\^ÄGEN mellan Stockholm och Drottningholm har på senare år fått allt
större betydelse till följd av uppkomsten av trädgårdsstäderna Äppelviken, Smedslätten, Älsten, Ulvsunda m. fl., för vilk a denna väg utgör förbindelse led till Stockholm. Den starka utvecklingen av dessa trädgårdsstäder har medfört en våldsam ökning av trafiken på Drottningholmsvägen, särskilt på delen mellan Tranebergsbro och A lv ik (fig. 33). Vägen tillhör Stockholms stad och underhålles av gatukontoret. Intill år 1928 utgjordes vägbanan å
Fig. 33. Diagram visande trafikens ökning på Drottningholmsvägen vid Tranebergsbro under åren 19 2 3— 1930.
Fig. 34. Plan över provväg på Drottningholmsvägen mellan Tranebergsbro och avtagsvägen till Ulvsunda, Stockholms stad.
sträckan mellan Tranebergsbro och U lvsundavägen av makadam och grus. Genom behandling med sulfitlut var det möjligt att i avvaktan på vägens omläggning under några år upptaga den stigande trafiken.1 Ä r 1928 omlades den nämnda sträckan mellan Tranebergssund och avtagsvägen till Ulvsunda. Sam tidigt belädes denna vägdel med högklassiga beläggningar av olika slag (fig-
34
)-Å r 1929 beslöt Svenska Väginstitutets arbetsutskott på förslag av dess ledamot civilingenjören N ils W ibeck och efter medgivande av Stockholms Stads gatukontor, att institutet skulle upptaga Drottningholmsvägen, mellan Tranebergsbro och avtagsvägen till U lvsunda bland sina provvägar, enär det vore av stort intresse att följa de olika beläggningarnas varaktighet och eko nomi med hänsyn till den ovanligt starka trafik, som fram går på denna väg. Väginstitutet har av ingenjör W ibeck erhållit de uppgifter om beläggningar nas byggnad, som i det följande meddelas. I samband med vägens uppta gande såsom provväg hava beläggningarna analyserats samt närmare under sökts beträffande sammansättning, täthet, avnötning m. m. Avnötningsmät- ningarna komma att senare publiceras, när tillräcklig erfarenhet vunnits. Provvägen om fattar följande beläggningar:
Provsträcka 1. Smågatsten ... 17 0 m
» 2. Betong ... 300 m
» 3. Sandasfalt ... 350 m
» 4. Amiesite ... 140 m » 5. S a n d a s fa lt ... 440 m
Beläggningarna 1 — 4 ha samma trafik. Provsträcka 5 är däremot utsatt för mindre trafik genom den avlastning, som avtagsvägen till Äppelviken medför. Trafikens storlek på de olika provsträckorna fram går av följande tabell, visande resultatet av trafikräkningar utförda fy ra fredagar under år
1930 (dragkärror och tram pcyklar äro ej medräknade).
Provsträcka
Antal fordon kl. 7 — 20
U /3 8% 15/s u /u
1 4 3>947 6,598 5 ,5 5 9 4>935
5 ... 2,089 2,704 2,989 2,614
Beräknas årsmedeltalet med ledning av dessa siffror och 10 % tillägg för nattrafiken, erhålles för
provsträcka 1 — 4 = ca 5,600 fordon/dygn eller ca 8,400 ton/dygn, provsträcka 5 = ca 2,750 fordon/dygn eller ca 4,100 ton/dygn.
I det följande lämnas en kortfatad redogörelse för de olika beläggningar nas utförande och ekonomi samt de erfarenheter, som hittills vunnits.
P R O V S T R Ä C K A i. Sektion o—i y o .
Smågatsten.
Sträckans längd: 17 0 m.
Beläggningens genomsnittliga bredd: ca 10 m. Beläggningens tjocklek: ca 10 cm.
Stensättningen utfördes av Stockholms stads gatukontor i egen regi.
Som material användes smågatsten av storleken ca 10 cm, vilken sattes 1 löst grus samt stöttes för hand i tvenne omgångar. E fter stötningen utgör grus tjockleken under stenarna 3 till 5 cm. Sättningen utfördes såsom bågsättning. T ill kantsten användes vanlig smal trottoarkantsten. Rännstenen utgjordes av storgatsten. P R O V S T R Ä C K A 2. Sektion i y o— 470. Cementbetong. Sträckans längd: 300 m. Beläggningens bredd: 9.0 m. Beläggningens tjocklek: 20 — 1 5 — 20 cm. Beläggningens bombering: 1jso av vägbredden.
Fig. 35. Cementbetong, tvärsektion.
Fig. 35. Concrete pavement, transversal section.
Cementbetongsträckan utfördes av N y a M urbruksfabriken (nu Svenska Vägaktiebolaget) såsom entreprenör. Undergrunden på denna sträcka bestod delvis av tidigare u tfylld mark. Största delen ligger dock i skärning. Före betongens utläggning utlades ett avjämnande lager av makadam, som välta- des. Betongbanan utfördes såsom monolitiska plattor med halva vägens bredd och ca 15 m längd. För erhållandet av liten fogöppning götos därvid p lat torna växelvis, dock med genomdragen armering. T värfo garn a förlädes dels växelvis på de båda väghalvorna, dels mitt för varandra. Beläggningens tvä r sektion fram går av fig. 35.1 Armeringen utfördes i form av korsarmering med 8 mm rundjärn och 300 mm maskor. Detta armeringsnät lades på ett djup av 50 mm från beläggningens överyta. Dessutom inlades ett längsgående 19 mm rundjärn i vardera kanten samt korta 12 mm rundjärn tvärs över mittfogen på 1.5 m inbördes avstånd.
Betongen skulle utföras i blandningsförhållandet 1 : 2: 3 V2 med sådan v a t tentillsats, att konsistensen skulle ligga mellan fuktig och våt.
För att utröna kvaliteten hos betongen har Svenska Väginstitutet låtit un dersöka uthuggna prov ur beläggningen. Dessa hava dels undersökts med a v seende på tryckhållfasthet, dels med avseende på sammansättning. P ro v styckena uthöggos, dels från den över armeringen liggande betongen (över lagret), dels från den under denna liggande betongen (underlagret).
T ryckhållfasthet.
För bestämning av tryckhållfastheten utsågades ur de uttagna provstyckena kuber med io cm kantsida, vilk a provtrycktes, sedan tryckytorna avplanats med cement. Tryckriktningen valdes vinkelrät mot den yta på kuberna, som motsvarade beläggningens överyta. D ärvid erhöllos nedanstående resultat:
Prov nr Provstycket uthugget från V o lym vik t i torrt tillstånd T ry c k hållfasthet kg cm 2 M edeltal å tryck hållfasthet kg/cm 2 1 a . Ö verlagret 2.38 3 9 1 1 b . » 2.38 4 4 7 2 a . » 2.36 396 2 b . » 2-3 7 438 4 18 3 a . Underlagret 2 .2 1 1 9 1 3 b ... » 2 .1 7 T59 175
Betongen hade vid provtryckningen en ålder av ca 14 månader.
Cem enthalt och blandnings förh ållande.
Denna undersökning har utförts på proven nr 1 och 3. I betongproven in gående bindmedel utlöstes därvid med utspädd saltsyra, varefter provets halt av i saltsyra löslig kalk bestämdes genom analys av den erhållna lösningen. Under antagande av att bindemedlet utgjordes av normalt cement med en kalkhalt av 62 % , och att det i betongen förefintliga stenmaterialet icke a v ger näm nvärd mängd kalk till lösningen, beräknas härefter mängden av bin demedel med ledning av den utförda bestämningen av saltsyrelösligt kalk. In gående sand och singel uppdelas genom sållning på såll med 7 mm runda hål.
Denna undersökning har givit följande resultat:
Prov nr Provstycket uthugget från Cementhalt i kg m3 betong Ungefärligt bland- ningsförhållande i volymdelar cem ent: sand : singel
1 . Överlager 310 1 : 2.5 : 2.5
3... Underlager 220 1 : 3 : 4
Såsom fram går av såväl analysen som tryckhållfastheten torde mindre cementmängd hava använts i den under armeringen liggande betongen än till den över denna utlagda betongen. Detta förhållande syntes även fram gå vid provens uthuggning, enär överlagret därvid visade sig äga betydligt bättre hållfasthet än underlagret.
Fig. 36 (under till vänster). Cementbetong under utfö rande sommaren 1928.
Fig. 36. Concrete pavement during construction Summer
1928.
Fig. 37 (över till vänster). Sandasfalt, massan utlägges varm och vältas sommaren 1928.
Fig. 37. Sheet asphalt is laid out warm.
Fig. 38 (till höger). Amiesite, massan utlägges kall och vältas sommaren 1928.
Fig. 38. »Amiesite» in construction.
P R O V S T R Ä C K A 3. Sektion 470— 820.
Sandasfalt (på bindlager av öppen asfaltbetong).
Sträckans längd: 350 m. Beläggningens bredd: 9.0 m.
Beläggningens avsedda tjocklek: 4.5 cm asfaltbetong + 3.5 cm sandasfalt. Beläggningens bombering: 1/70 av vägbredden.
Sandasfaltsträckan utfördes av N y a M urbruksfabriken som entreprenör. Före beläggningsmassans utläggning utbreddes och vältades ett lager av m aka dam på den förut färdigterrasserade vägen, som på denna sträcka huvudsak ligen ligger på låg bank av stenfyllning. Beläggningen utfördes sedan med bindlager av öppen asfaltbetong av ca 4.5 cm tjocklek samt slitlager av sand asfalt av ca 3.5 cm tjocklek.
Bindlagret utfördes med en blandning av asfalt, sand och makadam. Det
använda stenmaterialets sammansättning visas av fig. 39.
Slitlagret utfördes med en blandning av asfalt, filler och sand. Det an
vända stenmaterialets sammansättning visas av fig. 39.
För att utröna beläggningens kvalitet hava vissa undersökningar utförts med avseende på bitumenhalt, täthet m. m. För dessa undersökningar lämnas en närmare redogörelse i samband med provsträcka nr 5, se sid. 59.
Fig. 39. Kornstorleksdiagram.
Fig. 39. Diagram showing size of aggregates.
P R O V S T R Ä C K A 4. Sektion 820— 960.
Amiesite.
Sträckans längd: 140 m. Beläggningens bredd: 9.0 m.
Beläggningens avsedda tjocklek: 4.5 cm bindlager samt 3.5 cm slitlager. Beläggningens bombering: ca 1/70 av vägbredden.
Amiesiten, vilken var den första som utlades i Stockholms stad, utfördes på entreprenad av N y a M urbruksfabriken, vilken firm a innehar licens för denna beläggning. Beläggningen utfördes dels med ett ca 4.5 cm tjock bind lager av grövre stenmaterial (10 — 30 mm makadam), dels med ett ca 3.5 cm tjockt slitlager av finare stenmaterial (5 — 15 mm makadam). Det senare lag ret tätades med s. k. »dressing» eller asfalterad sand. Beläggningen är när mast att klassificera såsom öppen asfaltbetong. Beläggningsmassan tillverka des vid N y a M urbruksfabrikens amiesitefabrik vid Reymersholm i Stock holm. Den är sammansatt av asfalt, något kalk samt sten. Genom tillsats av ett petroleumdestillat till stenmaterialet före dess blandning med asfalten blir massan mer smidig och kan därigenom utläggas i kallt tillstånd. N ä r oljan sedan bortdunstar blir massan hårdare. Beläggningsmassan var dock ännu ett år efter utläggningen så mjuk, att sammanhängande provstycken icke kunde uttagas ur denna. Enär dessutom slitlager och bindlager invältas i varandra
vid beläggningens utläggning, är det svårt att senare noggrannare fastställa de olika lagrens ursprungliga sammansättning. Sammanlagda halten bitumi- nösa ämnen, som ingår i beläggningen, har dock undersökts och blivit fast ställd till 5.5 % .
P R O V S T R Ä C K A 5. Sektion 960— 1400.
Sandasfalt.
Sträckans längd: 440 m. Beläggningens bredd: 9.0 m.
Beläggningens avsedda tjocklek: 4.5 - [ -3 .5 cm. Beläggningens bombering: ca */70 av vägbredden.
Denna sandasfaltbeläggning utfördes av N y a Asfaltaktiebolaget i Stock holm. Beläggningen utfördes med ett ca 4.5 cm tjockt bindlager av öppen asfaltbetong samt med ett ca 3.5 cm tjockt slitlager av sandasfalt liksom sträcka 3. Beträffande stenmaterialets sammansättning hos de olika lagren se fig. 39. I övrigt utfördes denna sträcka efter samma principer som p ro v sträcka nr 3. För utrönandet av beläggningens sammansättning och kvalitet hava uttagna prov blivit närmare undersökta. Resultaten från dessa under sökningar hava sammanställts med de resultat, som erhållits för provsträcka nr 3. H ärvid avses endast undersökningar rörande de båda beläggningarnas slitlager.
Sammanställning av provningsresultat.
Provsträcka 3 Provsträcka 5
Prov 1nr S.P. 75476 Prov nr S.P. 75471 T ä th e t hos ex tra h era t sten m aterial.
V o lym vik t i löst utfyllt tillstånd ... 1.50 1.50 gr/cm3
V o lym vik t efter packning på sk a k b o rd ... 1.89 1.90 gr/cm3
Skenbar specifik vikt ... 2.68 2.67 gr/cm3
Hålrum hos stenmaterial i löst u tfyllt tillstånd 44 44 %
H ålrum hos stenmaterial i packat tillstånd . . 29 29 %
T ä th e t hos belä g g n in g sam t d ä ri in g åen d e sten m aterial.
Stenmaterial i beläggning ... 88.2 88.1 vik t- %
» » » ... 70.6 69.6 v o ly m -%
H ålrum svolym hos sten m aterialet... 29.4 30.4 v o ly m -%
Bitumen i b e lä gg n in g en ... 1 1 .8 1 1 .9 v ik t-%
» » »
...
24.0 23.8 v o ly m -%H ålrum svolym hos beläggningen ... 5-4 6.6 %
R elativ täthet ... 100 92
A v dessa resultat framgår, att hålrumsprocenten hos stenmaterialet i båda belägg ningarna utgör 29 % i packat tillstånd. I utländska normer fordras i allmänhet 25 % hålrum. Nöjaktig täthet i den färdiga beläggningen har dock uppnåtts genom rikligare asfalttillsats. Komprimeringen är för provsträcka 3 fullständig och för provsträcka 5 nästan fullständig såsom fram går av siffrorna i tabellen genom jäm förelse mellan hålrumsvolym hos stenmaterialet i beläggningen (29.4 resp. 30.4 % )
Go
och hålrumsvolymen hos samma material i packat tillstånd (29 resp. 29 %) . Båda beläggningarna äro att beteckna såsom goda med hänsyn till såväl täthet som komprimering.
T a blå över anläggningskostnaden fö r beläggningarna (exkl. kostnad fö r under grund).
Fig. 40. Smågatsten, gruset uppsuges ur fogarna. 1 6 .5 .1 9 3 0 .
Fig. 40. Small set paving. The sand is sucked out from the joints hy traffic.