr 23.) K ost naden för provvägens underhåll under 1930 jämte arbets- och materialmäng der finnas sammanställda i tabell 1. T abell 2 och diagrammet fig. 29 visa kostnaden den 1 januari 1 93 1 , anläggningskostnad, underhållskostnad samt räntor, men ej amorteringen å anläggningskostnaden.
P R O V S T R Ä C K A 1.
Es senbeläggning.
Beläggningen har icke krävt något underhåll sedan dess anläggning år 1928. Under vintern 19 29 — 1930 uppstodo mindre märken efter hästbroddar, vilka dock till största delen åter utplånades under sommaren. Beläggningen har i övrigt varit utan anmärkning samt jämn och god.
P R O V S T R Ä C K A 2.
A sfaltbetong, tät.
Beläggningen, vilken ytbehandlades med varm asfalt i samband med dess anläggning 1928, erhöll under sommaren 1929 en förnyad ytbehandling. Den senare ytbehandlingen blev icke heller tillfredsställande. Y ta n visade snart ojämnheter och fläckar med överskott av asfalt. Dessa ojämnheter hava un der år 1930 i viss mån utjämnats under trafikens inverkan, men sträckan kan dock fortfarande betecknas såsom ojämn. P å enstaka ställen är ytbehandlin gen avsliten, så att de grova makadamstenarna fram träda. Om icke den i samband med sträckans anläggning företagna ytbehandlingen hade m isslyc kats, skulle förnyad ytbehandling sannolikt icke behövt komma till utförande förrän efter ca 3 — 5 år. Denna beläggningstyp skulle sannolikt härigenom hava erhållit en gynnsammare ställning i ekonomiskt hänseende vid jäm fö relse med övriga beläggningar, än vad som nu är fallet.
1 Jä m fö r Sven ska V äginstitutets m eddelande 19 » P r o w ä g e n v id G ävle» samt m edde lande 22 »Erfarenheter från p ro v v ä g a rn a år 1929».
Fig. 29. Diagram över kostnaderna för prov vägen vid G ävle, visande kostnaden 1 januari 19 3 1; anläggningskostnad, underhållskostnad och räntor, amortering ej inberäknad.
Fig. 29. Schedule of costs up to ist January 1 9 3 1 ; cost of construction, maintenance, and interest (but not amortization).
P R O V S T R Ä C K A 3.
Sandasfalt på asfaltbetong.
Sträckan är i stort sett jämn och god. Den har dock även under år 1930 krävt underhåll i form av lagning av uppkomna hål, fig. 3 1. Dessa hål hava ett djup av 0.5— 1.5 cm samt en yta av intill 50 cm2. H ålen upp- stodo på våren 1929 och 1930 och voro fördelade över hela ytan. För att utröna anledningen till detta fenomen hava provstycken blivit uttagna och närmare undersökta. H ärvid kunde man tydligt iakttaga, att sandasfalt- massan vid tillverkningen blivit ofullständigt blandad, i det att skikt av ren sand finnes i beläggningen. I botten av hålen har även liknande iakttagelse kunnat göras. V id provsträckans byggnad konstaterades, att hålrumsprocenten i den färdiga beläggningen var 2 3 .1 %. Enär goda sandasfaltbeläggningar bruka ha mindre än 5 % hålrum svolym , måste detta värde betraktas såsom exceptionellt högt. Det i december 1930 uttagna provstycket hade en hålrums volym av 10 .1 % . Den höga hålrumsprocenten torde även i hög grad bidraga till att göra beläggningen mindre m otståndskraftig. U tförd a avnötningsmät-
Fig. 30, K ornstorleksd iagram .
Fig. 30. Diagram shoving size of aggregates.
ningar visa även i denna riktning. De uppkomna hålen ha lagats med essen- beläggningsmassa.
Det i december 1930 uttagna provet har analyserats och visat följande egenskaper:
V o lym v ik t hos beläggning ... 2.02 kg/cm3
A v s k ilt sten m aterial
V o lym v ik t i löst u tfyllt tillstånd ... 1.3 5 gr/cm3 » efter packning på s k a k b o r d ... 1.7 5 gr/cm3 Skenbar spec, v i k t ... 2.67 gr/cm3 H ålrum i löst u tfyllt tills t å n d ... 49 %
» i packat tillstånd ... 34 % Kornstorleksfördelningen fram går av fig. 30.
F l ålru m i b elä g g n in g en sam t hos sten m aterialet i belä g g n in g en .
Stenmaterial i beläggningen ... 87.8 v ik t-%
» » » ... 66.4 v o ly m -%
Bituminösa beståndsdelar i beläggningen ... 12 .2 v ik t-%
» » » » ... 2 3.5 v o ly m -%
H ålrum svolym i beläggningen ... 10 .1 v o ly m -%
H ålrum svolym hos stenmaterial i beläggningen . . 34.0 v o ly m -%
R elativa tätheten hos sten m aterialet... 100 %
En jämförelse mellan denna och tidigare utförda analyser ger vid handen, att sandasfaltmassan erhållit mycket ojämn sammansättning, troligen beroende
Fig. 31 (vänster). Sandasfalt, hål i beläggningen beroende
på ofullständige blandad massa. 15. 1 1 . 1930.
Tig. 3 1. Sheet asphalt. Hole caused by insufficient mixing.
Fig. 32 (höger). Topeka, fukt fläckar tydande på dålig täthet hos beläggningen. 6. 4. 1930.
Fig. 32. » Topeka», wet spots indicating lack o f density.
på ofullständig blandning. Hålrum m et hos ingående stenmaterial i samman packat tillstånd varierar från 44 till 34 %. Bitumenhalten varierar från 9.9 till 12.4 %. Det är av stor betydelse för en sandasfaltbeläggnings kvalitet att densamma utföres med största omsorg.
P R O V S T R Ä C K A 4.
Topeka på asfaltbetong.
Y tan är i stort sett god, men även på denna sträcka uppträda avflagningar liknande dem, som uppstå på sandasfaltsträckan. O fullständig blandning vid tillverkning av beläggningsmassan torde även här vara anledningen till skadorna.
P R O V S T R Ä C K A 5.
T opeka.
Denna sträcka är i stort sett god, men äger i likhet med föregående a v fla - gande partier. Den mellan sekt. 0/500— 0/597 belägna delen av provsträckan, vilken utförts med grövre makadam (se meddelande 19), har varit utsatt för kraftig slitning, v arfö r den sannolikt kommer att kräva en ytbehandling inom närmaste åren. Denna del av provsträckan bör betraktas som tät asfaltbetong.
De förekommande skadorna på sträckorna 2— 5 visa, att dessa belägg ningar på provvägen, vilk a endast äro två år gamla, icke kunna betraktas såsom normgivande för den typ av vägbeläggningar, som de tillhöra.
T a b ell 1 .