I lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) hänvisas det till bestämmelser kring individers samtycke för deltagande i forskning. Vilket innebär att människor ska respekteras och att det finns krav vad gäller samtycker för deltagande i forskningsprojekt.
Inför samtliga intervjuer och navigeringstest fick informanterna signera ett samtyckesformulär för medgivande av sitt deltagande i respektive metod. Inledningsvis informerades informanterna om syftet med arbetet och deras egen roll (Dalen 2015:25). Här klargjordes det att deltagandet var valfritt och att det närsomhelst kunde avbrytas. Informanterna fick själva avgöra om de föredrog att vara anonyma eller om de ville delta med namn. Det tydliggjordes vad syftet med metoden var och vad materialet skulle användas till. Då intervjuerna endast antecknades gjordes som sagt en sammanställning som sedan mailades till respektive informant som fick godkänna sammanställningen.
Fotografier som tagits vid platsanalys togs när det var folktomt i entrétorget, förutom eventuell personal. Samtliga foton har setts över och anpassats för att inte delge någon identifikation av diverse användare eller informant.
Efter utförande och resultat har både för- och nackdelar upptäckts med
metodvalen för arbetet. Då vi under utförandet av denna studie ännu befann oss i en pandemi var det svårt att interagera och involvera målgruppen i önskad grad.
Vad gäller deltagandet i fokusgruppen så utfördes samtliga möten under digitala former. Detta med befintliga och rekommenderade restriktioner i åtanke. Det optimala scenariot hade varit att få chansen att interagera med deltagarna under andra omständigheter fysiskt på plats. Då målet och förhoppningen var att utgå ifrån så kallad participatory design (Martin & Hanington 2018:126) (sv. deltagande design), vilket handlar om att involvera både användare och
intressenter i skapandet och framtagandet av en design, hade fler fysiska möten varit mer givande.
Vid utförande va navigeringstest tydliggjordes svårigheterna att som deltagande observatör inte på något sätt påverka informantens beslut, varken med ord eller kroppsspråk. Trots försiktighet påverkades på sätt och vis en av informanterna av mitt närvarande, vilket troligtvis influerade hen att fatta andra beslut. I efterhand hade därför möjligen ett bättre alternativ varit att låta informanten gå in igenom entrén ensam och slutföra sitt uppdrag. Alternativt utföra och filma hela sin process utan en deltagande observatör närvarande, dock med förlust av informantens beteende som kan studeras utifrån observationen.
Designprocessen
I detta avsnitt presenteras själva designprocessen från arbetets början till slut.
En designprocess har inte en fast och bestämd form, utan den kan formas efter eget behov beroende på projekt. Varje process behöver anpassas efter dem förutsättningar projektet besitter och utifrån en vald strategi lägga upp en plan för hur arbetet ska utföras (Wikberg Nilsson et.al 2015:16-17).
Inom informationsdesigns utbildningen har design utifrån människans behov varit ett centralt fokus, vilket även gäller för detta arbete. Det handlar om användaren och vad hen behöver för att kunna orientera sig i olika miljöer. Med detta i åtanke, var målet att använda mig av en deltagande designprocess som involverar människor som berörs av problematiken på den plats jag valt att utgå ifrån. I metodavsnittet benämndes detta tillvägagångssätt som Human centered
design (HCD), det vill säga användarcentrerad design, och participatory design.
Denna strategi gjorde det möjligt att skapa en riktning och effektivt välja och anpassa metoder. Fokus lades på att förstå målgruppen och låta dem vara delaktiga i framtagningen av lösningen på problemet baserat på deras egna behov. Vad gäller behov så redogör Wikberg Nilsson et. al för olika typer av behov som samtliga kan komma att påverka en design (2015:22-23).
Emotionella, kognitiva och fysiska behov spelar alla en viktig roll för att tillfredsställa användaren då en design uppskattas ha en mening och bidra till upplevelsen, vara användbar och förståelig, samt vara funktionell (ibid). Exakt vilka behov användarna eller målgruppen har är inte nödvändigtvis något självklart. Därför är det av relevans att använda sig av metoder som kan bidra till att identifiera diverse behov, men också för att undersöka problematiken i fråga.
Designprocessen för detta arbete har formats och planerats utifrån mitt mål och syfte, och utförts i flera olika steg. Processen har varit en iterativ sådan, vilket innebär att de olika stegen upprepats emellanåt. Designprocessens olika steg ser ut som följande illustration visar:
Planera & utforska
Första steget i processen innefattade planering av arbetet, samt att utforska problematiken. Tidigt i processen var det viktigt att etablera en förståelse för både platsen och problemet, samt att kartlägga besökarnas behov. Besök på Karlsgatan 2 och samtal med kontaktperson Jonas Bresser var därav första prioritet. Efter ett första möte kunde beslut tas om önskad riktning för arbetet, vilket i slutändan blev orienterbarhet. Fortsättningsvis kunde en lämplig process och val av metoder planläggas.
Teori & metod
I detta steg utfördes samtliga metoder: platsanalys, intervju, navigeringstest och workshop utifrån fokusgrupp. Teori och metoder har bearbetats parallellt med varandra under arbetets gång för att knyta an till problem och frågeställning. Lämpliga teorier studerades och tillämpades för att både styrka och förstå problemet. Här var det fördelaktigt med ett iterativt tillvägagångssätt [Figur 11] för att upprepa det tidigare steget och få en djupare förståelse för informationsdesigns problematiken.
Analys
Efter metodutförande utfördes en analys av empirin. Empirin som samlades in under utförandet av metoderna har bidragit med en god grund att stå på och har givit en tydligare helhetsbild av både problem och användarnas behov.
Idégenerering
I detta steg låg fokus på att utifrån tidigare steg påbörja en utvecklingsfas för idéer på potentiella lösningar. Denna del i processen involverade visualisering av problem och lösningar genom mindmapping [Figur 12], samt olika skiss- metoder av gestaltningsförslag. Skissandet inleddes med snabba små skisser under ett kortare tidsintervall [Figur 13], för att sedan gå vidare till klotter på utskriva bilder av den befintliga platsen [Figur 14]. Utifrån insamlat empiri från platsanalys, i form av mått och fotografier, samt tilldelad planritning byggdes en tredimensionell modell i SketchUp. Modellen utgjorde en bas som sedan användes för att prototypa och applicera olika lösningar. En effektiv metod för att visuellt formge och testa idéer.
Figur 12: Visualisering av
Gestaltningsförslag
Det sista steget i designprocessen handlade om att knyta ihop alla tidigare steg för att producera den slutgiltiga gestaltningen. Här lämnades utrymme för utveckling av tidigare skisser för att konkretisera idéerna [Figur 15]. Gestaltningsförslaget byggdes i SketchUp, för att på ett tydligt sätt kommunicera den tänkta lösningen.
Figur 13: Mindmap av potentiella
lösningar utifrån empiri
Figur 14: Snabba skisser
Figur 15: Skiss/ klotter på fotografi
av befintligt entrétorg
Figur 16: Utvecklade skisser av
Under arbetets gång har regelbunden återkoppling med samarbetspartnern skett för att bibehålla en transparens sinsemellan. Tidigare material, samt tillgången till fokusgrupp har varit till stor hjälp i arbetet.