De fyra principerna, informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet (Bryman, 2018) har i föreliggande studie beaktats genom hela processen. Vid uppstart av examensarbetet och innan insamling av data utfördes i samråd med handledare en självskattad etisk granskning. För att minska risken för etiska dilemman valdes respondenter vilka inte betraktas som en utsatt grupp i samhället, barn ses exempelvis som en utsatt grupp enligt Bryman. Intervjufrågorna gällande upplevelsen av socialtjänstens arbete riktade sig till respondenten i sin profession och inte som privatperson, i syfte att minimera etiska svårigheter. Föreliggande studies författare menar att närvaron av de fyra etiska principernas genom hela processen medför att studien inte bör anses bryta mot de etiska ståndpunkterna.
38
8
SLUTSATSER OCH FORTSATT FORSKNING
Föreliggande studies slutsatser är att kommunikationen mellan förskola och socialtjänst bör förbättras och ansvaret placeras vid båda professioner. Socialtjänsten bör verka för att göra sig synlig för förskolepersonalen i syfte att göra dem trygga i kontakten. Vidare har
förskolepersonalen ansvaret att ta anmälningsskyldigheten på allvar och att anmäla vid första misstanke eller kännedom om att ett barn far illa. Istället för att samla information innan de gör en orosanmälan, behöver förskolepersonalen behandla varje enskild misstanke
alternativt kännedom om att ett barn far illa som en enskild anmälan. Sedan är det
socialtjänstens arbete att bedöma om barnet är i behov av skydd och stöd. En förändring i vägen till orosanmälan, där en anmälan görs vid första misstanke, skulle innebära att personalen följer anmälningsskyldigheten, vilket i dag kan ifrågasättas på grund av rådande riktlinjer inom skolvärlden.
Förskolepersonalens och socialtjänstens samarbete är en central del i arbetet för barnens förutsättningar i framtiden. Föreliggande studie bidrar med ökad insyn i förskolans riktlinjer samt hur dessa riktlinjer påverkar förskolepersonalens arbete vid misstanke eller kännedom om att ett barn far illa. Vidare bidrar studien med förskolepersonalens perspektiv och upplevelse av kommunikationen med socialtjänsten, vilket kan vägleda socialtjänsten i kontakten med förskolan. Samarbetet kan därmed förbättras för att gynna barnets bästa, vilket är både förskolans och socialtjänstens gemensamma mål. För fortsatt forskning finner författarna i föreliggande studie ett intresse i hur socialtjänsten upplever förskolan i
kommunikationen, samt undersöka vad de anser utgöra begränsningar i kommunikationen. Vidare finns även intresse i att undersöka om inställningen till orosanmälan och upplevelsen av kontakten med socialtjänst skiljer sig beroende på könstillhörighet, både i förskolan och generellt.
39
REFERENSLISTA
Altshuler, S. J. (2003). From barriers to successful collaboration: Public schools and child welfare working together. Social Work, 48(1), 52-63.
https://doi.org/10.1093/sw/48.1.52
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Studentlitteratur.
Andersson, J., Ahgren, B., Bihari Axelsson, S., Eriksson, A., & Axelsson, R. (2011). Organizational approaches to collaboration in vocational rehabilitation − An
international literature review. International Journal of Integrated Care, 11(4), 1-10. https://doi.org/10.5334/ijic.670
Arhne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Liber.
Backlund, Å., Wiklund, S. & Östberg, F. (2012). När man misstänker att barn far illa. En
studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten. Rädda Barnen.
https://resourcecentre.savethechildren.net/node/6123/pdf/6123.pdf
Barnombudsmannen. (2018). Prövning av barnets bästa. En vägledning för beslutsfattare
och tjänstepersoner. Barnombudsmannen.
https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-
nedladdning/publikationer/provning-av-barnets-basta---slutversion-25-september- 2018_ksf_2.pdf
Berliner, A., & Lundqvist-Brömster, M. (Red). Förebyggande av psykisk ohälsa bland barn
och unga. Motion till riksdagen, 2009:10/SO: 520.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research
in psychology, 3(2), 77-101. http://dx.doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Bronfenbrenner, U. (1979). The Ecology of Human Development: experiments by nature
and design. Harvard University Press.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Bullock, L., Stanyon, M., Glaser, D., & Chou, S. (2019). Identifying and Responding to Child Neglect: Exploring the Professional Experiences of Primary School Teachers and Family Support Workers. Child Abuse Review, 28(3), 209-224. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1002/car.2558
Clevesköld, L. & Thunved, A. (2018). Sekretess. Handbok för socialtjänsten. Norstedts Juridik
Commodari, E. (2012). Preschool teacher attachment, school readiness and risk of learning difficulties. Early Childhood Research Quarterly, 28(1), 123-133.
40
Danermark, B. (2013). Socialt arbete och kunskap - tre metateoretiska mönster. I B. Blom, S. Morén & L. Nygren (Red.), Kunskap i socialt arbete (s.32-47). Natur & Kultur.
de Haan, I., Joy, E., Beddoe, L., & Iam, S. (2019). “The tip of the iceberg”: Multiple thresholds in schools' detecting and reporting of child abuse and neglect. Children and Youth
Services Review, 96, 278-285. https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2018.10.034
Falkiner, M., Thomson, D., & Day, A. (2017). Teachers’ Understanding and Practice of Mandatory Reporting of Child Maltreatment. Children Australia, 42(1), 38-48. https://doi.org/10.1017/cha.2016.53
Feng, J-Y., Chen, Y-W., Fetzer, S. Feng, M-C., & Lin, C-L. (2012). Ethical and legal challenges of mandated child abuse reporters. Children and Youth Services Review, 34(1), 276- 280. https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2011.10.026
Folkhälsomyndigheten. (2021). Nationella allmänna råd och rekommendationer för att
minska spridningen av covid-19. Hämtad den 12 april 2021 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella- utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att-minska- spridningen-av-covid-19/
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, 24(2), 105-112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Greco, A. M., Guilera, G., & Pereda, N. (2017). School staff members experience and knowledge in the reporting of potential child and youth victimization. Child Abuse
and Neglect, 72, 22-31. https://doi.org/10.1016/j.chiabu.2017.07.004
Gubbels, J., Assink, M., Prinzie, P., & van der Put, C. E. (2021). Why Healthcare and Education Professionals Underreport suspicions of child abuse: A qualitative study.
Social Science, 10(3), 1-21. https://doi.org/10.3390/socsci10030098
Hagström, B. (2010). Kompletterande anknytningsperson på förskola.[Complementary attachment pedagogues in pre-school]. Diss. Malmö högskola.
https://muep.mau.se/handle/2043/9891
Hedman, E. (20 februari, 2019). Brister i skolledningen ett vanligt problem vid
orosanmälningar. Skolvärlden. Hämtad den 9 april 2021 från
https://skolvarlden.se/artiklar/brister-i-skolledningen-vanligt-problem-vid- orosanmalningar
Hindberg, B. (2006). Sårbara barn. Att vara liten, misshandlad och försummad. Gothia. Jerhag, D., & Ormstad, K. Barnmisshandel. I Nationalencyklopedin. Hämtad den 9 april
2021 från https://www-ne-
41
Killén, K. (2009). Barndomen varar i generationer. Om förebyggande arbete med utsatta
familjer. Studentlitteratur
Killén, K. (2014). Förebyggande arbete i förskolan. Samspel och anknytning. Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Lennéer-Axelson, B., & Thylefors, I. (2018). Arbetsgruppens psykologi. Natur & Kultur. Lärarnas Riksförbund. (2020). Din skyldighet att anmäla. Hämtad den 8 april 2021 från
https://www.lr.se/stod--rad/for-dig-som-larare/ansvar-- befogenheter/anmalningsskyldigheten
McTavish, J. R., Kimber, M., Devries, K., Colombini, M., MacGregor, J. C. D., Wathen, C. N., Agarwal, A., & MacMillan, H. L. (2017). Mandated reporters´ experiences with reporting child maltreatment: a meta-synthesis of qualitative studies. BMJ Open,
7(10), 1-15. http://dx.doi.org/10.1136/bmjopen-2016-013942
Nilsson, B., & Waldemarson, A-K. (2019). Kommunikation: samspel mellan människor. Studentlitteratur.
Parrish, M. (2012). Mänskligt beteende: Perspektiv inom socialt arbete. Liber.
Prop. 2017/18: 186. Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter. Proposition till riksdagen, regeringen.
Rienecker, L., Stray Jørgensen, P., Skov, S., Sonne-Ragans, V., Thing Rasmussen, L., Wien, C., Remvig, K., & Klitgård, I. (2018). Att skriva en bra uppsats. Liber.
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Hämtad 8 april 2021 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
SFS 2009: 400. Offentlighets- och sekretesslag. Hämtad 8 april 2021 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/offentlighets--och-sekretesslag-2009400_sfs-2009-400
SFS 2010: 800. Skollag. Hämtad 8 april 2021 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 SFS 2018: 1197. Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-20181197-om-forenta-nationernas-konvention_sfs-2018- 1197
SKOLFS 2018: 50. Förordning om läroplan för förskolan. Hämtad 6 maj 2021 från
https://www.harryda.se/download/18.1d3ccd4b165cd99bd8f6bd34/1536913321019/ Laroplan_forskolan_SKOLFS_2018_50.pdf
42
Sharley, V. (2020). Identifying and Responding to Child Neglect within Schools: Differing Perspectives and the Implications for Inter-Agency Practice. Child Indicators
Research, 13(2), 551-571. https://doi.org/10.1007/s12187-019-09681-z
Sigurd, B., Helander, B., Rosengren, K-E., Björn, L-O., & Ulfstrand. Kommunikation. I
Nationalencyklopedin. Hämtad den 9 april 2021 från https://www-ne-
se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kommunikation Skolverket. (2020). Det här gör Skolverket. Hämtad den 7 april 2021 från
https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/det-har-gor-skolverket
Socialstyrelsen. (2008). Metoder som används för att förebygga psykis ohälsa hos barn -
En nationell inventering av kommuner och landsting. Hämtad den 10 maj 2021 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2008-126-50_200812650_rev.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Dödsfallsutredningar 2016-2017. Hämtad den 12 april 2021 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-1-37.pdf
Socialstyrelsen. (2019). Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att
ett barn far illa. Hämtad den 8 april 2021 från https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-
arbetet/barn-och-unga/barn-som-far-illa/
Solbergh, P. (2013). Teorier och kunskapsbildning i socialt arbete. I B. Blom, S. Morén & L. Nygren (Red.), Kunskap i socialt arbete (s.83-97). Natur & Kultur.
SCB. (2021a). Delmål 16.2 – Skydda barn mot övergrepp, utnyttjande, människohandel och
våld. Hämtad den 12 maj 2021 från https://www.scb.se/hitta-
statistik/temaomraden/agenda-2030/mal-16/delmal-16.2/
SCB. (2021b). Yrken i Sverige. Hämtad den 12 maj 2021 från https://www.scb.se/hitta- statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/yrken-i-sverige/
Teater, B. (2020). An Introduction to Applying Social Work Theories and Methods. Open University Press.
Wiklund, L. Allvarlig kritik mot dåvarande rektorn för Sörviks skola i Ludvika kommun för
underlåtenhet att genast göra en anmälan till socialnämnden efter att en elev berättat om våld i hemmet. Beslut från Justitieombudsmannen, JO riksdagens
BILAGA A MISSIVBREV
Hej!
Våra namn är Emma och Vårfrid, vi är två studenter på Mälardalens högskola i Eskilstuna som går sjätte terminen på socionomprogrammet. Under våren 2021 ska vi skriva ett
examensarbete. Metodvalet för arbetet är kvalitativt med intervjuer som instrument. Därför söker vi förskolepersonal vilka har möjlighet att delta i en intervju. Intervjun tar cirka 40 minuter och är av en semistrukturerad karaktär.
Formulerade syftet för examensarbetet är att belysa förskolepersonalens upplevelse av socialtjänstens arbete gällande hanteringen av barnavårdsärenden samt undersöka förskolepersonals förtroende till och upplevelse av socialtjänsten.
Detta med avsikten att se hur arbetet mellan socialtjänst och förskola kan bedrivas på ett optimalt sätt för barnets bästa.
Ditt deltagande är frivilligt och du har möjlighet att avsluta intervjun när du vill, även efter genomförd intervju kan du dra tillbaka ditt godkännande av deltagande till examensarbetet. Personuppgifter behandlas konfidentiellt vilket innebär att vi ej kommer att använda oss av ditt namn i studien eller exempelvis berätta vilken ort du arbetar i. Det samlade resultatet kommer att användas i vetenskapligt syfte.
Om det är något du undrar över är du välkommen att höra av dig!
Med vänliga hälsningar
Emma Björling-Spångberg
Epost: ebg18003@student.mdh.se Telefon: XXXX
Vårfrid Galaasen Naemi Svensson
Epost: vgn18002@student.mdh.se Telefon: XXXX
Handledare: Sylvia Olsson Epost: sylvia.olsson@mdh.se
BILAGA B
INTERVJUGUIDE
Bakrundsfakta
• Hur gammal är du?
• Hur länge har du arbetat inom förskolan alternativt i förskoleklass? • Har du någon utbildning?
Kontakten med socialtjänsten
• Finns riktlinjer för hur er kontakt med socialtjänsten sker? o Om riktlinjer finns hur ser dem ut?
o Om inte, hur går du då tillväga?
• På vilket sätt hanterar du oro i de fall du misstänker att ett barn far illa? • Finns det någon gång du personligen önskat kontakta socialtjänsten men inte
gjort det?
o Vad berodde detta på?
o Finns det några trösklar du upplever att oron behöver stiga över innan du kontaktar socialtjänsten?
• Har du som yrkesperson haft kontakt med socialtjänsten?
Vid kontakt…
• Av vilken anledning?
• Hur upplevde du kontakten med socialtjänsten? o Vad var positivt?
o Vad var negativt?
• På vilka grunder valde du att kontakta socialtjänsten? • Resulterade kontakten till någon förändring?
o På vilket sätt va det ett bra resultat, kan du utveckla?
o Vad tror du det beror på (att resultatet inte var bra), kan du utveckla?
Ingen kontakt…
• Finns det någon gång du har tänkt kontakta socialtjänsten? • På vilka grunder valde du att inte kontakta socialtjänsten? • Vad tänker du om socialtjänstens arbete?
Kunskap om socialtjänsten handlingsutrymme utifrån SoL. • Känner du till socialtjänstlagen?
• Känner du till anmälningsskyldigheten? o Hur hanterar du den i ditt arbete?
• Får ni någon kunskap om Socialtjänstlagen i utbildningen eller på arbetsplatsen?
Avslutning - Önskad förändring
• Hur upplever du att socialtjänstens bidrar med stöd till i syfte att stötta vid osäkerhet i bedömning om barnet far illa?
• Hur anser du att trygghet skapas i er yrkesprofession i syfte att hantera osäkerheten om ett barn far illa eller ej?
• Finns det något du önskar förändras med samarbetet mellan socialtjänst och er? o Har du några förslag på av som kan gynna ett samarbete med
socialtjänsten? • Något annat du vill tillägga?
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00