De flesta pedagogerna anser att man säkrar hög kvalitet när barnen känner sig trygga på förskolan och ett sätt att åstadkomma det är att schemalägga så att ordinarie personal tar emot barnen på morgonen samt att pedagoger kan pussla om i verksamheten för att undvika behöva ta in resurser eller vikarier som varken känner barnen eller verksamheten, om en förskola har tagit in re-surs eller vikarie kan pedagoger inom förskola fördela vikarier där de anses behovet är störst för att undvika för mycket personal på samma avdelning. En pedagog säger:
”/…/ och där försöker ju vi så gott det går att vi placerar om om det då funkar, att vi försöker då att fördela resurserna som finns så att man inte blir fem pedagoger på en avdelning så har vi 10 barn för.”
41
Dessa lösningar hamnar under strukturkvaliteten, då pedagogerna talar om personalens sammansättningar. Dessutom tycker pedagogerna att man kan dela upp barngruppen i mindre grupper och att de mindre grupperna kan få genomföra olika aktiviteter för att eventuellt begränsa behovet av vikarier el-ler resurser, vilket gör att denna pedagogiska lösningen hamnar under struk-turkvalitet, avseende bemanning och personalsammansättning, samt pedago-gisk kvalitet då den diskuterar pedagopedago-giska metoder och tillvägagångssätt.
Vilma, pedagog på Venus förskola, anser att anknytningen är bland det vik-tigaste som finns. Anknytning ingår som en aspekt av processkvaliteten då anknytning exemplifierar samspelet och relationerna mellan pedagoger och barn, när anknytningen är trygg och stabil är det därmed en hög processkvali-tet. Hon säger:
”För att barnen ska kunna ta till sig och kunna lära sig så behöver dom ha en trygg anknytning till oss pedagoger och till förskolan och blir det en dålig inskolning och barnen har svårt att kunna knyta an till oss och inte känner trygg i den miljön som dom ska vistas i under en hel dag så är det inte mycket lärande dom får med sig när dom har skrikit och gråtit och sovit och allt vad det är…”
Pedagogerna på Venus förskola diskuterar bryggan mellan förskolan och för-skoleklassen och anser att barn behöver ha en inre trygghet när de ska lämna förskolan och övergå till förskoleklass, vilket utgör en hög process kvalitet då pedagogerna förmedlar sina förhållningssätt gentemot barnen. Vera säger:
”Vi strävar efter att när barnen slutar här då ska ju dom vara trygga och glada och då ska dom kunna vinka till oss och säga hallå!”
Flera pedagoger problematiserar otrygga barn i förskolan, där vårdnadshavare behåller barnet hemma istället för att barnen ska få delta i förskolans verk-samhet. De känner att de inte kan påverka barnens vårdnadshavares beslut,
42
förutom att försöka diskutera vikten av att barn får kontinuitet och får leka med kompisar. Vera säger:
”Det finns jätteotrygga barn som också föräldrar ser till att dom inte kommer hit för att föräldrarna tycker åh det är så jobbigt för dom och det är så synd om dom och dom är här ett par timmar och sen försvinner ut, dom finns och vi kan ju inte göra någonting, vi kan ju inte åka och hämta dom.”
Det pedagogen förmedlade i ovanstående svar utgör låg servicekvalitet vilket ingår som en aspekt i resultatkvaliteten. Det är vårdnadshavarna som förmed-lar servicekvalitet, då de själva genomför bedömningar utifrån deras upple-velser. Däremot anser jag att det till viss del även handlar om processkvalitet, då pedagogerna diskuterar sina egna förhållningssätt gentemot barnet och hur de kan, och inte kan, agera.
Pedagogerna på Venus förskola anser att man får fokusera på omsorg vid stök och oro i gruppen, däremot anser de att omsorgen inte får ta överhand från lärandet. Omsorg menar de då dagarna på förskolan istället för lärsituat-ioner handlar mer om att barnen ska klä på sig och gå ut för att leka på gården och och lärandet blir lidande då pedagoger inte kan genomföra lärande i på-klädningssituationer, vilket tyder på låg process- och resultatkvalitet. Pedago-gerna anser att man kan ha lärande i alla situationer, om man har en trygg och lugn barngrupp, till exempelvis i påklädningssituationen kan pedagoger och barn samtala om vilket väder det är och vad barnen därmed behöver ha på sig eller att barnen kan ta tid på sig för att försöka lära sig klä sig själva. Denna lärsituation går förlorad då det är stökigt i barngruppen och pedagogerna snabbt klär på barnen istället för att dem själva ska försöka och pedagogerna kan finnas som stöd eller hjälp om barnet upplever svårigheter med dragkedja eller att knyta skor. Lärandesituationer ingår i samspelet och relationerna mellan pedagoger och barn, vilket utgör att ovanstående exempel ingår i pro-cesskvaliteten.
43
Enligt Nelly är det många barn som har prestationsproblematik och inte vågar misslyckas, hon anser att om barn har en trygg anknytning så vågar barnen misslyckas och göra fel. Hon anser däremot att barn inte kan misslyckas, då misslyckande är en värdering utan poängterar att hon tror att tryggheten hänger ihop med barnens lust att försöka och våga genomföra uppgifter. Bar-nen anser själva att de inte kan eller att deras uppgift för tillfället blev fult, och därmed har misslyckats. Nadja fyller i att hon anser att barn ska våga prova och ha tillit till att det blir bra eller tillit till att någon hjälper barnet ge-nom processen. Nadja anser dessutom att barn lär sig mer och tar till sig mer om barnet är tryggt och inte behöver läsa av läget runt omkring sig, utan istället kan fokusera på de upplevelser barnet deltar i. Denna diskussion mel-lan Nelly och Nadja är deras tankar om vikten av anknytning för barns trygg-het, lärande och utveckling, vilket hamnar under processkvaliteter.
Sammanfattningsvis anser pedagogerna att de pedagogiska lösningarna för att säkra hög kvalitet är främst genom trygga anknytningar mellan vuxen och barn samt att lärande sker i trygga samspel. Det är även viktigt att pedagoger har en bra samverkan med barns vårdnadshavare. Dessa lösningar hamnar un-der processkvaliteten där fokus vilar på samspel och trygga relationer gente-mot barn samt servicekvaliteten då pedagogerna även anser det vara viktigt med samverkan med vårdnadshavare.