3.5 Etik och trovärdighetsaspekter
3.5.1 Etiska överväganden
Enligt Vetenskapsrådet (2002) finns det fyra huvudprinciper att följa. Först är vi i skyldiga att informera om intervjupersonens uppgift i projektet och vad som gäller för deras deltagande. Som andra princip bör man i vissa fall få samtycke från föräldrar/vårdnadshavare. Den tredje principen är att de medverkande har rätt att själv bestämma om, hur länge och på vilka villkor de ska delta. De kan när som helst avbryta sin medverkan och får inte utsättas för
påtryckningar eller påverkan. Den fjärde och sista principen är nyttjandekravet, vilket innebär hur arbetet ska användas. Det är viktigt att ta ställning till hur man hanterar sitt arbetsmaterial och kassettband både under och efter undersökningen. Kvale (1997) säger att etiska
avgöranden bör aktualiseras under hela forskningsprocessen. Den bör följa hela processen från planeringsstadiet och fram till slutrapporten. Detta förhållningssätt har vi använt oss av. Respekten för människan är viktig i ett forskningsarbete anser Holme och Solvang (1997).
Intervjuerna är frivilliga. Deltagarna kan när som helst avbryta eller avböja att svara på en fråga. I våra intervjuer råder tystnadsplikt, anonymitet och konfidentialitet. Holme och
Solvang (1997) menar också att fysisk och psykisk integritet är oerhört viktig för de som låter sig intervjuas.
3.5.2 Trovärdighetsaspekter
Kvale (1997) menar att valideringen kan delas in i sju stadier; tematisering, planering, intervju/enkät, utskrift, analys, validering och rapportering, så håller man frågan om validering ständigt levande. Validering ska prägla hela studien och inte vara något som kommer in i slutskedet när man ska skriva sin rapport. Kvale (ibid.) menar också att man kan använda validering som att kontrollera, han menar då att forskaren bör anlägga en kritisk syn på sitt eget arbete. Han säger också att man kan använda validering genom att ifrågasätta, vilket då innebär att frågorna vad och varför besvaras före frågan hur. På detta sätt, menar han undersökningens innehåll och syfte kommer före metoden. Att validera kan också vara att
35
teoretisera, menar Kvale (1997). Det krävs en teoretisk föreställning om vad det är man undersöker för att kunna avgöra om en metod undersöker vad den avser att undersöka.
Djurfeldt, Larsson och Stjärnhagen (2003), anser att reliabilitet har att göra med frågornas tillförlitlighet. Även om frågorna vi ställer är valida kan tillförlitligheten i mätinstrumentet variera. De säger att bristande reliabilitet kan bero på att mätinstrumentet är dåligt, vilket innebär att t ex frågorna skulle kunna vara otydligt formulerade, men det skulle också kunna bero på omständigheter kring intervjun. De menar att för att få hög validitet och reliabilitet så krävs ett förebyggande arbete. Detta ska prägla vår studie.
37
4 Resultat
4.1 Resultat av intervjuer
Intervjumallen finns sist i arbetet som bilaga 2. Citaten kodas med FSK för förskolan, F för förskoleklassen och Åk 1 för första klass.
På alla olika enheter har man någon form av överlämnandekonferens inför överflyttning.
Vi redovisar resultatet genom att dela in frågorna i fyra rubriker: rutiner, språk och språkstörning, resurser och samarbete. Varje avsnitt avslutas med en sammanfattning.
4.1.1 Om rutiner
De två kommunerna skiljer sig så tillvida att bara den ena har en skriftlig handlingsplan för samverkan förskola – förskoleklass, kommun L. Förskolläraren i F i kommun L säger att man tidigare har jobbat i F-1:or men detta år jobbar man i rena förskoleklasser och man har en överlämningskonferens på hösten. Läraren i Åk 1 i kommun S säger att det inte finns någon skriftlig plan men att man jobbar nära tillsammans, vilket gör att det blir en smidig övergång för barnen. Man har en överlämnandekonferens tidigt på höstterminen. En annan skillnad mellan kommunerna är att i kommun L, finns i förskolan förutom en överlämnandekonferens också en uppföljningskonferens på hösten. Kommun S påpekade också tydligt vikten av att lämna över barnens IUP (Individuell utvecklingsplan) vid överlämnandekonferensen, samtidigt som man förtydligade den.
I kommun L har personalen i FSK och F inga övriga visioner eller önskemål, man tycker att den plan som finns är bra och man har också inflytande över den vid utvärderingstillfället på höstterminen. Läraren i Åk 1 i kommun L har heller inga övriga önskningar när det gäller överlämning från F till Åk 1. I kommun S önskar förskolläraren i FSK att förskolläraren i F besökte de blivande 6-åringarna i FSK på våren innan skolstart. Hon har även önskemål om att få ha åsikter om klassbildningarna, vem som skulle gå med vem. Att det skulle läggas tyngd vid förskollärarnas åsikter i denna fråga.
”Jag skulle vilja att förskollärarna i förskoleklassen kommit till förskolan och lärt känna barnen i den miljö de känner sig hemma”
38
Förskolläraren i F i kommun S önskar inga förändringar.
”Jag är nöjd med som överlämningarna går till idag och har ingen önskan om att det skulle gå till på annat sätt. Inte vad jag kan komma på nu i alla fall. Jag har ju inte varit med om att det har gått till på annat sätt.”
Läraren i Åk 1 kommun S önskar en uppföljning efter några veckor in på terminen, förutom den överlämnandekonferens som finns.
”Jag vill inte ha antingen eller utan både överlämnandekonferens som vi har och sedan vill jag ha en uppföljning efter några veckor, då jag har haft barnen. Det är ju först då som frågor kring barnen i regel dyker upp”
Båda kommunerna har en tydlig strategi när det gäller barn i behov av stöd. Skillnaden är att kommun S har berörda lärare, föräldrar och specialpedagog. Kommun L däremot har förutom nämnda kategorier också förskolechef, vid behov talpedagog och psykolog och mottagande skolas rektor. Kommun L har två resursteam, ett för förskolan och ett annat för skolan. All personal talar om vikten av att ha föräldrars medgivande vid dessa överlämningar, och att ha barnens bästa för ögonen.
Sammanställning
Båda kommunerna anser att det är viktigt med överlämningar. Överlämningskonferens finns vid alla stadieöverlämningar. Trots detta är det bara kommun L som har en skriftlig
handlingsplan för överlämnandet mellan förskola och förskoleklass, denna innebär att man har en plan även för dessa verksamheters samverkan under hela vårterminen. Kommun S lägger vikt vid överlämning av IUP vid stadieövergång, detta tar inte kommun L upp. I kommun L där förskola och förskoleklass har en skriftlig handlingsplan har man inflytande över handlingsplanen och den utvärderas varje höst. Man är nöjd men den som den ser ut just nu. Även läraren i Åk 1 är nöjd eftersom förskoleklassens och Åk 1 personal ingår i samma arbetslag, vilket gör att man samarbetar kring barnen hela året. Visionerna i kommun S ser olika ut inför överlämningarna. Förskolläraren i FSK önskar att hon fick inflytande över de nya klassbildningarna. Förskolläraren i F är nöjd som det är. Läraren i Åk 1 efterlyser en uppföljningskonferens på hösten. Båda kommunerna har en tydlighet gällande överlämningar
39
för barn i behov av särskilt stöd. Alla respondenter är överens om vikten att få föräldrarna att förstå att överlämningarna är till för barnens bästa. Kommun L har överlämnande och
mottagande rektorer med vid överlämningssamtalen, man har också med sina resursteam. Resurserna i kommun L för barn i behov av särskilt stöd är över lag större än i kommun S.
Kommun S har enbart specialpedagog med vid överlämnandet för dessa barn.
4.1.2 Om språk och språkstörning
Förskolläraren i kommun L i FSK definierar en språkstörning som både att man inte gör sig förstådd men också att det saknas ljud.
”Det är när du absolut inte kan göra dig förstådd och att du använder din kropp, men det kan också vara att du inte kan uttala ord själv”
” För jag kan inte bara tänka på språket för jag tänker om det är någon som t ex läspar eller utesluter ord.”
Förskolläraren i förskoleklass i kommun L anser att en språkstörning är när man inte kan uttrycka det man vill säga.
”Ja det innebär att ett barn inte kan uttrycka sig verbalt. Använder andra medel t ex slåss eller går undan. Tystlåten och försvinner i mängden. Barnet kan ju inte utrycka sig, har inte språket med sig.”
Läraren i Åk 1 i kommun L har tidigare jobbat i en speciell ”språkklass” där många barn med diagnosen språkstörning gick. När det gäller läs- och skrivsvårigheter tycker hon att det är svårt att definiera.
”En språkstörning är ju när man inte kan ta in och omvandla och veta vad man ska göra. Det är ju inte bara talet utan det är ju att man har en diagnos.”
”Det är lite tidigt att säga det när de går i första klass, o det är väldigt svårt att definiera. Man har ju ändå koll och försöker kolla upp och så.”
I kommun S tycker förskollärarna i FSK och F att språkstörning innebär att barnen utesluter ljud, inte kan uttala vissa bokstäver.
”Det var en svår fråga, för mig är det när barnet inte talar rent t ex utesluter en bokstav, kan inte säga r ja du vet!”
40
” Ja du, för mig är det när barnet ej kan uttala vissa bokstäver. Ja, försenat språk, jag skulle vilja kalla det bebisspråk”
För läraren i Åk 1 i kommun S innebär språkstörning att barnet har något problem med språket, saknar ljud och talar otydligt. Läs- och skrivsvårigheter innebär, anser hon, att de är de barn som skiljer sig från de andra barnen genom att inte knäcka koden det första läsåret.
”En språkstörning anser jag de barn ha som har något problem med språket som man själv som pedagog inte klarar av”
”För mig är det då barnen har svårt för att känna igen bokstäver, kastar om bokstäver och kan ej få ihop ljuden”
Förskolläraren i kommun L i FSK säger att först pratar man med föräldrarna, sedan observerar man barnet, och om behov finns tas kontakt med kommunens talpedagog.
”Det gör vi ganska så snabbt”
Förskolläraren i F påpekar också att det oftast har framkommit tidigare annars tas kontakt med skolans talpedagog.
”Vi har bra kontakter tillsammans med vår talpedagog”
Läraren i Åk 1 i kommun L har åsikten att det är svårt att definiera läs- och skrivsvårigheter så tidigt som i Åk 1. De barn som har någon form av språkstörning har redan insatser från det man kallar språkpedagogen (en specialpedagog med inriktning mot tal och språk).
”Vi gör ju lite på våren i ettan, så görs det lite tester. Som lärarna gör. Där ser man lite grann. Men sedan behöver det inte betyda att man får läs och skrivsvårigheter. Alltså det är ju svårt de här första åren. Men speciallärarna jobbar med de här barnen, de börja lite på våren i ettan. Är det specifika problem tar de ju även dem på hösten.”
Förskolläraren i kommun S i FSK tar kontakt med föräldrar och resursteamets
41
”Vi ringar in problemet, observerar barnet och kontaktar föräldrarna. Naturligtvis försöker vi lösa det själva, annars kontaktar vi föräldrarna för att de ska ta kontakt med logopeden. Det är ju bara de grövsta som får extra hjälp eftersom resurserna är knappa.”
Förskolläraren i kommun S i F, tar upp språkproblem med föräldrarna först eftersom dessa problem oftast har framkommit tidigare. Kanske finns redan logoped inkopplad.
”Vi har ingen talpedagog på skolan, utan skulle det vara behov får vi kalla in resursteamet som har en specialpedagog som är inriktad på talet. Men hon häcken full har jag förstått när jag träffat henne. Så det är tur att vi inte behöver henne så ofta.”
Läraren i Åk 1 i kommun S i Åk 1, tar kontakt med specialpedagogen och med föräldrarna.
”Träna mycket både hemma och i skolan på det barnet har svårt för. Jag tipsar föräldrarna på det de kan träna på hemma”.
Förskolläraren i kommun L i FSK berättar om hur talpedagogen är ute och handleder
personalen i hur de kan jobba med dessa barn. De försöker att hitta tid att sätta sig enskilt med de barn som behöver extra stöd.
”Kan du sätta dig ner med ett enskilt barn om det så bara är 20 minuter, och ja lägga ett pussel och prata kring det, läsa en bok och återberätta den eller vad du nu kan göra, eller färglägga någon bild som vi har eller rita något från en saga. Ja massor av tips får vi då av talpedagogen och det är ju en form av att hon delegerar till oss”
Förskolläraren i L i F arbetar med barnen både i grupp och enskilt. De arbetar med
Bornholmsmodellen och med Trulle (ett material som är gjort för att användas i förskoleklass, där man arbetar med språklig medvetenhetsträning).
”Vi kan samla de barn som behöver lite extra stöd i en grupp men vi har även med barn som inte har problem i den gruppen. Det kan vara blåsövningar …språkpåsar och kort. Eftersom man har jobbat i både förskolan och i förskoleklass så jobbar man ju mycket med språkpåsar och språket har man ju med hela tiden”
”Vi har tillgång till talpedagogen för de två barn som vi har just nu som har språksvårigheter, tre gånger i veckan går barnen till henne”
42
Läraren i Åk 1 i kommun L använder specialläraren som bollplank, men hon säger att de jobbar mycket med språket.
”Nej, jag hade då först gått och rådfrågat nu har vi ju en del som vi har att jobba med men jag hade frågat och så jobbar vi ju mycket över huvud taget med språket. Men ser man så slår jag larm, man väntar inte.”
”Jag börjar inte på samma ställe med alla barn. Det är individuellt. Det sker i en kommunikation med förskolläraren. Självklart.”
”… jag tror så att på många ställen får man börja från noll igen. Men jag kan tycka att det är onödigt, har man gjort en sak i förskoleklass och man kan det här så finns det ju ingen anledning att börja om igen. Man måste ju gå vidare. Det kan ju bli hur trist som helst att börja skolan om man ska göra om samma sak igen”
Förskolläraren i kommun S i FSK säger att hela verksamheten genomsyras av språket.
”Vi har språklekar, rim och ramsor och vi sjunger mycket. På min avdelning arbetar vi med Bornholmsmodellen men var och en arbetar med det material de vill. Jag har bra erfarenhet av Bornholmsmodellen”
Förskolläraren i kommun S i F säger att de leker med språket och har rim och ramsor och mycket högläsning.
”Vi blandar och tar det bästa från varje, vi arbetar bl a med Bornholmsmodellen.”
Läraren i Åk 1 i kommun S i Åk 1, tipsar föräldrarna om det de kan träna på hemma. Barnen behöver mer tid på sig för att göra samma uppgifter som de andra. Alla elever har en
bokstavsbok, även de som har problem med läs- och skriv. Barnen får individuella läsläxor småböcker utifrån sin förmåga.
”På denna skolan får man arbeta med det materialet man vill. Det hade varit bra om detta varit styrt av ledningen, top –down. Jag har god erfarenhet av Trullematerialet. Jag har informerat
specialpedagogerna om att alla borde jobba med Trullematerialet och de har lovat att föra detta vidare.”
43 Sammanställning
I kommun L anser man att en språkstörning innebär mer än att inte prata rent. Det kan även innebära att inte göra sig förstådd, och att det innebär så mycket mer. Läraren i Åk 1 talar också om att det innebär att ha en diagnos. I kommun S är alla pedagoger inne på att en språkstörning är när man inte kan prata rent. Läraren i Åk 1 i kommun L tycker att det är svårt att definiera läs- och skrivsvårigheter redan i Åk 1, men vid oro tar hon genast kontakt med språkpedagogen. Läraren i kommun S menar att det är när de inte har knäckt läskoden det första året, de kastar om och utesluter bokstäver. I bägge kommunerna tar personalen kontakt med föräldrarna vid upptäckt av språkstörning alternativt läs- och skrivsvårigheter. På den skola där vi intervjuade läraren i Åk 1 i kommun L tog man emot barn ifrån kommunens språkförskola. Där fortsatte insatserna från förskoleklassen vidare i Åk 1 av skolans språkpedagog. I bägge kommunerna finns resurs, talpedagog eller specialpedagog med inriktning mot tal och språk, men resurserna i kommun L gällande språket är betydligt större än i kommun S. I bägge kommunerna arbetar man mycket med språket. Personalen både i FSK och F i bägge kommunerna talar om Bornholmsmaterialet. I kommun L jobbar personalen med barn med språkstörning både i grupp och enskilt. I kommun S jobbar
personalen mest i grupp med dessa barn, förutom i Åk 1 där specialpedagogen arbetar enskilt med de barn som ej knäckt läskoden. Detta gäller också för barnen i Åk 1 i kommun L. Läraren i Åk 1 i kommun S eftersöker ett ”top-down” perspektiv på vad hon kallar bra material. Hon tycker att rektor ska vara mer tydlig i vilka material som ska användas i förskola och förskoleklass. När det gäller läs- och skrivundervisning anser hon att den ska individualiseras så att lusten kvarstår hos alla barn. Även läraren i Åk 1 i kommun L tycker att det är en självklarhet att individualisera läs- och skrivundervisningen för de nya 1:orna. Hon anser också att det inte alltid fungerar så på alla skolor. Många gånger börjar lärarna i Åk 1 ifrån ”noll igen”. Då är det lätt för barnen att tappa lusten, anser hon.
4.1.3 Om resurser
Förskolläraren i kommun L i FSK berättar att de har en talpedagog som arbetar mycket tillsammans med förskolans personal och som satsar mycket av sin tid på förskolan. De har också en logoped i kommunen men hennes resurser räcker inte till, väntetiden är lång.
44
”Sedan hon kom till vår kommun, så har hon fortbildat personalen och hon har dragit igång ett sådant projekt att så tidigt som möjligt skulle alla barn få en chans med sitt språk, innan de ska upp till skolan.”
Förskolläraren i kommun L i F tycker att det satsas mycket resurser på förskolan och skolan men hon anser att förskoleklassen finns i ett vakuum där i mellan.
”Förskoleklassen är så här va, den är mitt i. Den är varken där eller där, de är inte inskrivna i skolan men de finns här, mitt i mellan. När du är inskriven i skolan så är det på ett annat sätt.”
”Vi har tillgång till talpedagogen för de två barn som vi har just nu som har språksvårigheter, tre gånger i veckan går barnen till henne. Talpedagogen vi har är förskollärare i botten och hon har ett större engagemang för de mindre barnen. Det är lite olika vilken talpedagog man har. Hon ser det på ett helt annat vis, hur viktigt det är.”
”Jag tror dock att resurserna är bra i stort i kommunen om man jämför med andra kommuner.”
Läraren i Åk 1 i kommun L säger att alla barn som har en diagnos ifrån språkförskolan går redan under 6-årsåret hos en språkpedagog och en talpedagog och de fortsätter där även under Åk 1. För de barn där man misstänker problem med läs- och skrivsvårigheter har man ett resursteam på skolan.
”Men de barnen går hos en språkpedagog, som jobbar med de barnen som kommer från logopederna.”
”Ja och de går dit där från början och jobbar, även 6-åringarna. Och vi har även en talpedagog som de går till. Redan från 6-års.”
”Specialpedagogen jobbar inte med 6-åringarna, men språkpedagogen om man har en diagnos från språkförskolan”
”Och tycker man att det är ett jättestort problem får man skicka in en anmälan till elevvårdsteamet och så kan man ta upp det på en EVT och känns det att det är behov av det då så får man sätta in resurs tidigare. Så den gången har vi.”
Förskolläraren i kommun S i FSK säger att det är bara är de svåraste fallen som får hjälp av resursteamets specialpedagog.
45
Förskolläraren i kommun S i F där har rektorsområdet ett resursteam som består av specialpedagog och en psykolog. Även här är det bara de svåraste fallen som får hjälp.
”Det är bara de grövsta fallen som får hjälp av resursteamet. De andra får vi klara själva”