LlDINGÖBRON, som förbinder Lidingö villastad med Stockholm, har en sam
manlagd längd av 825 m. V id brons byggnad år 1925 försågs den med fa r bana av trä, bestående av ett lag slitplank, vilande på ett lager bärplank. Bärplanken i sin tur vilar på brons järnreglar, såsom närmare fram går av fig. 49. Trafikens storlek år 1930 fram går av nedanstående tabell:
i medeltal pr dygn
Motortåg ... 230 Bilar ... 1,5 90
H ästfordon ... 4
Fig. 49. Tvärsektion av Lidingöbrons farbana.
Fig. 49. Cross section o f the Lidingö-bridge.
Å r 1930 beslöt Lidingöbrostyrelsen att på en kortare sträcka av bron ut fö ra försök med olika slag av asfaltbeläggningar, lagda direkt på bärplanken, sedan slitplanken borttagits. Dessa försök äro av ett allmänt intresse, enär möjligheter att på detta sätt förstärka en befintlig träbrobana i många fall skulle vara till fördel. Genom tillmötesgående från Lidingöbrostyrelsen sattes Svenska Väginstitutet i tillfälle att fö lja dessa försök.
Följande olika slag av beläggningar ha utförts:
1. öppen asfaltbetong ... längd 10 m 2. Topeka ... » 10 » 3. Gjutasfalt ... » 10 » 4. Amiesite ... » 30 »
A v dessa utfördes provsträckorna 1 — 3 av N y a A sfalt A B . i Stockholm och sträckan 4 av N y a M urbruksfabriken i Stockholm A B . Sam tliga sträckor utfördes under slutet av juli månad år 1930.
Ö ppen asfaltbetong.
Underlaget iordningställdes på så sätt, att springorna, som hade en vidd av omkring i cm mellan bärplankorna, övertäcktes med bandjärn av dimensionen 60 X 0.5 mm. Bandjärnens ena kant fastspikades, medan den andra var fri. D ärefter övertäcktes brobanan med takpapp, som fastspikades. V id pappens utläggning voro bärplankorna utan röta eller andra skador, men voro icke fullt torra. Beläggningen utfördes i två lager, ett grövre bindlager och ett finare slitlager. Bindlagret utlades varm t till en tjocklek av ca 2.5 cm i löst mått samt vältades därefter med en 220 kg handvält. O vanpå bindlagret ut lades sedan slitlagret till en tjocklek av ca 1.5 cm i löst mått. Även detta lager vältades blott med handvält, varigenom komprimeringen blev ringa och ytan ganska öppen. P å grund av den öppna ytan ytbehandlades halva sträckan (°/oo5— °/oio) med asfaltemulsionen akvabit. H ärtill åtgick ca 1 kg emulsion per m2. Bindlagrets och slitlagrets sammansättning och egenskaper ha under sökts med följande resultat:
Bindlager Slidager
P r o v n :r S. V . 87 S . V . 82
Bituminösa ämnen ... ... 5.4 % 5.8 %
A v s k ilt sten m aterial.
V o lym v ik t efter packning på skakbord gr/cm3 . . 1.98 i-75
Skenbar spec, vikt på material stannande på 1/±
såll gr/cm3 ... 2.68 2.67 Skenbar spec, vikt på material passerande ±l^'/ såll
gr/cm3 ... 2-75 2 .72
Hålrum svolym i packat tills t å n d ... 26 % 35 %
K o rn sto rle k s fö r d e ln in g fram går av fig. 52.
P R O V S T R Ä C K A 2.
T opeka.
Underlaget på denna beläggning iordningställdes i likhet med provsträcka 1. Enär springorna mellan bärplankorna på denna sträcka hade ända till 15 mm bredd, tätades fogarna med ribbor. Före beläggningsmassans utläggning beströk man takpappen med asfalt upplöst i kolsvavla för att erhålla bättre fäste mellan massan och underlaget. Utmed spårvägsskenorna placerades 7 mm kantlister för att m öjliggöra en senare ifylln in g med mjuk asfalt mellan be läggningen och dessa, så att rörelser i skenorna icke skulle m edföra sprickor i beläggningen. Beläggningsmassan utlades vid 14 0 — 16 0 ° temperatur till 4 cm tjocklek. Den vältades endast med lätt handvält, varfö r tillräcklig kom pri mering givetvis icke kunde erhållas. V id vältningen uppstodo sprickor i tope- kan mitt över fogarna mellan bärplankan, beroende på olika fjädring hos bärplanken.
Fig. 50 (höger). Topeka, vältning av beläggningen. 23. 7. 1930.
Fig.jo . T opeka, rolling the pavement.
Fig. 51 (vänster). Topeka, ren asfalt gjutes närmast spåret. 27. 3. 1930.
Fig. 5 1. Topeka, asphalt is poured near the rail.
P r o v n r S. V . 83.
Bituminösa ämnen ... 8.7 % A v s k ilt sten m aterial.
V o lym vik t i löst u tfyllt tillstånd ... 1.90 gr/cm3 » efter packning på skakbord ... 2.00 gr/cm3 Skenbar specifik vikt ... 2 .7 1 gr/cm3
Hålrum svolym i packat tillstånd ... 26.00 %
K o rn sto rle k s fö rd e ln in g se fig. 52.
Sedan topekan blivit vältad, borttogos kantlisterna utmed spårvägsskenor- na och den därigenom erhållna rännan fyldes med asfalt. Undersökning av denna gav följande resultat:
P r o v n r S. V . 84.
Mjukningspunkt enl. Kräm er & Sarnow ... . 4 1 0 C Penetration vid 2 5 0 C ... 48 Tänjbarhet vid 2 5 0 C ... ca 100 cm
P R O V S T R Ä C K A 3.
Gjutasfalt.
Underlaget för denna beläggning iordningställdes på samma sätt som för provsträcka 1. Dessutom överspändes hela ytan med jute, som lades ovanpå den utlagda takpappen. Gjutasfalten utlades sedan i tvenne lager. Det undre lagret erhöll därvid en tjocklek av ca 1.5 cm. Sedan detta fått kallna, utlades det övre lagret till en tjocklek av 1.5 — 2 cm, varefter det sandades och väl- tades för hand med lätt trävals.
Underlager Överlager
P r o v n r S. V . 8 j S . V . 86
V o lym vikt i löst u tfyllt t ills t å n d ... 1.4 1 1.6 7 gr/cm3 V o lym v ik t efter packning på s k a k b o r d ... 2.02 2 .2 1 gr/cm8
Skenbar spec, vik t hos material stannande på ±l^" såll — 2.64 gr /cm3
Skenbar spec, vikt hos material passerande 1jz " såll 2 .7 7 2.68 gr cm3
V ik t -% stannande på ±l^ ' s å l l ... 0 23 H ålrum svolym i löst u tfyllt tills t å n d ... 49 38 % H ålrum svolym i packat tills t å n d ... 2 7 18 %
K o rn sto rle k s fö r d e ln in g se fig. 52.
H å lr u m s v o ly m i belä g g n in g en sam t hos sten m aterial i b elä g g n in g en .
Underlager Överlager
P r o v n r S. V . 8 j 5. V . 86 Stenmaterial i b elä gg n in g en ... 84.8 89.9 v ik t-%
» » » ... 64*8 7 7 .2 v o ly m -%
Bituminösa beståndsdelar i beläggningen ... 15 .2 10 .1 v ik t-%
» » » » ... 30 .7 2 2.2 v o ly m -%
H ålrum svolym i beläggningen ... 4.5 0.6 v o ly m -%
H ålrum hos stenmaterial i beläggningen ... 35 OJ <1 B
R elativ täthet hos stenmaterialet i beläggningen 7 1 79 ca %
Hålrum hos stenmaterial i beläggningen ... 35 23 volym-% Relativ täthet hos stenmaterialet i beläggningen 71 79 ca % P R O V S T R Ä C K A 4.
Amiesite.
Underlaget på denna sträcka iordningställdes så, att bärplankorna först strökos med skeppsbeck, varefter hela ytan täcktes med juteväv, som upp-
De båda lagrens sammansättning och egenskaper fram gå av nedanstående analys.
Underlager Överlager
P r o v n r S. V 8j S. V . 86
V o lym v ik t ... 2 .1 2 2.30
Bitumenhalt ... 1 5 .2 % 10 .1 %
In tr y c k s d ju p v id bela stn in g m ed c y lin d r is k d o m a v 1 cm 2 y ta och 5 2 .5 k g v ik t .
a) Underlager S. V . 85:
D e provade kuberna visade vid belastningens påförande så ringa motståndsför- måga mot intryckning, att deformationen efter 20 å 30 minuter översteg appara tens mätområde.
Delprov I Delprov II
Intrycksdjup efter 20 minuter ... mm 2 1.0 30.0
ö kn in g av intrycksdjupet under 2o:de minuten . . mm 0.5 0.5
b) ö verlag er S. V . 86:
Intrycksdjup under 5 timmar ... mm 18 .1 16.9
ö kn in g av intrycksdjupet under 4:de timmen . . . mm 2.6 1.9
Såsom synes av detta försök var underlagret avsevärt mjukare än överlagret.
drogs efter begränsande kanter, ö v e r springorna mellan bärplankorna spika des sedan tygremsor av sadelgjord. H ela ytan ströks sedan åter med skepps- beck och avgrusades med sand. P å detta underlag utlades därefter amiesiten i tvenne lager. Det undre lagret eller bindlagret utlades med ca 2.5 cm tjock lek i löst mått, varefter det vältades med 2 tons m otorvält.
ö v e r detta lager utbreddes därefter slitlagret c:a 2 cm. tjockt i löst mått och nedvältades med samma vält. Sammanlagda tjockleken av de båda lagren blev i vältat tillstånd 3.5 cm.
ö v e r det öppna slitlagret utbreddes ett tunt tätlager av asfaltsand s. k. »dressing» med ca 2.5 kg/m2.
Stenmaterialets gradering i de olika lagren fram går av fig. 53. Beläggningens sam mansättning fram går av följande siffror:
Bindlager Slitlager Tätlager
P ro v nr S .V . 88 S . V 89 S .V . 90
Bituminösa beståndsdelar ... 4 .7 v ik t-% 5.7 v ik t-% 4.4 v ik t-%
Stenmaterial:
V o lym v ik t efter packning på skak
bord ... 1 .7 7 1.69 1.7 5
Skenbar specifik vikt ... 2.64 2.64 2.64
Hålrum svolym i packat tillstånd 33 % 36 % 34 %
Fig. 52. Kornstorleksdiagram.
Fig. 53. Kornstorleksdiagram.
Fig. j 3. Diagram showing size of aggregates.
A v dessa siffror att döma blir hålrumsprocenten i slitlagret ca 24 % i fär- digkomprimerat tillstånd.