Jag har försökt att vara så tydlig och konkret som möjligt när jag har förklarat tankarna kring mitt projekt för idrottslärarna, då det finns en risk att de uppfattar studiens syfte och mål på ett sätt men att jag som forskare tänker mig något helt annat (se t ex Cresswell, 2009). Då jag hoppas att de deltagande idrottslärarna kommer att läsa min studie vill jag redan från början vara så öppen som möj- ligt för att försöka undvika att de känner sig lurade. Jag har även försökt handla enligt Danny Doyles (2007) riktlinjer kring heder- lighet gentemot deltagarna, som bland annat säger att deltagarna bör delges vad forskningen är till för, hur empirin ska samlas in och förvaras samt vilka som ska få ta del av den när forskningen är färdig, hur den ska publiceras samt hur deltagarna kan få nytta av forskningsresultaten.
Jag har valt att låta idrottslärarna vara anonyma och väljer där- för att hänvisa till dem under fingerade namn. Då kravet på konfi- dentialitet, utöver att skydda namn på individer och platser, sträcker sig över annan information som skulle kunna identifiera deltagarna (Wright & O’Flynn, 2012), har jag utöver att ange om idrottsläraren är man eller kvinna valt att utelämna övrig informa- tion. Jag har även valt att fingera namn på kollegor, skolor eller platser som nämns i intervjuerna och som kan identifiera deltagar- na.
Reflexivitet
Ovan har jag redogjort för hur jag bearbetat min empiri, hur ana- lysen gått till. Att jag är både forskare och idrottslärare och att det kan påverka min analys av empirin är något som jag både måste förhålla mig till, men också vara öppen med. Sarah J. Tracy (2010) skriver att ärlighet (sincerity, min översättning) är ett av åtta krite- rier som kännetecknar utmärkt kvalitativ forskning. Denna ärlighet innebär enligt Tracy (2010) att forskningen präglas av uppriktighet och transparens gällande forskarens bias och syften samt hur dessa kan ha påverkat bland annat metodval och eventuella misstag. Jag har upptäckt att idrottsläraren i mig i vissa lägen kommer fram ex-
tra mycket. Upprinnelsen till denna studie är ett exempel på det, då jag, som idrottslärare, hade svårt att förstå all denna forskning som visade att idrottslärare inte undervisar enligt styrdokumenten (se kapitel Inledning, Bakgrund samt Tidigare forskning). Jag ville för- svara idrottslärarna och på ett eller annat sätt rentvå dem. När jag efter ett tag kom till insikt om detta blev det enklare att förhålla mig till det och vara uppmärksam på att dessa motiv inte tog över- hand. Jag har dessutom valt att vara tydlig i denna licentiatuppsats med att jag är en idrottslärare som studerar andra idrottslärare, vilket gör att en läsare själv kan ta ställning till vad detta kan inne- bära i form av förförståelse eller bias. Vidare beskriver Tracy (2010) att reflexivitet, som uppmanar forskaren att vara tydlig kring sina styrkor och svagheter, är en viktig del av denna ärlighet. Denna reflexivitet bör finnas med redan från början i forsknings- processen; från projektplanering genom datainsamling, analys och presentation. Då jag som utbildad idrottslärare, men i rollen som forskare, ska intervjua andra idrottslärare, bör jag fundera på hur jag påverkas av min förförståelse kring yrket och dess praktik. Här finns anledning att med hjälp av Billy Ehn och Orvar Löfgren (2012) fundera över följande: Hur påverkas forskaren av sina min- nen, känslor och personliga upplevelser? Vad betyder hens för- handskunskaper, frågeställningar, position och perspektiv? Givet- vis påverkas jag av mina förkunskaper vad gäller idrottsläraryrket och de svårigheter och problem som jag som idrottslärare kan stöta på i min verksamhet. Under intervjuerna upplevde jag att min id- rottslärarroll, vid sidan av min roll som forskare, hela tiden fanns nära till hands, bland annat i mitt sätt att ställa frågor och följd- frågor och i hur jag ibland visade igenkänning vid diskussion om olika företeelser. Jag vill poängtera att min förförståelse kan hjälpa till att skapa ett klimat där lärarna känner sig avslappnade i vet- skapen om att jag känner till verksamheten och dess eventuella problematik. Jag har i mötet med idrottslärarna valt att vara upp- riktig med den problematik min delade idrottslärare/forskarroll kan innebära. Jag har bett dem att i möjligaste mån tänka på mig i första hand som forskare och därmed utveckla resonemang och förklaringar på ett sätt som de hade gjort om jag inte varit idrotts- lärare med den förförståelse det innebär. Då jag stundtals upplevde att idrottslärarrollen tog över forskarrollen fann jag förtröstan i att
det nog är så det får vara emellanåt, jag är den jag är med alla mina erfarenheter, tankar och känslor. Det viktiga är att jag är medveten om dessa och dess inverkan på min forskning, som fors- kare måste jag inse mina begränsningar och erkänna min subjekti- vitet och mina egna värderingar (Mockler, 2007).
Jag hoppas att jag, genom att anamma Tracys (2010) uppma- ning att vara tydlig med mina styrkor och svagheter, skapat en transparens som gör det enklare för läsaren att se och förstå genom vilka ögon jag har analyserat min empiri och kommit fram till de resultat som presenteras härnäst.