Essingeleden utgör del av E4/E20 som går genom hela Sverige, från söder till norr. På den aktuella sträckan passerade enligt mätningar år 2009 ca 86000 fordon/dygn summerat i båda riktningar /4/ vilket gör den till en av de mer trafikerade sträckorna i Sverige. Andelen tung trafik utgör ca 9-10 % av det totala trafikflödet.
I höjd med planområdet går Essingeleden på bro, en i södergående och en i norrgående riktning. Bron med södergående trafik ligger som närmast ca 10 meter från planområdets gräns och bron för norrgående trafik ligger som närmast ca 50 meter.
I och med färdigställandet av Norra länken kommer det blir fyra körfält i södergående riktning samt ett påfartskörfält från Solnabron. I norrgående riktning blir det två körfält på befintlig bro samt två nya broar med ytterligare två körfält. /4/Den skyltade hastigheten förbi aktuellt område är 70 km/tim.
Hur den framtida situationen kommer att se ut på Essingeleden är svår att bedöma eftersom transportstrukturen kan komma att förändras i och med nya trafiklösningar. Detta beror bl.a.
på beslutet om att bygga Förbifart Stockholm väster om Stockholm. När denna led är färdig-ställd är det troligt att Essingeleden blir avlastad, framförallt gällande den tunga genomfarts-trafiken. Det är också troligt att trängselskatt kommer att införas även på Essingeleden. I samband med planering av den nya samverkanscentralen på Kungsholmen togs
trafikprognoser fram där hänsyn tagits till både Förbifarten och trängselskatt vilket visar ett trafikflöde på ca 60-64 000 fordon per dygn förbi Kungsholmen år 2030 /19/. Det innebär en markant minskning jämfört med nuläget. I Trafikverkets arbetsplan för Tomteboda-Haga Södra redovisas en prognos på ca 157 000 fordon för år 2025-2030, då utan hänsyn till trängselskatt och Förbifart Stockholm /4/.
Farligt gods
Essingeleden samt av- och påfartsramper är klassade som primär transportled för farligt gods /20/. Detta innebär att Länsstyrelsen i Stockholms län rekommenderar att farligt gods
transporteras på vägen. Det finns inga restriktioner för olika farligt godsklasser. Teoretiskt sett kan därför transporter av samtliga farligt godsklasser passera på vägen förbi det aktuella området.
Det finns ingen exakt bild över hur stora mängder farligt gods som transporteras på den aktuella vägsträckan. Det har dock genomförts ett antal kartläggningar som ger information om vad som har transporterats/transporteras under vissa perioder:
• Trafikanalys, som bl.a. ansvarar för statistik inom området vägtrafik, upprättar årliga statistikrapporter över den totala lastbilstrafiken, inkl. farligt gods, på Sveriges vägar.
Utifrån statistik över antal transporter per farligt godsklass under perioden 2009-2013/21/ uppskattas farligt godstransporter i genomsnitt utgöra ca 1-2 % av det totala antalet lastbilstransporter på svenska vägar (om man istället studerar transporterade godsmängder så utgör farligt gods ca 2-3 % av de totala transporterade
godsmängderna). För Essingeleden så skulle detta motsvara ca 41 000 transporter med farligt gods per år.
Uppdragsnamn: Haga 4.44, Solna Uppdragsnr: 107716
Datum: 2014-12-08 Sida: 18 av 34
• Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap har gjort försök att kartlägga
transporterna av farligt gods i Sverige, bl.a. under september månad 2006 då statistik beträffande farligt godstransporter samlades in /22/. Kartläggningen redovisas som intervall över transporterade godsmängder per farligt godsklass. För den aktuella sträckan av E4/E20 så uppskattas de angivna godsmängderna från kartläggningen år 2006, omräknat till årsbasis, motsvara ca 47 000 – 72 000 transporter med farligt gods per år.
• I projektet med intunnling av Norra Stationsområdet genomfördes en mer fördjupad studie av fördelningen av antalet transporter med farligt gods på E4/E20 /23/. Studien fokuserade främst på antalet transporter med explosivämnen (klass 1). Enligt studien uppskattades ca 60 000 transporter med farligt gods per år på Essingeleden.
Sedan genomförda kartläggningar /22/ och /23/ har bland annat transporter med LNG (flytande naturgas) börjat köras på Essingeleden från depån i Nynäshamn till ett bunkrings-fartyg i Frihamnen som sedan januari 2013 används för att tanka Viking Lines bunkrings-fartyg Grace /24/. Transporterna med LNG omfattar 3 per dygn, dvs. nästan 1 100 transporter per år.
Den studerade informationen är inte heltäckande, men ger ändå en indikation på hur situationen ser ut samt hur den har förändrats de senaste åren. I tabell 3.7 redovisas en sammanställning av de studerade underlagen. Tabellen redovisar uppskattat antal transporter per farligt godsklass. För underlaget från MSB respektive Norra stationsområdet har
mängderna kompletterats med tillkommande transporter av brännbar gas i enlighet med beskrivningen ovan.
Tabell 3.7. Farligt gods indelat i olika klasser enligt ADR med uppskattat antal transporter på Essingeleden.
3 Brandfarliga vätskor 25595 62,5% 39665-47595 64,8-81,8% 41975 68,7%
4 Brandfarliga fasta ämnen m.m.
9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen
2020 4,9% 0-6040 0-8,2% 3650 6,0%
Totalt 40970 48505-73465 61125
* Uppskattning utifrån genomsnittlig andel av tung trafik som inrymmer farligt gods samt genomsnittlig fördelning av respektive farligt godsklass enligt statistik från 2009-2013.
** Max transportmängder enligt kartläggning från MSB år 2006 + tillkommande transporter från ny LNG-terminal i Norvik.
*** Uppskattning av totalt antal farligt godstransporter respektive fördelning av respektive farligt godsklass utifrån uppgifter som redovisas i /23/ + tillkommande transporter från ny LNG-terminal i Norvik.
Uppdragsnamn: Haga 4.44, Solna Uppdragsnr: 107716
Datum: 2014-12-08 Sida: 19 av 34
Framtid
Med stor sannolikhet kommer Förbifart Stockholm att utgöra rekommenderad transportled för farligt gods. En av orsakerna bakom beslutet om Förbifart Stockholm är bl.a. just att farligt godstransporter då inte behöver passera genom Stockholm. Dock kommer Essingeleden ändå troligtvis att kvarstå som primär transportled för farligt gods även i framtiden. Motsvarande trafikprognos som för det sammanlagda trafikflödet på de olika vägarna har dock ännu inte utförts för transporter av farligt gods, vilket innebär att det är svårt att uppskatta den framtida situationen på Essingeleden.
Enligt statistik över transporter av farligt gods som SIKA (Statens institut för kommunikations-analys) sammanställt finns indikationer på att antalet farligt godstransporter inte bedöms följa den allmänna trafikökningen på Sveriges vägar. Snarare verkar trenden vara att transport-arbetet med farligt gods minskar /25/. I förhållande till den totala trafiken beror förändringar i mängden farligt gods på väg (även genomfartsleder) mycket av t.ex. tillkommande verksam-heter eller andra faktorer som kan innebära en relativt stor förändring (t.ex. Förbifart Stockholm).
Det pågår även projekt som syftar till att minska mängden farligt gods på vägarna. Bland annat byggs kombiterminaler både norr och söder om Stockholm som syftar till att minska den långväga godstrafiken på väg genom Stockholm genom att istället köra på järnväg för att sedan lasta om godset till lastbilar för lokala transporter. Genom bra planering kan detta innebära att genomfartstransporterna med farligt gods genom Stockholm minskar om det går att samordna så att transporter till verksamheter i söderort utgår från den södra kombiterminalen och vice versa.
Omledning av transporter med farligt gods från Norra Station
De riskanalyser som har genomförts för ombyggnation av Norra Stationsområdet har inneburit att tunnlarna kommer dimensioneras för en explosion motsvarande två ton explosivämne samt att bebyggelse planeras ovanpå intunnlingen. Trafikeringsmässigt betyder det att
tunneldelen inom Norra Stationsområdet eventuellt kommer klassas som en kategori B-tunnel, vilket innebär förbud mot transport av farligt gods som kan leda till en mycket stor explosion /26, 27/. Den trafiken måste i sådant fall permanent ledas om via andra vägar. Med anledning av detta har ett omledningsvägnät preliminärt definierats för NorraStationsområdet. Detta innebär att dessa transporter kan komma att ledas av via trafikplats Fredhäll (norrgående trafik) och trafikplats Kista (södergående trafik). Dessa transporter kommer i sådant fall ej att passera aktuellt planområde. Beslut har dock ännu ej tagits om i vilken omfattning farligt gods kommer att förbjudas passera Norra Stationsområdet.
Uppdragsnamn: Haga 4.44, Solna Uppdragsnr: 107716
Datum: 2014-12-08 Sida: 20 av 34
4 INLEDANDE RISKANALYS 4.1 METODIK
Utifrån riskinventeringen görs en uppställning av möjliga olycksrisker som kan påverka människor inom det studerade området.
För identifierade olycksrisker görs en kvalitativ bedömning (inledande analys) av möjlig konsekvens av respektive händelse. En grov bedömning görs även av sannolikheten för att en olycka ska inträffa. Denna bedömning syftar i huvudsak till att avgöra om händelsen kan inträffa över huvudtaget, d.v.s. om riskkällan omfattar just de förutsättningar som krävs för att den identifierade olycksrisken ska finnas.
Utifrån de kvalitativa bedömningarna av sannolikhet och konsekvenser görs sedan en sammanvägd bedömning av huruvida identifierade olycksrisker kan påverka risknivån inom aktuellt planområde. För olycksrisker som anses kunna påverka risknivån inom planområdet genomförs en fördjupad (kvantitativ) riskanalys. Olycksrisker som med hänsyn till små konsekvenser och/eller låg sannolikhet ej anses påverka risknivån inom planområdet bedöms vara acceptabla och bedöms därför ej nödvändiga att studera vidare i en fördjupad analys.
4.2 IDENTIFIERING AV OLYCKSRISKER
Utifrån riskinventeringen är bedömningen att det är tågtrafiken på järnvägen (inkl. transporter av farligt gods) till och från Stockholm samt Värtabanan och transporter av farligt gods på E4/E20 Essingeleden som kan medföra olyckshändelser med möjlig konsekvens för det aktuella planområdet.
Följande olycksrisker bedöms kunna påverka det aktuella planområdet:
1. Olycka vid transport av farligt gods på:
a. Järnvägen genom Stockholm b. Värtabanan
c. E4/E20 Essingeleden 2. Brand i tåg
a. Järnvägen genom Stockholm b. Värtabanan
3. Urspårning på:
a. Järnvägen genom Stockholm b. Värtabanan
4.3 KVALITATIV UPPSKATTNING AV RISK 4.3.1 Olycka vid transport av farligt gods Allmänt
Som tidigare nämnts delas farligt gods in i nio olika klasser utifrån ADR-S/RID-S. I tabellen nedan görs en övergripande beskrivning av vilka ämnen som tillhör respektive klass och vilka konsekvenser en olycka med respektive ämne kan leda till.
Uppdragsnamn: Haga 4.44, Solna Uppdragsnr: 107716
Datum: 2014-12-08 Sida: 21 av 34
Tabell 4.1. Konsekvensbeskrivning för olycka med respektive RID-klass.
Klass Konsekvensbeskrivning
1. Explosiva ämnen Riskgrupp 1.1: Risk för massexplosion. Konsekvensområden kan vid stora mängder (> 2 ton) överstiga 50-200 meter. Begränsade områden vid mängder under 1 ton.
Riskgrupp 1.2-1.6: Ingen risk för massexplosion. Risk för splitter och kaststycken.
Konsekvenserna normalt begränsade till närområdet.
2. Gaser Klass 2.1: Brännbar gas: jetflamma, gasmolnsexplosion, BLEVE. Konsekvensområden mellan ca 20-200 meter.
Klass 2.2: Icke brännbar, icke giftig gas: Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan.
Klass 2.3: Giftig gas: Giftigt gasmoln. Konsekvensområden över 100-tals meter.
3. Brandfarliga vätskor Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över 40-50 m.
4. Brandfarliga fasta ämnen m.m. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan.
5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider
Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med konc. > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Skadeområde ca 70 m radie.
6. Giftiga ämnen Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet.
7. Radioaktiva ämnen Utsläpp av radioaktivt ämne, kroniska effekter mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet.
8. Frätande ämnen Utsläpp av frätande ämne. Konsekvenser begränsade till närområdet.
9. Magnetiska material och övriga farliga ämnen
Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet.
Utifrån beskrivningen ovan bedöms det vara ämnen ur följande klasser som kan vara relevanta att beakta vid bedömning av risknivån för det aktuella planområdet:
• Klass 1.1. Massexplosiva ämnen
• Klass 2.1. Brännbara gaser
• Klass 2.3. Giftiga gaser
• Klass 3. Brandfarliga vätskor
• Klass 5. Oxiderade ämnen och organiska peroxider
Konsekvenserna av olycka med övriga klasser är begränsade till det absoluta närområdet och bedöms därför inte påverka risknivån inom planområdet.
Nedan redovisas separata bedömningar av de fem farligt godsklasserna som redovisas ovan med avseende på hur de bedöms påverka risknivån inom planområdet:
Klass 1.1 Massexplosiva ämnen
Klass 1 är uppdelad i flera olika undergrupper (riskgrupper) utifrån risk för bl.a. brand, massexplosion, splitter och kaststycken. Explosivämnen kan utgöras av bland annat
ammunition, minor, fyrverkerier, bältessträckare etc. Ämnen ur riskgrupp 1.1 är sådana som kan innebära en massdetonation vilket innebär att hela lasten detonerar praktiskt taget samtidigt.
Uppdragsnamn: Haga 4.44, Solna Uppdragsnr: 107716
Datum: 2014-12-08 Sida: 22 av 34
En explosion utlöses exempelvis av yttre påkänning/stötar eller utvändig brand.
Konse-kvenserna av en massexplosion är beroende av mängden som exploderar, vilket i sin tur beror av hur mycket explosivämne som transporteras. På väg är den maximala transportmängden på väg är 16 ton massexplosivt ämne. Andelen transporter som rymmer maximal transportmängd på väg bedöms dock vara mycket begränsad. Enligt en kartläggning som upprättades inom projektet för överdäckning av E4/E20 vid Norra Stationsområdet i Stockholm /28/ bedöms ca 95 % av alla transporter i Stockholms län rymma mindre än 2 ton. För järnvägstransporter finns det inga restriktioner för maximal transportmängd av explosivämnen som det finns för
vägtransporter /29/. Det bedöms dock att den maximala transportmängden per vagn sällan överstiger 20-25 ton.
På järnväg råder det stor osäkerhet om hur stora mängder som transporteras. Mängden och antalet transporter med explosivämnen som transporteras på stambanan genom Stockholm förväntas vara mycket begränsad vilket även gäller generellt för Sveriges järnvägar. Green Cargo utför ca 300 transporter med explosivämne varje år /30/. Hur mycket som lastas i varje vagn är osäkert eftersom det är upp till respektive kund. Enligt Trafikanalys /31/ transpor-terades mellan 0 och 6 000 ton explosivämnen i Sverige per år på järnväg under perioden 1998 - 2010 (770 ton i snitt under perioden, men då transporterades sprängämnen endast fyra av tretton år). Enligt samma källa transporteras explosivämnen i regel korta sträckor jämfört med andra farligt godsklasser. I MSB:s senaste kartläggning från september 2006 angavs vidare de transporterade mängderna i kg medan övriga klasser redovisades i ton vilket också tyder på att mängderna som transporteras är relativt små.
Människor klarar tryck relativt bra, men byggnader kan få omfattande skador till följd av en explosion. Vid detonation av stora laster kommer omgivningspåverkan bli stor med eventuella byggnadsras och fönsterkross som följd. Vid detonation av 2 ton explosivämne kan nyare betongbyggnader rasa på upp till ca 50-60 meter från explosionscentrum. Vid en olycka med 25 ton explosivämne blir konsekvenserna mycket stora och skador kan uppkomma hundratals meter från olycksplatsen.
Järnvägen genom Stockholm
Enligt ovan bedöms antalet transporter med större mängder explosivämnen som transporteras på järnvägen genom Stockholm vara mycket begränsat och sannolikheten för en större
explosion i och med detta mycket låg. Det mycket korta avståndet mellan järnvägen och bebyggelse innebär dock att även mindre mängder kan ge relativt stora konsekvenser för området. Majoriteten av godstransporterna förväntas dock ske på spår längre bort från bebyggelsen.
Bidraget till risknivån bedöms vara begränsat men eftersom konsekvenserna vid en olycka kan bli mycket omfattande bör scenariot ändå studeras vidare i en mer detaljerad analys.
Värtabanan
Antalet transporter med explosivämnen på Värtabanan bedöms vara ännu färre än på järnvägen genom Stockholm, i den begränsade statistik som finns tillgänglig redovisas inte några sådana transporter på banan. Med hänsyn till avståndet till planområdet och de omfattande konsekvenser en olycka med explosiva ämnen kan innebära bör dock scenariot studeras vidare i en detaljerad analys.
E4/E20 Essingeleden
Transporter med stora mängder explosivämnen (>2 ton) förväntas vara begränsat och därmed även ge en begränsad påverkan på risknivån för området. De stora konsekvenserna och det korta avståndet till aktuellt planområdet innebär dock att scenariot bör studeras vidare i en detaljerad riskanalys.
Uppdragsnamn: Haga 4.44, Solna Uppdragsnr: 107716
Datum: 2014-12-08 Sida: 23 av 34
Klass 2.1. Brännbara gaser
En olycka med brännbar gas innebär att gas läcker ut och antänds (antingen under tryck eller när den spridits bort från utsläppskällan) eller att en gastank utsätts för utvändig brand vilket hettar upp gasen så att den expanderar snabbt. Beroende på utsläpps- och antändnings-scenario kan konsekvenserna av olyckan variera. Konsekvensen består främst i en hög värmestrålning mot omgivningen, med exempelvis brandspridning till byggnader som följd, men kan i värsta fall även innebära att explosion uppstår.
Järnvägen genom Stockholm
Enligt de kartläggningar som finns att tillgå utgör brännbara gaser en relativt stor andel av farligt godstransporterna på järnvägen genom Stockholm. Med hänsyn till vad som krävs för att ge någon större påverkan på omgivningen bedöms riskbidraget ändå vara relativt
begränsat. Då konsekvenserna av en olycka kan bli stora och avståndet till järnvägen är mycket litet bör dock scenariot studeras i en detaljerad analys.
Värtabanan
Enligt kartläggning som redovisats för Värtabanan avseende transporter med farligt gods så går det inga brännbara gaser på den aktuella sträckan och riskpåverkan bedöms som mycket låg. Då osäkerheten i vad som transporteras är stor samt att konsekvenserna kan bli
omfattande är dock bedömningen att scenariot bör studeras vidare.
E4/E20 Essingeleden
Omfattningen av gastransporter samt de konsekvenser de kan medföra bedöms innebära en så stor påverkan på risknivån att scenariot ska studeras vidare i en detaljerad analys.
Klass 2.3. Giftiga gaser
Giftiga gaser, exempelvis klorgas och ammoniak, transporteras både i tankbilar och gasflaskor.
Större transporter av klor, som är en av de giftigaste gaserna som transporteras i Sverige, går normalt på järnväg medan mindre transportmängder kan ske på väg. Transporter av
ammoniak och svaveldioxid sker dock både i större tankbilar och i flaskpaket.
Giftig gas behöver inte aktiveras genom antändning för att bli farlig. Den är farlig så snart den läcker ut. Beroende på vind och topografi kan gasen spridas långa sträckor och fortfarande ha dödliga koncentrationer. Vid större utsläpp kan människor både utomhus och inomhus skadas eller omkomma på upp till flera hundra meters avstånd från utsläppet.
Järnvägen genom Stockholm
Andelen gastransporter på järnväg som utgörs av giftiga gaser bedöms vara mycket låg och enligt de kartläggningar som gjorts av MSB så redovisas inga sådana transporter. Riskbidraget från en olycka med giftiga gaser bedöms utifrån detta vara mycket begränsat. Då
konsekvensen kan bli omfattande bör scenariot studeras vidare i en detaljerad analys.
Värtabanan
Inte heller några giftiga gaser finns med i den kartläggning av farligt godstransporter på Värtabanan som redovisas i avsnitt 3.2.4 och riskpåverkan bedöms därför vara mycket begränsad. En fördel när det gäller spridning av tunga gaser som ammoniak, klor och svaveldioxid är att järnvägen ligger lägre än planområdet och spridningen kan hindras av höjdskillnaden. I likhet med bedömningen för brännbara gaser bör dock scenariot studeras i en detaljerad analys då osäkerheten i underlaget är stort och konsekvenserna kan bli omfattande.
Uppdragsnamn: Haga 4.44, Solna Uppdragsnr: 107716
Datum: 2014-12-08 Sida: 24 av 34
E4/E20 Essingeleden
Ett eventuellt läckage kan spridas över planområdet och kan innebära konsekvenser för de som vistas inom området. Bidraget till risknivån bedöms vara begränsat då antalet transporter är begränsat. Ur spridningssynpunkt är det negativt att vägen ligger på en bro högre än planområdet då det underlättar för tunga gaserna att sprida sig mot området. Med hänsyn till att konsekvensen av en olycka kan bli omfattande bör scenariot studeras vidare i en detaljerad analys.
Klass 3. Brandfarliga vätskor
Brandfarliga vätskor utgör den särklass största andelen av det totala antalet transporter med farligt gods som sker på både väg och järnväg. Ett stort utsläpp av exempelvis bensin kan, om det antänds, innebära att hög värmestrålning drabbar omgivningen och kan orsaka
brännskador på oskyddade människor eller brandspridning in i byggnader. Allvarliga konsekvenser kan uppkomma inom ca 40 meter från olycksplatsen.
Järnvägen genom Stockholm
En olycka med brandfarlig vätska bedöms kunna innebära brandspridning till byggnaden närmast järnvägen med hänsyn till det korta avståndet mellan järnväg och byggnad. Detta i kombination med att antalet transporter med brandfarliga vätskor är relativt stort innebär att påverkan risknivån bedöms vara så stort att scenariot ska studeras vidare i en detaljerad analys.
Värtabanan
Brandfarliga vätskor transporteras på Värtabanan enligt den kartläggning som finns för sträc-kan. Att Värtabanan ligger relativt mycket lägre än planområdet är dock fördelaktigt då strål-ningen avtar med höjden och höjdskillnaden fungerar som en skärm mot området.
Konsekvensområdet bedöms bli markant mycket mindre än vid en olycka på järnvägen mot Stockholm. Då bebyggelse planeras mycket nära Värtabanan är dock bedömningen att scenariot behöver studeras vidare för att avgöra eventuellt behov av åtgärder.
Konsekvensområdet bedöms bli markant mycket mindre än vid en olycka på järnvägen mot Stockholm. Då bebyggelse planeras mycket nära Värtabanan är dock bedömningen att scenariot behöver studeras vidare för att avgöra eventuellt behov av åtgärder.