Allmänt
Som tidigare nämnts delas farligt gods in i nio olika klasser utifrån ADR-S/RID-S. I tabellen nedan görs en övergripande beskrivning av vilka ämnen som tillhör respektive klass och vilka konsekvenser en olycka med respektive ämne kan leda till.
Uppdragsnamn: Haga 4.44, Solna Uppdragsnr: 107716
Datum: 2014-12-08 Sida: 21 av 34
Tabell 4.1. Konsekvensbeskrivning för olycka med respektive RID-klass.
Klass Konsekvensbeskrivning
1. Explosiva ämnen Riskgrupp 1.1: Risk för massexplosion. Konsekvensområden kan vid stora mängder (> 2 ton) överstiga 50-200 meter. Begränsade områden vid mängder under 1 ton.
Riskgrupp 1.2-1.6: Ingen risk för massexplosion. Risk för splitter och kaststycken.
Konsekvenserna normalt begränsade till närområdet.
2. Gaser Klass 2.1: Brännbar gas: jetflamma, gasmolnsexplosion, BLEVE. Konsekvensområden mellan ca 20-200 meter.
Klass 2.2: Icke brännbar, icke giftig gas: Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan.
Klass 2.3: Giftig gas: Giftigt gasmoln. Konsekvensområden över 100-tals meter.
3. Brandfarliga vätskor Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över 40-50 m.
4. Brandfarliga fasta ämnen m.m. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan.
5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider
Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med konc. > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Skadeområde ca 70 m radie.
6. Giftiga ämnen Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet.
7. Radioaktiva ämnen Utsläpp av radioaktivt ämne, kroniska effekter mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet.
8. Frätande ämnen Utsläpp av frätande ämne. Konsekvenser begränsade till närområdet.
9. Magnetiska material och övriga farliga ämnen
Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet.
Utifrån beskrivningen ovan bedöms det vara ämnen ur följande klasser som kan vara relevanta att beakta vid bedömning av risknivån för det aktuella planområdet:
• Klass 1.1. Massexplosiva ämnen
• Klass 2.1. Brännbara gaser
• Klass 2.3. Giftiga gaser
• Klass 3. Brandfarliga vätskor
• Klass 5. Oxiderade ämnen och organiska peroxider
Konsekvenserna av olycka med övriga klasser är begränsade till det absoluta närområdet och bedöms därför inte påverka risknivån inom planområdet.
Nedan redovisas separata bedömningar av de fem farligt godsklasserna som redovisas ovan med avseende på hur de bedöms påverka risknivån inom planområdet:
Klass 1.1 Massexplosiva ämnen
Klass 1 är uppdelad i flera olika undergrupper (riskgrupper) utifrån risk för bl.a. brand, massexplosion, splitter och kaststycken. Explosivämnen kan utgöras av bland annat
ammunition, minor, fyrverkerier, bältessträckare etc. Ämnen ur riskgrupp 1.1 är sådana som kan innebära en massdetonation vilket innebär att hela lasten detonerar praktiskt taget samtidigt.
Uppdragsnamn: Haga 4.44, Solna Uppdragsnr: 107716
Datum: 2014-12-08 Sida: 22 av 34
En explosion utlöses exempelvis av yttre påkänning/stötar eller utvändig brand.
Konse-kvenserna av en massexplosion är beroende av mängden som exploderar, vilket i sin tur beror av hur mycket explosivämne som transporteras. På väg är den maximala transportmängden på väg är 16 ton massexplosivt ämne. Andelen transporter som rymmer maximal transportmängd på väg bedöms dock vara mycket begränsad. Enligt en kartläggning som upprättades inom projektet för överdäckning av E4/E20 vid Norra Stationsområdet i Stockholm /28/ bedöms ca 95 % av alla transporter i Stockholms län rymma mindre än 2 ton. För järnvägstransporter finns det inga restriktioner för maximal transportmängd av explosivämnen som det finns för
vägtransporter /29/. Det bedöms dock att den maximala transportmängden per vagn sällan överstiger 20-25 ton.
På järnväg råder det stor osäkerhet om hur stora mängder som transporteras. Mängden och antalet transporter med explosivämnen som transporteras på stambanan genom Stockholm förväntas vara mycket begränsad vilket även gäller generellt för Sveriges järnvägar. Green Cargo utför ca 300 transporter med explosivämne varje år /30/. Hur mycket som lastas i varje vagn är osäkert eftersom det är upp till respektive kund. Enligt Trafikanalys /31/ transpor-terades mellan 0 och 6 000 ton explosivämnen i Sverige per år på järnväg under perioden 1998 - 2010 (770 ton i snitt under perioden, men då transporterades sprängämnen endast fyra av tretton år). Enligt samma källa transporteras explosivämnen i regel korta sträckor jämfört med andra farligt godsklasser. I MSB:s senaste kartläggning från september 2006 angavs vidare de transporterade mängderna i kg medan övriga klasser redovisades i ton vilket också tyder på att mängderna som transporteras är relativt små.
Människor klarar tryck relativt bra, men byggnader kan få omfattande skador till följd av en explosion. Vid detonation av stora laster kommer omgivningspåverkan bli stor med eventuella byggnadsras och fönsterkross som följd. Vid detonation av 2 ton explosivämne kan nyare betongbyggnader rasa på upp till ca 50-60 meter från explosionscentrum. Vid en olycka med 25 ton explosivämne blir konsekvenserna mycket stora och skador kan uppkomma hundratals meter från olycksplatsen.
Järnvägen genom Stockholm
Enligt ovan bedöms antalet transporter med större mängder explosivämnen som transporteras på järnvägen genom Stockholm vara mycket begränsat och sannolikheten för en större
explosion i och med detta mycket låg. Det mycket korta avståndet mellan järnvägen och bebyggelse innebär dock att även mindre mängder kan ge relativt stora konsekvenser för området. Majoriteten av godstransporterna förväntas dock ske på spår längre bort från bebyggelsen.
Bidraget till risknivån bedöms vara begränsat men eftersom konsekvenserna vid en olycka kan bli mycket omfattande bör scenariot ändå studeras vidare i en mer detaljerad analys.
Värtabanan
Antalet transporter med explosivämnen på Värtabanan bedöms vara ännu färre än på järnvägen genom Stockholm, i den begränsade statistik som finns tillgänglig redovisas inte några sådana transporter på banan. Med hänsyn till avståndet till planområdet och de omfattande konsekvenser en olycka med explosiva ämnen kan innebära bör dock scenariot studeras vidare i en detaljerad analys.
E4/E20 Essingeleden
Transporter med stora mängder explosivämnen (>2 ton) förväntas vara begränsat och därmed även ge en begränsad påverkan på risknivån för området. De stora konsekvenserna och det korta avståndet till aktuellt planområdet innebär dock att scenariot bör studeras vidare i en detaljerad riskanalys.
Uppdragsnamn: Haga 4.44, Solna Uppdragsnr: 107716
Datum: 2014-12-08 Sida: 23 av 34
Klass 2.1. Brännbara gaser
En olycka med brännbar gas innebär att gas läcker ut och antänds (antingen under tryck eller när den spridits bort från utsläppskällan) eller att en gastank utsätts för utvändig brand vilket hettar upp gasen så att den expanderar snabbt. Beroende på utsläpps- och antändnings-scenario kan konsekvenserna av olyckan variera. Konsekvensen består främst i en hög värmestrålning mot omgivningen, med exempelvis brandspridning till byggnader som följd, men kan i värsta fall även innebära att explosion uppstår.
Järnvägen genom Stockholm
Enligt de kartläggningar som finns att tillgå utgör brännbara gaser en relativt stor andel av farligt godstransporterna på järnvägen genom Stockholm. Med hänsyn till vad som krävs för att ge någon större påverkan på omgivningen bedöms riskbidraget ändå vara relativt
begränsat. Då konsekvenserna av en olycka kan bli stora och avståndet till järnvägen är mycket litet bör dock scenariot studeras i en detaljerad analys.
Värtabanan
Enligt kartläggning som redovisats för Värtabanan avseende transporter med farligt gods så går det inga brännbara gaser på den aktuella sträckan och riskpåverkan bedöms som mycket låg. Då osäkerheten i vad som transporteras är stor samt att konsekvenserna kan bli
omfattande är dock bedömningen att scenariot bör studeras vidare.
E4/E20 Essingeleden
Omfattningen av gastransporter samt de konsekvenser de kan medföra bedöms innebära en så stor påverkan på risknivån att scenariot ska studeras vidare i en detaljerad analys.
Klass 2.3. Giftiga gaser
Giftiga gaser, exempelvis klorgas och ammoniak, transporteras både i tankbilar och gasflaskor.
Större transporter av klor, som är en av de giftigaste gaserna som transporteras i Sverige, går normalt på järnväg medan mindre transportmängder kan ske på väg. Transporter av
ammoniak och svaveldioxid sker dock både i större tankbilar och i flaskpaket.
Giftig gas behöver inte aktiveras genom antändning för att bli farlig. Den är farlig så snart den läcker ut. Beroende på vind och topografi kan gasen spridas långa sträckor och fortfarande ha dödliga koncentrationer. Vid större utsläpp kan människor både utomhus och inomhus skadas eller omkomma på upp till flera hundra meters avstånd från utsläppet.
Järnvägen genom Stockholm
Andelen gastransporter på järnväg som utgörs av giftiga gaser bedöms vara mycket låg och enligt de kartläggningar som gjorts av MSB så redovisas inga sådana transporter. Riskbidraget från en olycka med giftiga gaser bedöms utifrån detta vara mycket begränsat. Då
konsekvensen kan bli omfattande bör scenariot studeras vidare i en detaljerad analys.
Värtabanan
Inte heller några giftiga gaser finns med i den kartläggning av farligt godstransporter på Värtabanan som redovisas i avsnitt 3.2.4 och riskpåverkan bedöms därför vara mycket begränsad. En fördel när det gäller spridning av tunga gaser som ammoniak, klor och svaveldioxid är att järnvägen ligger lägre än planområdet och spridningen kan hindras av höjdskillnaden. I likhet med bedömningen för brännbara gaser bör dock scenariot studeras i en detaljerad analys då osäkerheten i underlaget är stort och konsekvenserna kan bli omfattande.
Uppdragsnamn: Haga 4.44, Solna Uppdragsnr: 107716
Datum: 2014-12-08 Sida: 24 av 34
E4/E20 Essingeleden
Ett eventuellt läckage kan spridas över planområdet och kan innebära konsekvenser för de som vistas inom området. Bidraget till risknivån bedöms vara begränsat då antalet transporter är begränsat. Ur spridningssynpunkt är det negativt att vägen ligger på en bro högre än planområdet då det underlättar för tunga gaserna att sprida sig mot området. Med hänsyn till att konsekvensen av en olycka kan bli omfattande bör scenariot studeras vidare i en detaljerad analys.
Klass 3. Brandfarliga vätskor
Brandfarliga vätskor utgör den särklass största andelen av det totala antalet transporter med farligt gods som sker på både väg och järnväg. Ett stort utsläpp av exempelvis bensin kan, om det antänds, innebära att hög värmestrålning drabbar omgivningen och kan orsaka
brännskador på oskyddade människor eller brandspridning in i byggnader. Allvarliga konsekvenser kan uppkomma inom ca 40 meter från olycksplatsen.
Järnvägen genom Stockholm
En olycka med brandfarlig vätska bedöms kunna innebära brandspridning till byggnaden närmast järnvägen med hänsyn till det korta avståndet mellan järnväg och byggnad. Detta i kombination med att antalet transporter med brandfarliga vätskor är relativt stort innebär att påverkan risknivån bedöms vara så stort att scenariot ska studeras vidare i en detaljerad analys.
Värtabanan
Brandfarliga vätskor transporteras på Värtabanan enligt den kartläggning som finns för sträc-kan. Att Värtabanan ligger relativt mycket lägre än planområdet är dock fördelaktigt då strål-ningen avtar med höjden och höjdskillnaden fungerar som en skärm mot området.
Konsekvensområdet bedöms bli markant mycket mindre än vid en olycka på järnvägen mot Stockholm. Då bebyggelse planeras mycket nära Värtabanan är dock bedömningen att scenariot behöver studeras vidare för att avgöra eventuellt behov av åtgärder.
E4/E20 Essingeleden
Essingeledens läge i förhållande till aktuellt planområde bedöms innebära att brandspridning skulle vara möjlig in i den nya kontorsbyggnad som planeras mot Essingeleden. Avstånd till befintliga byggnader är så pass stort att brandspridning till dessa inte bedöms ske. Det förutsätts vidare att Essingeleden är försedd med skydd så att utspilld vätska inte kan rinna ned från bron mot planområdet. Scenariot bedöms vara det scenario på Essingeleden som har störst påverkan på risknivån nära vägen och bör studeras vidare i en detaljerad analys.
Klass 5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider
Vissa oxiderande ämnen och organiska peroxider ur klass 5 kan, om de blandas med brännbart material bilda en blandning som kan självantända. Blandningen kan till och med innebära ett explosionsartat brandförlopp som motsvarar explosion med massexplosiva ämnen. Ett större utsläpp kan bilda en explosiv blandning som motsvarar flera ton explosivämnen.
Det är en mycket begränsad andel av ämnen ur klass 5 som kan leda till denna typ av kraftiga brand- och explosionsförlopp, nämligen i huvudsak ej stabiliserade väteperoxider och vattenlösningar av väteperoxider med över 60 % väteperoxid samt organiska peroxider.
Vattenlösningar av väteperoxider med mindre än 60 % väteperoxid bedöms däremot inte kunna leda till explosion.
Uppdragsnamn: Haga 4.44, Solna Uppdragsnr: 107716
Datum: 2014-12-08 Sida: 25 av 34
För att stabilisera det oxiderande ämnet blandas ofta en stabilisator, flegmatiseringsmedel, in för att minska reaktionsbenägenheten. Enligt regelverket RID-S /29/ är det inte heller tillåtet att transportera ej stabiliserade väteperoxider eller vattenlösningar med över 60 % väte-peroxid på järnväg. Det är inte heller tillåtet att transportera ammoniumnitrat med mer än 0,2
% brännbara ämnen, utom när det utgör beståndsdel i ett ämne eller föremål i klass 1 (explosiva ämnen). Andelen av de oxiderande ämnena på järnvägen som bedöms kunna självantända explosionsartat vid kontakt med organiskt material antas därför vara mycket begränsad.
Järnvägen genom Stockholm
Mängden ämnen ur klass 5 är i likhet med explosiva ämnen mycket begränsad och bedöms påverka risknivån i liten utsträckning. Då konsekvenserna kan bli stora bör dock scenariot studeras vidare i en detaljerad analys.
Värtabanan
Jämfört med explosiva ämnen så redovisas att transporter med ämnen ur klass 5 förekommer på Värtabanan. Även om sannolikheten för olycka är låg innebär de stora konsekvenserna att scenariot bör studeras vidare i en detaljerad analys.
E4/E20 Essingeleden
Andelen farligt gods som tillhör klass 5 och som kan leda till explosion bedöms vara begränsad med liten påverkan på den totala risknivån för området. Konsekvenserna av en explosion är dock så stor att den bör studeras vidare i en detaljerad analys.
4.3.2 Brand i tåg
Vid en brand utvecklas stora mängder värme och brandgaser (rök). En brand kan innebära att giftiga brandgaser sprids in över planområdet eller att branden sprider sig till byggnader närmast järnvägen. En brand kan starta i motorer eller andra tekniska installationer, i restaurangvagnar, vara anlagd m m.
Konsekvenserna av en tågbrand är bl.a. beroende av vilken tågtyp som brinner. Brand i ett godståg kan bli betydligt mer omfattande än brand i persontåg (utformningen av persontåg följer strikta regler för att reducera risken för omfattande bränder med hänsyn till
resenärernas säkerhet).
Sannolikheten för brand i tåg är relativt hög men skadeområdet vid brand i ett persontåg bedöms vara begränsat. Vidare bedöms sannolikheten för att ett brinnande tåg blir stående vid planområdet som mycket låg och påverkan på risknivån för området vid brand i persontåg mycket begränsad. Skadeområdet vid brand i godståg bedöms kunna bli mer omfattande, särskilt vid brand på järnvägen till och från Stockholm. Värmestrålningen bedöms bli hög inom ett relativt stort avstånd och med hänsyn till detta bedöms en brand i godståg kunna innebära brandspridning till byggnaderna i området med aktuell utformning. Olycksrisken bör därför studeras i en mer fördjupad riskanalys Brand i godståg på Värtabanan bedöms innebära begränsade konsekvenser för området med hänsyn till den höjdskillnad som föreligger och anses inte behöva studeras ytterligare.
4.3.3 Urspårning
Det är relativt vanligt att tåg spårar ur. I de allra flesta fall hoppar dock bara ett hjulpar av rälen. Beroende på tågets hastighet och längd, rälsens kvalitet, förekomst av främmande föremål på spåret, omgivningens topografi etc. kan tåget spåra ur och hamna längre från spåret. Urspårning utgör den absolut mest sannolika olyckshändelsen med tågtrafik.
Uppdragsnamn: Haga 4.44, Solna Uppdragsnr: 107716
Datum: 2014-12-08 Sida: 26 av 34
Järnvägen genom Stockholm
Urspårning bedöms vara det scenario som har allra störst påverkan på den totala risknivån, dels med hänsyn till att frekvensen är relativt hög, dels då avståndet mellan järnväg och närmaste bebyggelse är mycket litet. Närmaste spår utgörs vidare av ett höghastighetsspår vilket innebär att ett tåg kan förväntas hamna relativt långt från spåret vid en urspårning. Det finns inte heller något hinder i form av höjdskillnad/topografi som kan reducera konsekvensen av en olycka.
Värtabanan
Värtabanan ligger avsevärt mycket lägre än planområdet och sannolikheten för att ett urspårat tåg ska påverka risknivån inom planområdet bedöms därför vara obefintlig. Scenariot bedöms inte behöva studeras ytterligare.