Det hade varit intressant att genomföra en ny studie som undersökte om äldre barn och elever i högstadie- och gymnasieåldern var i behov av anknytning i deras lärande. Behöver de äldre barnen vikarierande anknytningspersoner, trygghet och anknytning för att främja ett lärande i skolan? Det vore dessu-tom intressant att se om det finns samband mellan lärande och anknytning som påverkar barn under deras fortsatta lärande, utveckling och utbildning.
58
REFERENSER
Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan: vikten av trygghet för lek och lärande. (1. uppl.). Natur & Kultur.
Commodari, E. (2013). Preschool Teacher Attachment, School Readiness and Risk of Learning Difficulties. Early Childhood Research Quarterly, 28(1), 123–133.
Hämtad från: https://doi.org/10.1016/j.ecresq.2012.03.004
Dahlgren, O, L., & Johansson, K. (2019). Fenomenografi. I Fejes, A. & Thornberg, R.
(red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. (Upplaga 3). Liber.
Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (red.) (2015). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. (1. uppl.) Liber.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A.
& Thornberg, R. (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. (Upplaga 3). Liber.
Hagström, B. (2010). Kompletterande anknytningsperson på förskola. [Elektronisk re-surs]. Diss. Lund: Lunds universitet, 2010.
Hägglund, S., Quennerstedt, A. & Thelander, N. (2013). Barns och ungas rättigheter i utbildning. (1. Uppl.). Gleerup.
Klette, T. (2007). Tid for trøst: En undersøkelse av sammenhenger mellom trøst og trygghet over to generasjoner. (Universitetet i Oslo, Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring, NOVA Rapport 17/2007). Hämtad från:
https://www.researchgate.net/publication/305775656_Tid_for_trost_En_under-sokelse_av_trost_og_trygghet_over_to_generasjoner
Kärrby, G. (1997). Bedömning av pedagogisk kvalitet: Förskolan i fokus. Pedagogisk forskning i Sverige, årg 2, (nr 1, s 25-42). Issn 1401-6788. Hämtad från:
https://pedagogiskforskning.se/wp-content/uploads/2012/11/kaerrby.pdf
Kärrby, G. (2001). Barnets rätt till hög kvalitet i förskolan. Utbildning & Demokrati, vol 10, (nr 2), s 81-93. Hämtad från: https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forsk- ning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2001/nr-2/gunni-karrby---barnets-ratt-till-hog-kvalitet-i-forskolan-.pdf
59
Lundgren, P, U. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk forskning i Sverige, årg 4, (nr 1, s 31-41). Issn 1401-6788. Hämtad från:
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1052/903
Renblad, K. & Brodin, J. (2012). Kvalitén i förskolan påverkar barns välbefinnande:
Några förskolechefers syn på den nya läroplanen och kvalitet i förskolan. Social-medicinsk tidsskrift, (nr 4-5), vol 89. Hämtad från: https://socialSocial-medicinsktid- https://socialmedicinsktid-skrift.se/index.php/smt/article/view/900
Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. (2010). Förskolan: arena för barns lärande. (1. uppl.). Liber.
Skolverket. (2004). Allmänna råd för kvalitet i förskolan – kvalitetsområden. Skolver-ket. Hämtad från: file:///C:/Users/ander/Downloads/Skolverket-rapport-om-f%C3%B6rskolans-kvalitet%20(2).pdf
Skolverket. (2005). Kvalitet i förskolan: Allmänna råd och kommentarer. Skolverket Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö18. Skolverket.
Persson, S. (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskole-klass och fritidshem. [Elektronisk resurs]. Vetenskapsrådet
Pramling Samuelsson, I., Williams, P., & Sheridan, S. (2015). Stora barngrupper i för-skolan relaterat till läroplanens intentioner. Tidsskrift for Nordisk Barne-hageforskning, 9. https://doi.org/10.7577/nbf.1012
Thornberg, R., & Fejes, A. (2019). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. (Upplaga 3).
Liber.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva).
Vetenskapsrådet.
White, K. M. (2013). Associations between teacher–child relationships and children’s writing in kindergarten and first grade. Early Childhood Research Quarterly, 28(1), 166–176. Hämtad från:
https://doi-org.bib-proxy.kau.se/10.1016/j.ecresq.2012.05.004
60
BILAGOR
BILAGA 1 INFORMATIONSBREV
Hej!
Jag heter Olivia Faily och studerar just nu sista terminen på Förskollärarpro-grammet på Karlstad Universitet. För tillfället är jag i uppstart av mitt exa-mensarbete.
Syftet med min studie är att synliggöra vad pedagoger anser påverkar kvalitet i förskolans verksamhet och hur pedagoger ser på betydelsen av barns behov av fungerande anknytning och trygghet i relation till barnens lärande, välbe-finnande och utveckling i förskolan.
Jag vill i denna studien genomföra kvalitativa intervjuer, där jag intervjuar pedagoger för att synliggöra pedagogernas tankar och synsätt på dessa äm-nen.
Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan återkal-landet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Uppgifterna kommer att bevaras till dess att uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Karlstads universi-tets studieregister för att sedan förstöras.
Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventu-ella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att in-vända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads universitet är XX.
61
Då rådande läget med Covid-19 är som det är får ni som eventuella intervju-personer individuellt ta beslut om dessa intervjuer ska ske på digital plattform eller om ni har möjlighet att ta emot mig för intervju på förskolan, men själv-klart med lämpligt avstånd, i enlighet med Folkhälsomyndighetens riktlinjer.
Väldigt tacksam om ni kan tänka er att avsätta lite av eran tid för denna stu-die.
Med vänliga hälsningar,
Olivia Faily Olga Keselman
Telefonnummer: XX Handledare
E-mail: XX E-mail: XX
62
BILAGA 2 INTERVJUFRÅGOR
1. Vad anser du som pedagog utgör god och låg kvalitet i förskolans verksamhet?
2. Hur ser du som pedagog på personaltäthet i relation till förskolans kvalitet?
3. Hur ser du som pedagog på barngruppens storlek i relation till försko-lans kvalitet?
4. Hur ser du som pedagog på behovet av vikarier och personalbrist i re-lation till förskolans kvalitet?
5. Hur tänker du kring betydelsen av anknytning i relation till förskolans kvalitet?
6. Hur tänker du kring betydelsen av anknytning i relation till barns trygghet och lärande?
7. Hur tänker du kring din betydelse som pedagog när du interagerar med barnen i olika lärsituationer?