Ersättningsfrågan

Ett strikt skyddssystem med skogsbruksplaner, tvingande hänsynsregler och anmälningsplikt kan utan tvekan innebära att pågående markanvändning kan komma att avsevärt försvåras. Det innebär i sin tur att frågan om rätt till ersättning till markägaren aktualiseras. Någon rätt till ersättning torde sällan föreligga eftersom olaglig markanvändning inte kan generera rätt till ersättning. Det medför att markägare som har produktiv skogsmark i ett område som inhyser många skyddade arter inte får avverka och kan bli utan ersättning, medan markägare med produktiv skogsmark utan skyddade arter har rätt att avverka. Vem som får avverka blir därmed beroende av var i landet man bor. Mot denna bakgrund förordar jag att ett framtida system bör vara självförsörjande, där kostnaderna för att bevara skyddade arter och dess livsmiljöer fördelas på alla markägare. I ett självförsörjande system kan avverkningar avgiftsbeläggas och intäkterna sedan fördelas till de markägare som inte får avverka.

Såväl Michanek som Forsberg har förordat ett liknande system där skogssektorn tar ett kollektivt ansvar för att bevara arter och dess livsmiljöer genom att enskilda markägare betalar en avverkningsavgift till en särskild fond. Ur denna fond kan sedan medel användas för att betala ersättning till markägare som inte får avverka.²⁹⁶ En tydlig fördel med ett självförsörjande ersättningssystem är att det överensstämmer med principen att förorenaren betalar (polluter pays principle)²⁹⁷ samt att frågan om tillräcklig hänsyn till arter inte blir avhängig frågan om ersättning.

296 Michanek, Artskyddet, politiken och juridiken, s 397 och Forsberg s 291.

297 Se bl.a. artikel 191 FEUF.

6 Avslutande kommentarer

Att minska förlusten av biologisk mångfald är, tillsammans med klimatförändringarna, vår tid största utmaning. EU har som ett led i att förhindra förlusten av biologisk mångfald antagit fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. De två naturvårds-direktiven syftar till att bevara biologisk mångfald genom fridlysning. Sverige har implementerat dessa direktiv i artskyddsförordningen. Trots detta fortsätter den biologiska mångfalden att minska i Sverige, särskilt i de svenska skogarna. I inledningen ställde jag mig därför frågan om Sveriges nuvarande implementering av EU:s naturvårdsdirektiv i förhållande till skogsbruk är lämplig med hänsyn till deras ändamål; att bevara den biologiska mångfalden.

Sammanfattningsvis kan konstateras att Sveriges implementering av EU:s naturvårdsdirektiv inte är tillräcklig. Enligt direktiven ska medlemsstaterna införa ett skyddssystem, vilket innebär att alla skadliga åtgärder som hotar att aktualisera förbuden ska förhindras. Ett sådant system kan, i förhållande till skogsbruk, bygga på olika instrument så som skogsbruksplaner, förprövning eller tvingande hänsynsregler, och dessa ska åtföljas av ett rättsligt ramverk med sanktioner. Idag saknar Sverige alla dessa instrument, och i avsaknad av andra genomförandemekanismer tillämpas naturvårdsdirektivens förbudsbestämmelser i princip inte alls på skogsbruksåtgärder.

Bristen på genomförande har nu uppmärksammats av regeringen som ska tillsätta en utredning för att bland annat klargöra hur de EU-rättsliga artskyddsbestämmelserna ska tillämpas i förhållande till skogsbruk.²⁹⁸ I skrivande stund utformar regeringen det utredningsdirektiv som ska ligga till grund för utredningen. Om jag får önska väljer regeringen att prioritera artskydd och biologisk mångfald framför äganderättsliga hänsynstaganden. Väljer regeringen att göra det finns förutsättningar för att nå ett tillfredställande genomförande av artskyddsbestämmelserna, och det innan Kommissionen hinner formulera en fördragsbrottstalan enligt artikel 258 FEUF.

298 Pressmeddelande, Regeringen ser över artskyddet, se https://www.regeringen.se/

pressmeddelanden/2018/05/regeringen-ser-over-artskyddet/ (2018-05-20).

Källförteckning

Offentligt tryck

Svenskt offentligt tryck

Prop. 1992/93:226 om en ny skogspolitik Prop. 1997/98:45 miljöbalk

Prop. 1997/98:90 följdlagstiftning till miljöbalken m.m.

Prop. 1997/98:158 Uppföljning av skogspolitiken Prop. 2007/08:108 en skogspolitik i takt med tiden

Prop. 2009/10:155 Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete Prop. 2009/10:201 Gränser i skog

Bostadsutskottets betänkande 1986/87:1 om en ny plan- och bygglag m.m. (prop.

1985/86:1 och prop. 1984/85:207)

SOU 2012:15 Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning

SOU 2013:13 Långsiktigt hållbar markanvändning

EU-dokument

Europeiska kommissionen, Skötsel och förvaltning av Natura 2000-områden — Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG, Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer 2000

Europeiska kommissionen, Vägledning om strikt skydd för djurarter av intresse för gemenskapen i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer, Slutgiltig version, februari 2007 (Kommissionens vägledning).

Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd, 2008/C 82/01, EUT C 82, 1.4.2008, s 1-33

Meddelande från kommissionen till europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska kommittén och regionkommittén, Vår livförsäkring, vårt naturkapital - en strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020, KOM(2011) 244 slutlig, 3 maj 2011 (cit. EU:s strategi för biologisk mångfald)

Sunseth, K., The EU Birds and Habitats Directives -For nature and people in Europe, European Commission Environment Directorate General 2014

Myndighetsrapporter m.m.

Anmälan om avverkning m.m., Skogsstyrelsen 2016-01-25

Arbete med artskydd – lägesrapport februari 2018, Promemoria 12 februari 2018, Skogsstyrelsen 2018

Argument för mer ekosystemtjänster, Rapport 6736, Naturvårdsverket januari 2017 Avrapportering av regeringsuppdrag om frivilliga avsättningar, Meddelande 4/2017, Skogsstyrelsen 2017

Gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket 21 juni 2016, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen Version 1.1 2016-07-05 (cit. Gemensamma riktlinjer)

Handbok för artskyddsförordningen. Del 1 - fridlysning och dispenser, Handbok 2009:2, Naturvårdsverket 2009 (cit. Naturvårdsverket, Handbok 2009:2)

Internationella konventioner och andra instrument som behandlar internationella skogsfrågor, Rapport 1999:2, Skogsstyrelsen 1999 (cit. Skogsstyrelsens rapport 1999:2) Skrivelse till Miljö- och energidepartementet 2016-06-21, dnr NV-08573-15, dnr 2015/568, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen 2015

Skogslagstiftningen - Gällande regler 1 april 2017, Skogsstyrelsen 2017

Skogs- och miljöpolitiska mål – brister, orsaker och förslag på åtgärder, Meddelande 2011:2, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket april 2011

Skogsstyrelsen årsredovisning 2017, skogsstyrelsen 2018 Remissyttranden

Juridiska fakultetsnämndens remissyttrande, Yttrande över Skogsstyrelsens förslag till nya föreskrifter och allmänna råd under 30 § Skogsvårdslagen, Dnr JURFAK 2011/21 Juridiska fakultetsnämndens remissyttrande, Yttrande över förslaget ”Gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket”, Dnr JURFAK 2016/6 Litteratur

Agell, A, Rättsdogmatik eller konstruktiv rättsvetenskap, I: Festskrift till Stig Strömholm, Iustus Förlag 1997, s 36-62

Angelstam, P, Jonsson, B-G, Törnblom, J, Andersson, K, Axelsson, R, Roberge, J-M, Landskapsansats för bevarande av skoglig biologisk mångfald – en uppföljning av 1997 års regionala bristanalys , och om behovet av samverkan mellan aktörer, Rapport 4/2010, Skogsstyrelsen 2010 (cit. Angelstam m.fl. Landskapsansats för bevarande av skoglig biologisk mångfald)

Appelqvist, T, Naturvårdsbiologisk forskning – Underlag för områdesskydd i skogslandskapet, Rapport 5452, Naturvårdsverket 2005

Bengtsson, B, Speciell fastighetsrätt. Miljöbalken, elfte uppl, Iustus 2015 Bengtsson, B, Nya ersättningsfrågor i fastighetsrätten, SvJT 2010 s 726-746

Bengtsson, B, Bjällås, U, Rubenson, S, Strömberg, R, Miljöbalken. En kommentar, supplement 17, april 2018, Nordstedts Juridik 2012 (cit. Bengtsson m.fl. Miljöbalken) Christiernsson, A, Rättens förhållande till komplexa och dynamiska ekosystem – En studie om rättsliga förutsättningar för adaptiv och ekosystembaserad reglering och planering för bevarandet av biologisk mångfald vid jakt (diss.), Luleå Tekniska Universitet 2011

Darpö, J, Lindahl, H, Vindkraft, fåglar och brister i höjden. Om artskyddet vid prövning av vindkraftverk – analys, Del I och II, JP Miljönet 2015-10-05 respektive 2015-10-08 Forsberg, M, Skogen som livsmiljö - en rättsvetenskaplig studie om skyddet för biologisk mångfald (diss.), Uppsala universitet, Juridiska Fakulteten 2012 (cit.

Forsberg)

Forsberg, M, Larsson, A, En ny svensk skogspolitik, Working Paper 2015:3, Uppsala Faculty of Law 2015

Kleineman, J, Rättsdogmatisk metod. I: Juridisk metodlära. Korling, F & Zamboni, M (red), Studentlitteratur AB 2014, s 21-46

Langlet, D, Mahmoudi, S, EU:s miljörätt, 3 uppl, Norstedts Juridik 2011 Lehrberg, B, Praktisk juridisk metod, 8 uppl, Iusté AB 2015

Marklund Andersson, Ä, Schultz, M, Artskydd: Grunder och tillämpning, Wolters Kluwer 2016

Michanek, G, Artskyddet, politiken och juridiken, I: Bertil Bengtsson 90 år, Iure 2016 s 383-397

Michanek, G & Zetterberg, C, Den svenska miljörätten, 4 uppl, Iustus Förlag 2017 (cit.

Michanek & Zetterberg)

Nilsson, A., Introduktion till EU:s miljörätt, 4 uppl, Sánterus Förlag, Falun 2014

Sahlin, M, Trovärdigheten på spel – Frivilligheten i skogen fungerar inte, Naturskyddsföreningen 2013

Sandgren, C, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, 3 uppl, Norstedts Juridik 2015

Sandström, J, Bjelke, U, Carlberg, T, Sundberg, S, Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015, Artdatabanken Rapporterar 17.

Artdatabanken SLU 2015 (Cit. Sandström m.fl., Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer)

Westerlund, S, Miljörättsliga grundfrågor 2.0, Åmyra Förlag 2003

Winter, G, A Fundament and Two Pillars. The Concept of Sustainable Development 20 Years after the Brundtland Report, I: Bugge, H.C., Voigt, C, Sustainable Development in International and National Law (the Avosetta Series 8), Europa Law Publishing 2008 (cit. Winter, A Fundament and Two Pillars)

Rättsfall

Svenska domstolar

Högsta förvaltningsdomstolen HFD 2014 ref. 8

Högsta förvaltningsdomstolen dom 2018-01-29 i mål nr 593-17 Mark- och miljööverdomstolen

MÖD 2012:47 MÖD 2013:13 MÖD 2014:48 MÖD 2015:3 MÖD 2016:1 MÖD 2017:7

Mark- och miljööverdomstolens dom 2016-02-03 i mål nr M 2114-15 Mark- och miljööverdomstolens dom 2018-04-18 i mål nr M 10010-17

Mark- och miljödomstolarna

Mark- och miljödomstolen i Vänersborg Dom 2017-09-06 i mål nr M 4856-16 Mark- och miljödomstolen i Växjö Dom 2017-07-13 i mål nr M 514-17 Dom 2017-10-17 i mål nr M 5370-16 Mark- och miljödomstolen i Östersund Dom 2018-05-22 i mål nr M 2857-16

Internationella och utländska domstolar EU-domstolen

Mål C-29/69 Stauder mot staden Ulm, REG 1969 s I-419

Mål C- 30/77 Régina mot Pierre Bouchereau, REG 1977 s I-1999 Mål C-247/85 Kommissionen mot Belgien, REG 1987 s I-3029 Mål C-252/85 kommissionen mot Frankrike, REG 1988 s I-2243 Mål 262/85 Kommissionen mot Italien, REG 1987 s I-3073 Mål C-412/85 Kommissionen mot Tyskland, REG 1978 s I-3503 Mål C-55/87 Moksel mot BALM , REG 1988 s I-3845

Mål C–206/88 och mål C–207/88 (förenade mål) Brottmål mot G. Vessoso och G.

Zanetti, REG 1990 s I-1461

Mål C-103/00 Kommissionen mot Grekland, REG 2002 s I-1147 Mål C–75/01 Kommissionen mot Luxemburg, REG 2003 s I-1585 Mål C-98/03 Kommissionen mot Tyskland, REG 2006 s I-53

Mål C-6/04 Kommissionen mot Storbritannien och Nordirland, REG 2005 s I-9017 Mål C-221/04 Kommissionen mot Konungariket Spanien, REG 2006 s I-4515 Mål C-183/05 Kommissionen mot Irland, REG 2007 s I-317

Mål C-76/08 Kommissionen mot Malta, REG 2009 s I-8213

Mål C-240/09 Lesoochranárske zoskupenie VLK mot Republiken Slovakien, REG 2011 s I-1255

Mål C-383/09 Kommissionen mot Frankrike, REG 2011 s I-4869

Mål C-340/10 Kommissionen mot Republiken Cypern, REG 2012 s I-0000 (ännu inte Publicerad) ECLE:EU:C20012:143

Mål C-10/69 Förslag till avgörande av generaladvokat Fennelly, REG 1996 s I-6775 Mål C-6/04 Förslag till avgörande av generaladvokat Kokott, REG 2005 s I-9017 Mål C-383/09 Förslag till avgörande av generaladvokat Kokott, REG 2011 s I-4869

Internationella överenskommelser m.m.

Report of the World Commission for Environment and Development, Our Common Future, Transmitted to the General Assembly as an Annex to document A/42/427 - Development and International Co-operation: Environment

Report of the World Summit on Sustainable Developent, A/CONF.199/20

Konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, SÖ 2005:28

Konvention om biologisk mångfald, SÖ 1993:77

Internetkällor Artiklar och rapporter

Asplid, Å, Kampen om dalaskogen, Expressen (14/1 2018) (besökt 28/4 2018), https://www.expressen.se/nyheter/qs/arter-som-finns-har-kan-inte-overleva-i-annan-typ-av-skog/

Darpö, J, Hitta vilse i skogen. Reflektioner kring höstens underrättsavgöranden om det EU-rättsliga artskyddet vid skogsbruk, Nättidningen JPMiljönet (Del 2 2017-11-23) (besökt 28/3 2018), https://www.jpinfonet.se/JP-Miljonet/Analyser-och- referat/Analyser-och-referat/Artskydd/Expertanalyser/d_3112619-stronghittastrong-strongvilsestrong-i-strongskogenstrong-2--analys?search=hittavilseskogen

Produktiv skogsmark, Skogsstyrelsen (23/5 2018) (besökt 29/5 2018) https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/riksskogstaxeringen/statistik-om-skog/senaste-statistiken/produktiv-skogsmark/

Synen på ekosystemtjänster- Begreppet och värdering, Naturvårdsverket (besökt 18/4 2018), https://naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8725-8.pdf?pid=14438

Övriga internetkällor

Forskrift om berekraftig skogbruk, ikrafttredelse 1/7 2006, Landbruks- og matdepartementet (besökt 24/5 2018), https://lovdata.no/dokument/SF/forskrift/2006-06-07-593#KAPITTEL_2

Pehrson, P, Gustafson, Rättssäkerheten kräver att artskyddet ses över, Svenska Dagbladet (24/4 2016) (besökt 29/4 2018), https://www.svd.se/rattssakerheten-kraver-att-artskyddet-ses-over

Regeringen ser över artskyddet, regeringens pressmeddelande (18/5 2018) (besökt 20/5 2018), https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/05/regeringen-ser-over-artskyddet/

Rödlistan, ArtDatabanken (17/4 2018) (besökt 14/5 2018), se https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/rodlistning/

Samråd vid ändring av naturmiljön - vägledning, Naturvårdsverket (28/8 2017) (besökt

15/5 2018),

https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Samhallsplanering/Samrad-vid-andring-av-naturmiljon/

Övrigt

Motion 2016/17:2011 En stark och grundläggande äganderätt, av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (Båda C)