Järnvägen förbi området omfattar samtliga banor som går genom Stockholm och på den aktuella sträckan förbi området passerar 6 genomgående spår. Spår N1 ligger närmast aktuell bebyggelse, se figur 3.1. Ca 500 meter norr om området delas banorna upp på Mälarbanan, som viker av västerut mot Sundbyberg, samt Ostkustbanan, som fortsätter norrut mot Solna.
På spåren går både person- och godstrafik. Persontrafiken består i dagsläget av pendeltåg, regionaltåg och Arlandaexpress.
Figur 3.1 Spår och spårbenämningar förbi aktuellt planområde
Tågtrafiken genom centrala Stockholm och därmed förbi planområdet är omfattande. Under hösten 2007 passerade mellan 500 och 700 tåg per dygn genom Stockholm /5/. Av dessa var 33 stycken godståg /5/. Prognos för antalet tågpassager (till/från) norr om Centralstationen 2015, 2030 och 2050 det vill säga även förbi aktuellt område redovisas i tabell 3.2. Att inga pendeltåg rapporteras beror av utbyggnaden av Citybanan vilket innebär att pendeltåg inte längre kommer att passera området. Pendeltåg kommer upp från Citybanans tunnlar strax norr om det aktuella området.
Tabell 3.2. Antal tågpassager (till/från) norr om Centralstationen i Stockholm per vardagsdygn.
Tågtyp 2015 2030 2050
Fjärr- och regionaltåg 395 410 430
Pendeltåg - - -
Godståg 20 40 55
Totalt 415 450 485
Uppdragsnamn: Haga 4.44, Solna Uppdragsnr: 107716
Datum: 2014-12-08 Sida: 13 av 34
Hur tågtrafiken i dagsläget fördelas på de olika spåren redovisas i tabell 3.3. Trafik kan vid behov ledas om på andra spår än de som anges i tabellen men i normalfallet trafikerar de redovisade spår. Hur fördelningen av tåg på de olika spåren kommer att se ut efter att Citybanan tagits i drift är osäkert, men på sikt kommer kapaciteten vara fullt utnyttjad även i framtiden så motsvarande fördelning som i nuläget kan antas fast regionaltåg och liknande förekommer istället för pendeltåg. Hastigheten på järnvägen förbi aktuellt område kan som mest vara 200 km/tim. Godståg håller normalt en lägre hastighet.
Tabell 3.2. Fördelning av tågtrafik på spåren förbi planområdet i nuläget /6/.
Spår Typ av spår och trafik Körriktning
Avstånd till byggnad
N2 Långsamtgående trafik
(persontåg, pendeltåg) Södergående 12 0 %* Hagalund, alla typer av tåg)
Södergående 37
D2 Driftspår Norrgående 58
* I princip 0 % då spåren närmare Stockholm C går ner i tunnel. Används endast i undantagsfall för godstrafik.
3.2.2 Värtabanan
Värtabanan är den enkelspåriga järnvägssträcka som går mellan Värtan och Tomteboda. Banan passerar direkt söder om fastigheten för att sedan gå under spåren till/från Stockholm vidare mot Tomteboda. Vid Värtan ligger både Värtahamnen och Frihamnen, varav den senare är en containerterminal. Järnvägstransporterna till och från Värtan går antingen till/från färjorna som hanterar trailers och lastbilar eller till Frihamnen /7/.
Värtabanan trafikeras endast av godståg och antalet planerade tåg är i dagsläget ca 8/dygn /6/.
Hastighetsbegränsningen på Värtabanan är 70 km/h.
3.2.3 Övrigt
I höjd med planområdet ligger Tomteboda bangård. Vid bangården förekommer idag omlastning och uppställning av godsfordon. Bangården används även av postens
godstransporter. En idéstudie har utförts där den framtida användningen av bangården utreds /8/. I idéstudien anges bland annat att bangården även fortsättningsvis ska användas för omlastning av gods, möjligen även farligt gods, samt att funktioner som service- och underhåll av personvagnar kan bli aktuellt samtidigt som den befintliga rangeranläggningen avvecklas.
Avståndet till bangården överstiger 150 meter och bedöms därmed inte innebära någon påverkan på aktuellt område.
Uppdragsnamn: Haga 4.44, Solna Uppdragsnr: 107716
Datum: 2014-12-08 Sida: 14 av 34
3.2.4 Farligt gods
Järnvägen genom Stockholm
Ungefär hälften av de godstransporterna som passerar genom Stockholm gör det på
natten/morgonen mellan midnatt och 08.00 (se figur 3.2). Det beror idag delvis på att det inte finns tillräcklig kapacitet genom Stockholm på dagtid men även på att många godskunder vill få godset levererat på morgonen för att hinna distribuera godset under dagen./5/
Farligt gods står för ungefär 3-15 % av det totala godstransportarbetet i Stockholm idag /5/.
Figur 3.2. Fördelning av godståg över dygnet genom centrala Stockholm /5/.
Statistik över antalet vagnar och mängder med farligt gods finns från Green Cargo som är den största transportören med ca 85-95 % av godstransporterna på järnväg i Sverige. Statistiken omfattar en tremånadersperiod under 1999 /9/, 2000 /10, 11/, 2001 /12/ samt 2005 /13/. En sammanställning görs i tabell 3.3. Antalet vagnar har grovt räknats om till antal/år. Andelen tomma vagnar anges i procent inom parentes i rutan för respektive klass.
Tabell 3.3. Antal transporterade vagnar per år (Green Cargo). Andelen tomma vagnar anges i procent.
Klass 1999 2000
Medelvikt per vagn och farligt godsklass utifrån ovan nämnda statistik redovisas i tabell 3.4.
Ingen uppgift har erhållits avseende transporterade mängder år 2000, varför medelvikten per klass för dessa mätningar inte redovisas i tabell 3.4. Ingen information om transporterade mängder eller vagnar har erhållits för perioder senare än 2005.
Dygnsfördelning, antal godståg genom Centrala Stockholm
0
Uppdragsnamn: Haga 4.44, Solna Uppdragsnr: 107716
Datum: 2014-12-08 Sida: 15 av 34
Tabell 3.4. Medelvikt (ton) per vagn utifrån använt underlag.
Klass 1999 2001 2005 Medelvikt
Vidare har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (f.d. Räddningsverket) genomfört kartläggningar av trafik på järnväg under tre månader 1996 /14/ och en månad 2006 /15/. I tabell 3.5. redovisas mängden farligt gods på den aktuella sträckan uppräknat till år och omvandlat till antal vagnar utifrån en genomsnittlig medelvikt per vagn.
Tabell 3.5. Underlag över transporter med farligt gods på järnvägen (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap).
På Värtabanan är det tillåtet att transportera alla typer av farligt gods och det är huvudsakligen två transportörer som trafikerar Värtabanan, nämligen Green Cargo och Cargo Net. Green Cargo utförde under perioden mars-maj 2005 en kartläggning av transporter på Värtabanan, se tabell 3.6 /16/. De kartläggningar som gjorts av MSB (f.d. Räddningsverket) och som redovisas i tabell 3.5 har endast beaktat de stora spårstråken och redovisar inte transportmängderna för Värtabanan.
Uppdragsnamn: Haga 4.44, Solna Uppdragsnr: 107716
Datum: 2014-12-08 Sida: 16 av 34
Det är svårt att avgöra hur rättvisande transportmängderna är på den faktiska trafiksituationen på Värtabanan eftersom statistiken endast avser en mycket begränsad period. Om det skulle antas att transportmängden enligt tabell 3.6 är applicerbar på resten av året innebär detta att de vagnar som rymmer farligt gods utgör ca 1 % av det totala antalet godsvagnar på Värta-banan.
Enligt statistik för hela Sverige utgör farligt gods ca 4 % av de totala godsmängderna på järnväg /17/. Denna andel har varit relativt oförändrad under de senaste åren. Det är dock inte säkert att denna andel är applicerbar på Värtabanan då det förekommer ett flertal lokala faktorer som påverkar transportmängderna på banan.
Tabell 3.6. Statistik över transporter med farligt gods på Värtabanan under mars-maj 2005 /16/.
Klass Ämne Mängd (ton) Antal vagnar
9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Ca 920 34
Totalt 3 160 82
Framtid
Hur transportsituationen ser ut i framtiden beror på transportpolitik, kostnader samt
lokalisering av verksamheter utmed järnvägen. Ur miljösynpunkt är järnvägstransporter ett bra alternativ och det kan därför antas att transporter på järnväg kommer att öka. I dagsläget är dock transporter på järnväg inom Europa inte optimalt på grund av varierande spårbredd i de olika länderna.
De prognostiserade trafiksiffrorna som redovisas i tabell 3.2 är hämtade ur ”PM godstransporter genom Stockholm” /5/ som dessutom redovisar ett framtidsscenario avseende farligt gods år 2020 med Citybanan tagen i drift, hamnen i Norvik utbyggd och Loudden flyttad. Detta framtidsscenario visar på 43-50 godstransporter per dygn genom Stockholm. Enligt samma rapport görs bedömningen att andelen farligt gods kommer att vara densamma i framtiden. Det mest troliga scenariot för en markant ökning av antalet transporter med farligt gods på järnväg bedöms vara /5/ att verksamheten vid Loudden flyttas till ett läge utmed stambanan. Detta kan då i värsta fall innebära att antalet vagnar med brännbara vätskor ökar betydligt genom Stockholm.
Även om kapacitet frigörs vid flytt av pendeltågstrafiken till Citybanan är uppfattningen att kapaciteten dagtid relativt snabbt kommer att bli begränsad och godstrafiken kommer i stora delar även fortsättningsvis hänvisas till att köra nattetid.
Utbyggnad av hamnen i Norvik, norr om Nynäshamn, bedöms kunna påverka godstran-sporterna på Värtabanan i relativt stor utsträckning eftersom det troligen skulle medföra att containerverksamheten i Frihamnen då flyttas till Norvik. Planerna för den nya hamnen har dock överklagats i omgångar men Miljööverdomstolen har gett en positiv dom för hamnen och Högsta domstolen har valt att inte meddela prövningstillstånd för överklaganden av
Miljööverdomstolens dom /18/.
Uppdragsnamn: Haga 4.44, Solna Uppdragsnr: 107716
Datum: 2014-12-08 Sida: 17 av 34
Samtidigt finns förslag om att utveckla trafiken på Värtabanan genom att bl.a. nyttja banan för persontrafik. Dessa förslag ligger dock väldigt tidigt i planeringen och det har inte fattats några konkreta beslut inom varken Stockholm stad eller Trafikverket om att gå vidare med detta.
3.3 E4/E20 (ESSINGELEDEN)