I den här studien har pedagogers syn på kvalitetsbegreppet, kvalitetens inne-börd och dess påverkan på förskolans verksamhet, samt redovisningar av pe-dagogers egna tankar och perspektiv på deras kvalitetsuppdrag undersökts.
Studien har dessutom redovisat att pedagoger i förskolans verksamhet ansåg barns anknytningsprocesser var essentiella för deras lärande och utveckling.
49
Denna studie påbörjades med syftet att undersöka vilka faktorer pedagoger ansåg påverkade kvalitéten i förskolans verksamhet och avslutade denna stu-die med att redovisa att alla kvalitéter påverkar, både separat men också i kombination med varandra. Strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkva-litet kan stå var för sig men också i kombination med varandra. Det är inte så lätt att särskilja alla gånger hur de olika kvalitéterna påverkar den dagliga verksamheten, om man inte hårdrar och säger att strukturkvalitet är enbart yttre faktorer, enbart förskolans ledning, personalens kompetenser och barn-gruppens storlek och sammansättningar. Processkvalitet innebär bara pedago-gernas arbetssätt och samspel med barnen. Resultatkvalitet är bara mål och resultat som förskolan ska uppnå. Vad jag har märkt under studiens framfart är att det var inte så enkelt som det kändes när jag läste om de olika kvalité-erna för första gången. Till exempelvis i strukturkvaliteten ingår som sagt personalens kompetenser, men däremot som mina intervjupersoner redovisat kan ju personalen vara hur utbildad som helst med både förskollärarutbild-ning och barnskötarutbildförskollärarutbild-ning, men inte ha fallenhet för varken förskolans verksamhet eller barngruppen. Pedagogen kan säkerligen styrdokument och läroplaner och skollag ut i ryggmärgen, men inte nödvändigtvis kunna han-tera och utbilda barnen i barngrupp. Då handlar det snarare om processkvali-tet i form av pedagogers samspel med barnen, än strukturkvaliprocesskvali-tet som vi egentligen ville redovisa i personalens kompetens. Likaså vill en pedagog ha ett gott samspel med barnen, som processkvalitet utgör, men det är en för stor barngrupp och man får inte riktigt möjlighet att se alla barn och vi pratar igen om strukturkvaliten då vi återkommer till barngruppens storlek. Barnen måste ju uppnå läroplansmål, vilket är resultatkvalitet, men lär sig i samspel med pedagog och kamraterna i barngrupp, vilket är processkvalitet. De ramar jag valde att utgå ifrån i ramfaktorteorin bestod av fem olika ramar där samtliga av de tre kvalitéerna ingick, flera av kvalitéerna ingick i flera av ramarna. Jag trodde nog allt att det skulle vara lättare att särskilja och separera ramarna och kvalitéerna än vad det faktiskt var för mitt slutresultat visar ju att samt-liga ramar påverkar förskolans höga och låga kvalitet, både separat men också i kombination.
50
Resultatet i denna studie redovisade att en förskola med hög kvalitet utmärks av kunnig och kompetent personal med relevant utbildning för förskoleverk-samheten samt att pedagogers roll som vikarierande anknytningsperson anses vara essentiell för barns utveckling och lärande, då barn behöver trygga an-knytningar i förskolan för att kunna ta till sig nya kunskaper och främjas i sitt lärande. Några av pedagogerna som deltog i studien ansåg att den främsta uppgiften inom kvalitetsarbetet var att hela tiden stödja och främja varje indi-viduellt barns lärande och utveckling och att se barnet som kompetent. Samt-liga pedagoger redovisar kvalifikationer för hög och låg kvalitet i förskolan påverkas av faktorer som utgörs ur Skolverkets (2015) kvalitetsdefinitioner av strukturella-, process- och resultatkvalitet. Dessa tre kvalitetsdefinitioner påverkar inte bara förskolans verksamhet separat, utan också i kombination med varandra.
Studiens resultat kan ses i likhet med den studie genomförd av Pramling Samuelsson, Williams och Sheridan (2015) som redovisar pedagogens syn på för stora barngrupper samt att pedagoger är selektiva i valen av aktiviteter då de har svårt att hinna genomföra allt de vill göra. Pedagogerna i studien har inte tid att se varje barn i barngruppen, och hinner därmed inte ett av de vik-tigaste uppdragen som vi har som förskollärare, att främja barns lärande. Att barnen har rätt till delaktighet och inflytande vet pedagogerna om, men det hinns inte med. Pedagogerna i studien arbetar med de förutsättningar de har i verksamheten och uppnår hög processkvalitet då pedagogerna fokuserar på att lärandet som sker i verksamheten ska ske i samspel mellan pedagoger och barn. Detta är faktorer mina deltagande pedagoger i studien ansåg kunna ut-göra låg kvalitet i förskolan, då barn behöver hinnas med och kontinuerligt främjas i sitt lärande.
Det är enligt Kärrby (1997) pedagogernas ansvar att säkra hög kvalitet ge-nom att samverka i samvaron med barnen där barnens lärande kan främjas i trygga och meningsfulla sammanhang för att främja barnens bästa där bar-nens behov och inflytande står i fokus i förskolans verksamhet. Kärrby (2001) anser att en förskola har låg kvalitet när barnet inte tillgodoses den
51
uppmärksamhet och stöttning som barnet behöver. Författaren redovisar att barnet behöver få ha inflytande och pröva sina egna tankar och åsikter i verk-samheten för att kunna lära och utvecklas i sociala samspel. I likhet med de pedagoger som deltog i min studie anses hög kvalitet vara en samverkan med barnen för att främja deras lärande och pedagoger bör tillgodose varje barns intressen och inflytande.
Renblad och Brodin (2012) instämmer till Kärrbys teorier om barns infly-tande och anser fortsättningsvis att att barnen ska uppleva solidaritet, trygg-het och bli respekterade i verksamtrygg-heten. I denna studie redovisade författarna slutsatsen att det finns brist av kompetent personal i verksamheten, samt att barngruppens storlek och sammansättningar påverkar kvaliteten i förskolan.
Däremot redovisar författarna att man behöver inta både vuxen- och barnper-spektiv för att kunna uppnå god kvalitet, men de båda perbarnper-spektiven får inte kväva varandra. Pedagogerna behöver genomföra lärsituationer och barnen behöver leka.
Enligt White (2013) finns det samband mellan barns lärande och utveckling samt anknytning till pedagoger i verksamheten. Om barnen har trygga an-knytningar till pedagogerna i förskolan så presterar barnet bättre i sin ut-veckling. Barnet kan med stöd av pedagogen som vikarierande anknytnings-person diskutera, fundera och reflektera över sina egna prestationer och utma-ningar. Commodari (2013) instämmer till denna teori och redovisar att barn med trygga anknytningar presterar bättre i både matematiska färdigheter lik-väl ökad läs- och språkförståelse. Vidare redovisas också vikten av att peda-gogen agerar vikarierande anknytningsperson, då trygga anknytningar under barndomar utgör en ram för barnets framtida sociala och emotionella relat-ioner. Klette (2017) redovisar hur otrygga anknytningar under barndomen kan påverka vuxenlivet genom att synliggöra mammor som haft otrygga an-knytningar även fortfarande ansåg sig ha problematik med stress och oro i sin egen vardag, även som vuxna. Även Broberg (2019) tar i sin föreläsning upp vikten av en trygg anknytning mellan barn och pedagog för barnets framtida relationer i vuxenlivet. Detta ansåg även de pedagogerna som deltog i min
52
studie vara av stor vikt. Barns lärande och utveckling påverkas och främjas av trygga anknytningar i förskolan, pedagoger ska vara vikarierande anknyt-ningspersoner för barnen då pedagogerna är i samspel med barn flera timmar dagligen i verksamheten. Pedagogerna ska med stöttning och uppmuntran främja varje barns lärande och utveckling, vilket även pedagogerna i studien ansåg vara av största vikt för barnets fortsatta lärande och utveckling.
För att återkoppla till den teoretiska utgångspunkten i ramfaktorteorin som Lundgren (1999) talade om vill jag nu belysa de ramar som framkom tydlig-ast i denna studie. De ramar som pedagogerna i min studie är framförallt det pedagogiska ramsystemet som skildrar strukturella- och pedagogiska kvalitén vilket synliggjordes då pedagogerna i studien ansåg personal i verksamheten behöver kunskap om styrdokument och läroplan. Dessutom framkommer den administrativa ramen, vilken strukturkvaliteten ingår som en del, då pedago-gerna i studien diskuterar barngruppernas storlek och sammansättningar. Den viktigaste ramen som pedagogerna i min studie hänvisade med i sina svar var ramar med anknytning till barnen samt även pedagogernas förhållningssätt till barnen. De flesta pedagoger i studien påpekade vikten av ett nära samar-bete med barnens vårdnadshavare. I denna ram är ju dessutom den viktiga aspekten av pedagogens roll som vikarierande anknytningsperson inkluderad, vilket samtliga pedagoger som deltog i studien ansåg vara essentiell för barns lärande och utveckling.
Denna studies syfte och frågeställningar besvaras då pedagoger förmedlat vad de anser utgör hög, respektive låg, pedagogernas olika perspektiv och tankar om kvalitetsuppdraget i förskolan samt huruvida anknytningen har påverkan på kvaliteten i förskolan. Förskolans uppgift är att ha en hög strukturkvalitet med en bra personalgrupp med olika sakkunniga kunskaper och kompetenser, god kommunikation med ledning och rektor samt god samverkan med barns vårdnadshavare. Pedagogen i sin tur måste ha en hög pedagogisk kompetens för att kunna ha en hög processkvalitet. Pedagogen behöver se barnen och främja barnens utveckling genom trygga samarbeten med barnen, vilket i sin tur utvecklar barnen lärande för att barnen själva ska känna att de lär sig och
53
utvecklar kompetenser. Vi förskollärare säkerställer detta genom en hög re-sultatkvalitet då pedagoger förhåller barnens lärande i till läroplanens mål och riktlinjer. Denna studiens resultat redovisar, likt studierna ovanför, olika kvalifikationer på kvalitetsuppdraget i förskolan. För att uppnå hög kvalitet anser pedagogerna som deltog i studien att det behöver det vara en kompetent personalsammansättning och en lugn och trygg miljö för barnen. Resultatet redovisar även att pedagogerna som deltog i studien själva anser att de bör agera en trygg vikarierande anknytningsperson gentemot barnet och pedago-gen behöver se barnet som kompetent och att allt lärande barnen pedago-genomför i förskolan bör ske i samspel.