Ersättningsarrangemang

På frågan om huruvida företagen har reviderat sina bonussystem så blev

medelvärdet 2,88 på en skala från 1 till 5. Detta gav en signifikant negativ avvikelse från förväntat medelvärde om 3 och därmed kan resultatet tolkas som att företagen generellt har reviderat bonussystemen och minskat bonusarna som andel av ordinarie lön (tabell 5-8).

Tabell 5-8. T test, reviderat bonussystem

Vidare undersöktes om det fanns ett samband mellan hur företagen påverkats ekonomiskt av coronapandemin och huruvida de reviderat sina bonussystem (tabell 5-9). Det visar sig att korrelationskoefficienten blev 0,355 och att resultatet är starkt statistiskt signifikant, vilket innebär att det finns ett tydligt samband mellan hur det ekonomiska resultatet har påverkats av coronapandemin och hur

ersättningsarrangemangen i form av bonussystemen har reviderats.

Tabell 5-9. Korrelation mellan ekonomiskt resultat och reviderade bonussystem

De företagen som har drabbats hårdare av ekonomiska förluster har således i högre utsträckning reviderat sina bonussystem och sänkt sin bonus (som andel av ordinarie lön) och vice versa. Ett problem med ersättningsarrangemang är annars att det är

svårt att konstruera ett system som perfekt styr beslutsfattarens incitament till att samtidigt ta hänsyn till samtliga intressenternas (Andersson et. al 2020).

Vidare testas det huruvida företag som tillämpat finansiell och icke finansiella bonusar har påverkats mer ekonomiskt under coronapandemin (tabell 10 och 5-11). Huruvida företagen tillämpade bonusar kopplade till det finansiella resultatet hade ingen statistiskt signifikant påverkan på den ekonomiska påverkan företagen upplevt. De företagen som tillämpat bonusar kopplade till finansiella prestationer hade förvisso ett något högre medelvärde gällande hur de upplevt den ekonomiska påverkan som coronapandemin fått på företagen (2,77 respektive 2,43) men skillnaden är inte statistiskt signifikant.

Tabell 5-10. Independent samples T test, bonussystem (finans) och ekonomiskt resultat, del 1

Independant Samples Test Levene´s Test

F Sig Sig (2-tailed)

Equal variances 0,729 0,395 0,120

Påverkan på assumed

ekonomiskt resultat Equal variances 0,152

not assumed

Tabell 5-11. Independent samples T test, bonussystem (finans) och ekonomiskt resultat, del 2

Samma mönster kan påvisas för de företag som tillämpat icke-finansiellt kopplade bonusar. Även här fick de som tillämpade sådana bonusar ett högre medelvärde när det kommer till hur företaget påverkats ekonomiskt (3,05 respektive 2,52) men inte heller på denna punkt är resultatet statistiskt signifikant (tabell 5-12 och 5-13).

Tabell 5-12. Independent samples T test, bonussystem (icke-finans) och ekonomiskt resultat, del 1

Independant Samples Test Levene´s Test

F Sig Sig (2-tailed)

Equal variances 6,070 0,015 0,078

Påverkan på assumed

ekonomiskt resultat Equal variances 0,152

not assumed

Tabell 5-13. Independent samples T test, bonussystem (icke-finans) och ekonomiskt resultat, del 2

Strategiska risker

5.3.1 Hypotes 2A

Hypotes 2A löd: “För att hantera de marknadsrisker som visat sig under

coronapandemin arbetar företagen för att fortsättningsvis erbjuda sina produkter och tjänster via fler försäljningskanaler än tidigare.”

Test av hypotes: För att undersöka hypotesen genomfördes ett one-sample T test (tabell 5-14). Förväntat medelvärde var 4 och kan inte en statistiskt signifikant positiv avvikelse från detta påvisas så antas nollhypotesen.

Resultat:

Tabell 5-14. T test, försäljningskanaler

Hur resultatet tolkas:

Då medelvärdet är signifikant negativ avvikande från 4 antas nollhypotesen. Att nollhypotesen antas innebär att de undersökta företagen inte har utökat sina försäljningskanaler till följd av de marknadsrisker som uppstått under coronapandemin.

Fördjupande analys:

Anpassning av strategier beskrivs som ett långsiktigt arbete som inte bör ändras snabbt (Green 2015), vilket också kan förklara varför de undersökta företagen inte valt att agera omedelbart under coronapandemin. Du (2018) menar dock att en kanaldiversifiering bland annat bidrar till att tillgängliggöra produkter för fler kunder och samtidigt tillåter flera kontaktpunkter för dessa kunder. Men några sådana förändringar kan alltså inte urskönjas bland de undersökta företagen vilket

således skulle kunna innebära att dessa riskerar att gå miste om en möjlighet att nå fler kunder.

En fråga som ställdes i webbenkäten var huruvida företagen upplevt ökade svårigheter att kunna leverera sina produkter till kunder. Det undersöks om detta korrelerar med om företagen utökat antalet försäljningskanaler, detta som åtgärd för att förbättra möjligheterna till att kunna upprätthålla försäljningen (tabell 5-15).

Korrelationskoefficienten mellan dessa variabler var 0,18 och resultatet statistiskt signifikant. Om företagen upplevt ökade svårigheter att kunna leverera till sina kunder, vilket utgör en risk när samhället har förändrats och den fysiska handeln minskat till följd av coronapandemin, har företagen också vidtagit åtgärder i form av att utöka sina försäljningskanaler.

Tabell 5-15. Korrelation mellan utökning av försäljningskanaler och leveranssvårigheter till kund

Det är tänkbart att efterfrågan på företagens varor och tjänster påverkats olika beroende på vad dessa varor och tjänster är. Loskutova (2020) menar att det under coronapandemin skett en övergång där fysisk handel ersatts av en ökande andel e-handel. Det är därför möjligt att företag som haft mycket fysisk handel sett en minskning i efterfrågan på sina varor och att detta i sin tur skulle leda till en strävan efter att utöka försäljningskanalerna för att därmed motverka detta tapp i

efterfrågan. Av den anledningen mättes huruvida det finns en korrelation mellan vilken påverkan företagen upplevt på efterfrågan och i vilken utsträckning de utökat antalet försäljningskanaler (tabell 5-16). Här finns dock i det närmaste ingen som helst korrelation. En ändrad efterfrågan påverkar således inte hur företagen arbetar med antal försäljningskanaler.

Tabell 5-16. Korrelation mellan utökning av försäljningskanaler och påverkan på efterfrågan

Coronapandemin har medfört restriktioner och nedstängningar av fysiska verksamheter samt bidragit till att skapa oro hos konsumenter som resulterat i förändrade konsumtionsmönster, bland annat att fler konsumenter har vänt sig till digitala kanaler framför fysiska (Loskutova 2020). Att de undersökta företagen inte agerat i linje med Koch et al. (2020) som exemplifierar med butiker som öppnat upp för onlineförsäljning kan bero på just branschaspekten och de skillnaderna som finns mellan hur tillverkande företag distribuerar varor och produkter jämfört med många andra branscher, till exempel fysisk handel. Dessa skulle då med andra ord inte vara lika beroende av ett stabilt fysiskt kundflöde för att tillhandahålla sina produkter på samma sätt. Ett utökande av försäljningskanaler kan då vara en riskstyrningsmetod som i högre grad är tillämpbar för aktörer som befinner sig närmare slutkonsumentledet. Med hänvisning till detta undersöktes huruvida det påverkade en eventuell utökning av antalet försäljningskanaler om företagen levererade till slutkund eller ej. Detta undersöks med hjälp av ett “independent samples T test” (tabell 5-17 och 5-18). De företag som levererade till slutkund fick ett högre medelvärde gällande utökning av antalet försäljningskanaler (3,11 respektive 2,55) men skillnaden var för liten för att någon statistisk signifikans ska kunna påvisas.

Tabell 5-17. Independent samples T test, försäljningskanaler och leverans till slutkund, del 1

Levene´s Test

F Sig Sig (2-tailed)

Equal variances 0,116 0,734 0,088

Utökning assumed

försäljningskanaler Equal variances 0,085

not assumed

Tabell 5-18. Independent samples T test, försäljningskanaler och leverans till slutkund, del 2

5.3.2 Hypotes 2B

Hypotes 2B löd: “För att bibehålla konkurrenskraft under den kris som coronapandemin utgjort har företagen arbetat för att bredda sina produktportföljer.”

Test av hypotes: För att undersöka hypotesen genomfördes ett “one-sample T-test”

(tabell 5-19). Förväntat medelvärde var 4 och kan inte en statistiskt signifikant positiv avvikelse från detta påvisas antas nollhypotesen.

Resultat:

Tabell 5-19. T test, utökat antal varor/tjänster

Hur resultatet tolkas:

Medelvärdet var negativt avvikande vilket gör att nollhypotesen antas. Detta innebär att företagen inte har arbetat för att bredda sina produktportföljer under

coronapandemin.

Fördjupande analys:

De resultat som genereras av ovan “one-sample T test” innebär att de undersökta företagen inte har expanderat sina produkter eller tjänster. Detta går emot den teori som Pal, Andersson och Torstensson (2012) samt Naidoo (2009) presenterar och som menar att en expansion av företagets produktportfölj bland annat kan bidra till att skapa ekonomisk motståndskraft samt utgöra en nyckelmekanism för fortsatt organisatorisk tillväxt och förnyelse. Att de undersökta företagen inte har expanderat sitt produkt- eller tjänsteutbud kan ha att göra med att de undersökta företagen i fråga är tillverkande och på kort sikt kan ha svårt att göra större omställningar i vad som produceras och erbjuds på marknaden.

Det är tänkbart att företag som drabbats hårdare av minskad efterfrågan också vidtagit fler åtgärder för att hantera detta. Därför undersöks det om det finns en korrelation mellan hur efterfrågan har påverkats och huruvida företagen arbetat för att bredda sin produktportfölj (tabell 5-20). Något sådant samband kan dock inte påvisas, utan företagen tycks inte intensifiera sitt arbeta med att erbjuda marknaden fler varor och tjänster bara för att efterfrågan på befintliga produkter har ändrats. Att bredda företagets produktportfölj för att hantera en sviktande efterfrågan går annars i linje med Eggers (2020) som menar att marknadsorientering och

innovationsförmåga kan bidra till att förbättra SMEs prestationer under kriser. Även Pal, Andersson & Torstensson (2012) redogör för hur företag under finanskrisen 2007 expanderade sin produktportfölj och således hanterade krisen bättre och beskrev dessa företag som mer ekonomiskt motståndskraftiga. Att det uppstår

motståndskraft i företag som applicerar innovationslösningar går även i linje med Herbane (2019) som menar att detta kan resultera i strategisk förnyelse om det används.

Tabell 5-20. Korrelation mellan påverkan på efterfrågan och utökat antal varor/tjänster

Vidare undersöktes det om företag som oftare diskuterade risker i möten också vidtog åtgärder i form av en breddning av produktportfölj i högre utsträckning (tabell 5.21). En relativt stark korrelation om 0,293 kan påvisas mellan hur ofta företagen har möten som behandlar risken och huruvida de ökat antalet varor och tjänster de erbjuder. Resultatet är statistiskt signifikant.

Tabell 5-21. Korrelation utökat antal varor/tjänster och möten om risker

Om företag håller möten om risker på mer regelbunden basis så tycks de också i högre utsträckning bredda sina produktportföljer. Resultatet är svårt att hitta en tydlig förklaring till mer än att det är möjligt att den ökade diskussionen om risker kan innebära att företag fått bättre möjlighet att identifiera behovet av att inte vara för beroende av ett fåtal varor och tjänster utan att kunna komma med fler

marknadserbjudanden. Riskstyrning av informell karaktär är enligt Falkner & Hiebl (2015) vanligt i SMEs vilket ger begränsade möjligheter till kunskapsöverföring mellan personal. Gao, Sung och Zhang (2013) exemplifierar informell riskstyrning bland annat med avslappnade samtal mellan kollegor. Strukturerade möten om risker skulle här kunna ses som en mer formell typ av riskstyrning där

kunskapsöverföringen blir mer effektiv. Om en kollega uppmärksammat riskerna med att vara för beroende av ett fåtal varor och tjänster och får möjligheten att

diskutera detta under möte om riskstyrning så kan också åtgärder vidtas. Resultatet bör dock behandlas med försiktighet då orsakssambandet är svårt att fastslå.