Författarna av detta examensarbete upplevde en del hinder i skrivandet av detta
examensarbete när det kommer till den egna förförståelsen. Det var svårt att inte ta med egna åsikter och värderingar i och med att det är ett ämne som bör vara viktigt i samhället. Men efter genomgångar och när författarna av detta examensarbete arbetat med examensarbetet så har egna åsikter och värderingar helt uteslutits. Det har varit svårt att åsidosätta egna åsikter och värderingar, detta har ej påverkat författarnas pålitlighet och bekräftelsebarhet då tidigare erfarenheter eller åsikter ej har färgat arbetet. Diskussion mellan varandra om ämnet våld i nära relation har skett på sidan av examensarbetet.
För att säkerställa god kvalitet på examensarbete har CODEX (2021) används för att minska på risken för plagiat på datamaterialet. Genom att använda databaserna PubMed och
CINAHL Plus så säkerställdes pålitligheten av artiklarna som användes. Friberg (2017b) kvalitetsgranskning har varit till god hjälp när det kommer till att säkerställa kvaliteten på artiklarna som valdes till resultatet av detta examensarbete.
Det har genom hela examensarbete gjorts en tydlig referenslista där den som läser kan se var den ursprungliga informationen kommer från. Genomgående genom hela examensarbetet har det refererats i löpande text med hjälp av American Psychological Association (APA 7, 2020). Samtliga studier var skrivna på engelska eller översatta till engelska. Vissa
tolkningsfel kan ha uppstått när författarna av examensarbetet har översatt studier till
svenska då det skiljer sig i språkens uppbyggnad. För att översätta artiklarna på ett så korrekt sätt som möjligt har lexikon används samt översättningsverktyg på nätet.
7. SLUTSATS
Resultatet i detta examensarbete ger en överblick över sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som var utsatta för våld i nära relation. Det som uppmärksammades var att okunskap är kärnan i att kvinnor inte får den hjälp som de behöver. Även att lyssna och vara lyhörda är något som sjuksköterskor bör göra aktivt och se tecken på att kvinnan är utsatt för våld i nära relation. Det organisatoriska stödet är också viktigt så att sjuksköterskorna har någonstans att vända sig till för att få den vägledning och de rutiner som behövs för att hjälpa kvinnor. En slutsats kan dras att mer kunskap i ämnet våld i nära relation behövs. För att sjuksköterskor ska få kunskap om våld i nära relation kan det läggas till redan i
grundutbildningen, även att sjuksköterskor bör ha ett eget ansvar att se till att de följer rutiner och tar del av material som finns tillgängligt. Genom att prata om våld i nära relation redan tidigt i utbildningen blir ämnet våld i nära relation inte tabu att prata om, det blir till de normala och kommer vara enklare för sjuksköterskor att ta upp när det träffar kvinnor.
8. FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING
Inom vidare forskning så känns det viktigt att fenomenet våld i nära relation blir en del av sjukvården. Att det är något som uppmärksammas och att alla som arbetar inom vården ska ta del av utbildning samt känna sig trygga i att fråga en patient om hon är utsatt för våld. Det krävs ett bra organisatoriskt stöd och ett engagemang som kan göra att våld i nära relation blir ett mer neutralt ämne att prata om. Kvinnor ska känna sig trygga när de söker vård och känna att de kan få den hjälp de behöver. Det ska inte längre vara tabu att prata om då det är
ett samhällsproblem. Det krävs mer forskning i form utav kvalitativa studier där
sjuksköterskor är med och berättar om sina erfarenheter. Även kvantitativa studier där det undersöks från kvinnornas syn på hur sjukvården är och hur de blir bemötta eller om ens får frågan om de är utsatta för våld i nära relation samt att alla ska känna till att det är ett problem. Kunskap krävs redan tidigt i sjuksköterskors utbildning. Det är något som måste talas om redan från start då det är ett så pass stort problem. Våld i nära relation och kvinnors utsatthet är ett viktigt ämne att belysa.
REFERENSLISTA
*Artiklar som används i resultat.
*Alhalal, E., (2020) Nurses’ knowledge, attitudes and preparedness to manage women with intimate partner violence. International Nursing Review, 67, 265–274.
https://onlinelibrarywiley-com.ep.bib.mdh.se/doi/epdf/10.1111/inr.12584 APA 7 (American Psychological Association 7) (2020). Referensguide för APA 7, (2020).
Kib.ki.se. https://tools.kib.ki.se/referensguide/apa/
Billhult, A (2017). Enkäter. M, Henricson (Red), Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad (s. 121–132). Studentlitteratur.
Bradbury-Jones, C., & Clark, M. (2016). Intimate partner violence and the role of community nurses. Primary Health Care, 26(9), 42–47. https://doi.org/10.7748/phc.2016.e1184 Brottsförebyggande rådet. (19 juli 2021). Våld i nära relation.
https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-relationer.html
*Brykczynski, K. A., Crane, P., Medina, C. K., & Pedraza, D. (2011). Intimate partner violence:
Advanced practice nurses’ clinical stories of success and challenge. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 23(3), 143–152. https://onlinelibrary-wiley-com.ep.bib.mdh.se/doi/10.1111/j.1745-7599.2010.00594.x
CODEX. (2021). Oredlighet i forskning. http://www.codex.vr.se/etik6.shtml
Enander, V., & Holmberg, C., (2008) Why Does She Leave? The Leaving Process(es) of Battered Women. Health Care for Women International, 29(3), 200-226.
https://doi.org/10.1080/07399330801913802
Eriksson, K. (2018). Vårdvetenskap vetenskapen om vårdandet: om det tidlösa i tiden.
Liber.
Eriksson, M.G (2015). Referera reflekterande, Konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna. Studentlitteratur.
*Ferreira Acosta, D., de Oliveria Gomes, V, L., de Oliviera, D, C., Corréa Marques, S. & da Fonseca, A, D. (2018). Social representations of nurses concerning domestic violence against women: study with a structural approach. Revista Gaúcha de Enfermagem, 39(0). https://doi.org/10.1590/1983-1447.2018.61308
Friberg, F., (2017a). Att göra en litteraturöversikt. F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (s.
141–151). Studentlitteratur.
Friberg, F., (2017b). Tankeprocessen under examensarbetet. F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (s. 37–48). Studentlitteratur.
Henricson, M., (2017a). Forskningsprocessen. M, Henricson (Red), Vetenskaplig teori och metod Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 43–53). Studentlitteratur.
Henricson, M., (2017b). Diskussion. M, Henricson (Red), Vetenskaplig teori och metod Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 411–420). Studentlitteratur.
*Inoue, M., Uza, M., Shinjo, M., & Akamine, I., (2016). Development of a clinical nurse recognition scale for female intimate partner violence patients. Japan Journal of Nursing Science, 13(4), 437–450.
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/jjns.12124
Jarnkvist, K., & Brännström, L., (2016). Stories of Victimization: Self-Positioning and Construction of Gender in Narratives of Abused Women. Journal of Interpersonal Violence, 34(21–22), 4687–4712. https://doi.org/10.1177/0886260516676474 Kjellström, S., (2017) Forskningsetik. I M. Henricson (red), Vetenskaplig teori och metod:
Från idé till examination inom omvårdnad (s. 57 - 80). Studentlitteratur.
Martín-Fernández, M., Gracia, E., & Lila, M., (2019). Psychological intimate partner violence against women in the European Union: a cross-national invariance study. BMC Public Health, 19(1). https://doi.org/10.1186/s12889-019-7998-0
* Mota, A. R., Machado, J. C., de Andrade Santos, N., Simões, A. V., Pires, V. M. M. M., &
Rodrigues, V. P. (2020). Care practices of the nurse to women in conjugal violence situation/Práticas de cuidado da (o) enfermeira (o) à mulher em situação de violência conjugal. Revista de Pesquisa Cuidado é Fundamental Online, 12, 840–849.
http://seer.unirio.br/cuidadofundamental/article/view/7814/pdf Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)., (2010). Att ställa frågor om våld.
https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/halso-och-sjukvardens-ansvar/att-stalla-fragan-om-vald/
Ortiz-Barreda, G., Vives-Cases, C., & Gil-González, D., (2011). Worldwide violence against women legislation: An equity approach. Health Policy, 100(2–3), 125–133.
https://doi.org/10.1016/j.healthpol.2010.11.015
Pratt-Eriksson, D., Bergbom, I., & Lyckhage, E D., (2014). Don't ask don't tell: Battered women living in Sweden encounter with healthcare personnel and their experience of the care given, International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 9:1, 23166.
https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.3402/qhw.v9.23166?needAccess=true Polit, D., & Beck, C. (2017). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Riksorganisationen för kvinnojouren och tjejjouren i Sverige., (2021).
Normaliseringsprocessen. https://www.roks.se/har-finns-kunskap/normaliseringsprocessen
SFS 2008:355. Patientdatalagen.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientdatalag-2008355_sfs-2008-355 SFS 2014:821. Patientlagen.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821 Statens beredning för medicinsk och sociala utvärdering, (2019). Screening kan upptäcka
våld hemma – men oklart om bra hjälp finns Www.sbu.se.
https://www.sbu.se/sv/publikationer/nya-vetenskap-och-praxis/screening-kan-upptacka-vald-hemma--men-oklart-om-bra-hjalp-finns/
*Seme Ambikile, J., Leshabari, S., & Ohnishi, M., (2020). Knowledge, attitude, and preparedness toward IPV care provision among nurses and midwives in Tanzania.
Health & Social Care in the Community. https://doi.org/10.1186/s12960-020-00499-3
Svensk sjuksköterskeförening, (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
https://swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/komp etensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf
Socialstyrelsen, (2019a). Att upptäcka och ställa frågor om våld i nära relationer.
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/upptacka-vald/
Socialstyrelsen (2019b). Nationella screeningprogram Modell för bedömning, införande och uppföljning.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-screeningprogram/2019-4-12.pdf Socialstyrelsen, (2021). Våld i nära relation.
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/
*Sprague, C., Hatcher, A. M., Woollett, N., & Black, V., (2015). How Nurses in Johannesburg Address Intimate Partner Violence in Female Patients: Understanding IPV Responses in Low- and Middle-Income Country Health Systems. Journal of Interpersonal Violence, 32(11), 1591–1619.
https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/0886260515589929
*Sundborg, E.M., Saleh-Stattin, N., Wändell, P. & Törnkvist, L., (2012). Nurses´
preparedness to care for women exposed to intimate partner violence: a quantitative study in primary health care. BMC nursing, 11(1). https://doi.org/10.1186/1472-6955-11-1
*Tower, M., Rowe, J., & Wallis, M., (2012). Reconcepetualising health and health care for women affected by domestic violence. Contemporary Nurse, 42(2), 216–225. DOI:
https://doi.org/10.5172/conu.2012.42.2.216
VanderEnde, K, E., Yount, K, M., Dynes, M, M., & Sibley, L, M., (2012). Community-level correlates of intimate partner violence against women globally: A systematic review.
Social Science & Medicine, 75 (7), 1143- 1155.
http://dx.doi.org/10.1016/j.socscimed.2012.05.027
Wiklund, M., Malmgren-Olsson, E.-B., Bengs, C., & Öhman, A., (2010). “He Messed Me Up”:
Swedish Adolescent Girls’ Experiences of Gender-Related Partner Violence and Its Consequences Over Time. Violence against Women, 16(2), 207–232.
https://doi.org/10.1177/1077801209356347
Wiklund Gustin, L., & Lindwall, L., (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Natur &
kultur.
Wong, J. & Mellor, D., (2014) Intimate partner violence and women’s health and wellbeing:
Impacts, risk factors and responses. Contemporary Nurse, 46(2), 170-179.
https://www-tandfonline-com.ep.bib.mdh.se/doi/abs/10.5172/conu.2014.46.2.170 World Health Organization: WHO (2021). Violence against women.
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/violence-against-women World Health Organization: WHO (2013). Responding to intimate partner violence and
sexual violence against women WHO clinical and policy guidelines.
http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/85240/9789241548595_eng.pdf
* Yaman Efe, S., Tackin, L., (2012). Emergency nurses’ barriers to intervention of domestic violence in Turkey: a qualitative study. Sexuality and Disability, 30, 441–451.
https://link-springer-com.ep.bib.mdh.se/content/pdf/10.1007/s11195-012-9269-1.pdf
Örmon, K., Torstensson-Levander, M., Bahtsevani, C., & Sunnqvist, C., (2014). The life course of women who have experienced abuse - a life chart study in general
psychiatric care. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 22(5), 316–325.
https://doi.org/10.1111/jpm.12177
Östlundh, L., (2017). Informationssökning. F, Friberg (red.). Dags för uppsats (s. 59–82).
Studentlitteratur.
BILAGA A. SÖKMATRIS
Databas Sökdatum
Sökord Begränsning Antal
träffar
“Battered women”, nurse role” English Peer reviewed
BILAGA B. KVALITETSGRANSKNINGSTABELL
Vi har utgått från Fribergs (2017b) modell när det kommer till kvalitetsgranskning. Frågorna är ställda så de är både kvalitativt och kvantitativt granskande.
Ett poängsystem har satts där Ja = 1 poäng och Nej = 0 poäng. För att artiklarna ska hålla den kvalitet vi eftersöker så använde vi oss utav en poängskala som visade hur vi valt att poängsätta artiklarna.
Låg kvalitet = 0–3 poäng God kvalitet = 4–6 poäng Hög kvalitet = 7–9 poäng Artiklar Finns det en
tydligt
BILAGA C. ARTIKELMATRIS
1
Författare: Alhalal, E Titel: Nurses’ knowledge,
Resultat visar att 63% av sjuksköterskorna svarade att de inte fått någon
utbildning relaterad till våld i nära relation. 52% tyckte inte att de hade fått
tillräcklig med utbildning om hur man ska reagera på våld i nära relationer. Det visade sig att sjuksköterskor upplevde låg kunskap och beredskap för att kunna hantera våld i nära relation.
2,6% av sjuksköterskorna
A., Crane, P., K. Medina, C &
lyssna på kvinnan och göra så att hon känner sig bekväm med att berätta.
Alla sjuksköterskor tyckte det var viktigt att mer kunskap och fler
erfarenheter behövs och att en aldrig är fullärd utan alla situationer är unika och varje kvinna måste få berätta sin historia.
3
Författare: Ferreira Acosta, D., de Oliveria Gomes, V, L., de Oliveria, D, C., Corréa Marques, S. & da Fonseca, A, D. rädsla för att handskas med kvinnor utsatta för våld i nära relation. De kände att de inte hade kunskapen att hantera och hjälpa
kvinnorna på bästa möjliga sätt. Vissa sjuksköterskor var väldigt dömande för att
9/9 poäng
structural approach
Tidskrift: Revista Gaúcha de Enfermagem
Årtal: 2018 Land: Brasilien
Innehållsanalys skulle hantera situationen.
4
Författar: Inuoue, M., Uza, sig tryggare i att möta kvinnor som är utsatta för våld i nära relation så behövs mer kunskap. I denna artikel svarar de på kunskapen genom att göra fyra teman som kan vara relevanta för att
sjuksköterskorna ska på rätt sätt kunna möta kvinnorna.
9/9 poäng
5
Författare: Ribeiro Mota, A., Costa Machado, J., de
Metod: Kvalitativ Resultat: Av alla
sjuksköterskor som deltog ansåg de vikten av att ge vård till kvinnor som är
9/9 poäng
Palmerella Rodrigues, V.
Titel: Care practice of the
nurse to women in Conjugal violence situationrelation. Vilket vill säga att det är viktigt att kunna vara en bra lyssnare till den utsatta kvinnan.
6
Författare: Seme Ambikile, J., Leshabari, S & Ohnishi, M.
Resultatet visar att av det sjuksköterskor som deltog hade majoriteten
otillräckliga kunskaper och erfarenheter om hur de skulle hantera och ingripa i en situation av våld i nära relation.
9/9 poäng.
Land: Tanzania
7
Författare: Sprague, C., Hatcher, A. M., Woollett, N.,
& Black, V ha en handlingsplan om hur de ska handskas med
kvinnor utsatta för våld i
nära relation.
to intimate partner
kvinnan var utsatt för våld om det fanns fysiska tecken.
Svårigheterna var vad
situationen då de ej har rätt kunskap lämnade de över ansvaret till en läkare.
9
Författare: Tower, M., Rowe, J., & Wallis, M.
Titel: Reconcepetualising
health and health care for women affected by domestickvinnorna utsatta för våld i nära relation.
Sjuksköterskorna
indikerade också att på de
9/9 Poäng
Årtal: 2012 Land: Australien.
och sjukvården hanterar våld känner de sig ofta maktlösa och kan inte på ett lämpligt och behjälpligt sätt hänvisa till andra
yrkesgrupper som kan hjälpa kvinnan.
10
Författare: Yaman Efe, S., Tackin, L
Titel: Emergency nurses’
barriers to intervention of domestic violence in
Turkey: a qualitative study
Tidskrift: Sexuality and Disability
Årtal: 2012 Land: Turkiet
The aim of this study was to analyze the structure and content of the social
representations of nurses regarding domestic violence against women.
Metod: Kvalitativ Deltagare: 30 sjuksköterskor Datainsamling:
Intervju Analysmetod:
Innehållsanalys
Resultat: Sjuksköterskorna som deltog i denna
undersökning ansåg att de inte har den kunskap de behöver för att kunna
hjälpa de utsatta kvinnorna.
Eftersom sjuksköterskorna har för lite kunskap om våld i nära relation.
9/9 poäng
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00