Det finns enligt Hasenfeld (2010) olika intressegrupper kring gräs- rotsbyråkraterna och klienterna. Det är inte alltid de olika intresse- gruppernas bedömning av en klients behov överensstämmer med
varandra, vilket gör att en del av gräsrotsbyråkratens jobb blir att försöka förstå och införliva de olika åsikterna utifrån vad som är moraliskt och/eller legalt försvarbart. När detta appliceras på id- rottslärare är en intressegrupp elevernas föräldrar. Kontakten med dessa verkar variera från idrottslärare till idrottslärare. Gemensamt för idrottslärarna är dock att samtliga förklarar hur föräldrarna inte har någon större påverkan på undervisningen. Påtryckningar förekommer men idrottslärarna berättar att de utan några större problem kan stå emot dessa.
Så det har man ju haft, just ifrågasättandet varför det inte ser ut som föreningsidrott, att det fortfarande inte har gått fram, att det är ett kunskapsämne. Men påverkad? Nej, dom får tycka det men… (Stina)
En av orsakerna till varför föräldrarna inte kan påverka undervisningen är enligt idrottslärarna att de är dåligt insatta i läroplanen och därför inte har mycket att bidra med.
…det kan bli obekvämt ibland om man kan få föräldrar som tycker att ”amen, Pelle spelar ju faktiskt i U-landslaget i golf”, ”ja, men han kan faktiskt inte dansa”, eller ”han kan faktiskt inte höra takten. (Stina)
Trots att mängden påtryckningar och återkopplingar från föräldrarna varierar är idrottslärarna överens om att det sker så sällan att det inte blir något problem. När det dock sker upplever hälften av idrottslärarna att den enda återkoppling de får från föräldrarna är negativ.
Ja, ofta inte av elever kanske, men föräldrar, man hör ju inte från dom när någon ringer och säger ”Nu den här perioden har det gått jättebra”, det får man aldrig ett samtal om. Men, om det är något som har gått snett den här gången, DÅ får man ett telefonsamtal. (Elias)
Tyvärr är det såhär att det är lätt att förknippa idrottsläraren med en figur som hör av sig när det är något negativt och så är
det väl vice versa också, att föräldrarna hör av sig när i sam- band med att det är något negativt. (Carl)
Föräldrarna ses därmed som en grupp som överlag är dåligt insatta i läroplanen och mest hör av sig när något inte fungerar. En annan intressegrupp är de kollegor som undervisar i idrott och hälsa. Id- rottslärarna är överens om att påverkan från dessa enbart är posi- tivt, det är med dem man kan utbyta idéer och få relevant åter- koppling.
Jag tycker att det är bra att ha kollegor att bolla tankar med, man lär sig jättemycket av varandra. (Bo)
Denna möjlighet att lära av varandra är något som återkommer hos flera av idrottslärarna och en av dem förklarar att det finns en skillnad mellan idrottslärare och lärare i andra ämnen, nämligen att det är lättare att gå in och ta del av varandras lektioner i en id- rottshall jämfört med ett klassrum.
Det är en av fördelarna med att vara idrottslärare, speciellt om man jobbar som vi gör i samma hall med en vikvägg emellan, det gör att man kliver ut och in i varandras klassrum hela tiden och ser varandra och hör varandra, och det gör man inte i andra ämnen. Det är en sjukt stor fördel, tycker jag. (Erik)
En av de intervjuade idrottslärarna är ensam ämneslärare på sin skola och berättar att han uppfattar detta som negativt.
Nej, det hade underlättat om man varit på en större skola där man hade kunnat vara fler idrottslärare, då hade man kunnat utbyta erfarenheter och stötta varandra och framförallt lägga ut friluftsdagar och så, för det är ganska tungrott emellanåt. (Pe- ter)
Här görs således skillnad på kollegor som är idrottslärare och kol- legor som är lärare i andra ämnen. En liknande utsaga har en an- nan idrottslärare, man han gör skillnad på idrottslärare och id- rottslärare.
Men för att återknyta till ämnet, ja, det är positivt att ha någon att samarbeta med, så klart. Sen känner jag att vi är på väldigt olika nivå, med all självklarhet i det, han har sin bakgrund som fritidspedagog och jag har min GIH-bakgrund med alla år i ämnet. (Carl)
Det handlar i detta fall inte bara om att kollegan ska vara en id- rottslärarkollega, utan dessutom en idrottslärarkollega med ”rätt” utbildning.
Sammanfattningsvis är mötet med elever centralt i yrket. Det är eleverna som gör att ingen dag blir den andra lik, något som id- rottslärarna till största del pratar positivt om. Eleverna kategorise- ras utifrån olika egenskaper men idrottslärarna säger sig helst inte vilja göra detta. De berättar istället om hur de vill kunna se varje elev som en individ och behandla dem därefter. Viljan att se varje elev hör i idrottslärarnas berättelser ihop med ambitionen att skapa en trygg undervisningsmiljö för eleverna där de ska våga pröva och misslyckas och pröva igen. Idrottslärarna diskuterar att de gärna vill att eleverna ska delta i undervisningen. Argumenten för detta är att det är viktigt att röra på sig och att det skapar underlag för betygsättning. Idrottslärarna beskriver också att det är viktigt att delta för deltagandets skull. Utöver en trygghet i undervisningssitu- ationen används ett skenbart elevinflytande som ett medel för att motivera eleverna till deltagande. Slutligen finns det olika intresse- grupper som kan påverka idrottslärarnas undervisning. Dock är idrottslärarna överens om att de enda som har något egentligt in- flytande är kollegor inom samma ämne. Föräldrar, elever och kol- legor i andra ämnen har inte mycket att säga till om.
Handlingsfrihet
Både Lipsky (2010) och Hasenfeld (2010) skriver att ett stort handlingsutrymme är karaktäriserande för gräsrotsbyråkraternas arbetssituation, då de förväntas ta egna beslut inom sitt fält och samtidigt är relativt fria från övervakning av överordnade. Ett stort handlingsutrymme skapar möjlighet till flexibilitet, vilket enligt id- rottslärarna är nödvändigt då de ofta måste reagera på oväntade händelser, något som beskrevs under rubriken ”Arbeta med män- niskor”.
Flexibilitet
Merparten (sex av åtta) av de intervjuade idrottslärarna berättar att det är svårt att förutse hur dagen kommer att se ut, situationer kan uppstå som gör att de snabbt måste planera om. Idrottslärarna förklarar att de tack vare sin handlingsfrihet och flexibilitet kan anpassa sig efter rådande omständigheter utan att först få ett god- kännande av exempelvis skolledningen. Ett par av dem uttrycker även att de efter ett tag skaffar sig både fingertoppskänsla och erfa- renhet i hur de kan handla i olika situationer vilket gör att de kan agera snabbare nästa gång det inträffar.
Just det här att det kan hända vad som helst, allt ifrån positiva saker till tråkiga, eller saker som man behöver dra i liksom, att det är tjusningen, att man inte vet på morgonen hur dagen slu- tar, att man måste anpassa, man måste tänka, det gör ju också att man lär sig ju oerhört mycket varje dag, eller oerhört myck- et… Man lär sig ofta något nytt för att man har hamnat i situa- tioner, ”ja just det, nu skadade någon sig, jag trodde bara att det var en stukning men nu är hon på vårdcentralen, jag får ringa mamman”, du vet, det har jag inte varit med om innan så nästa gång det dyker upp något liknande, jaha, då har jag med mig den erfarenheten som gör att jag kanske agerar på ett annat sätt än vad jag gjorde nu, det tycker jag är jättehärligt, att det hela tiden är en förändring, att dagarna ser olika ut och att man inte alltid kan styra själv heller. (Caroline)
Alla idrottslärarna uttrycker att de upplever en stor självständighet och lite yttre styrning i sitt yrkesutövande. De har visserligen läro- planen, i detta fall Lgr 11, att förhålla sig till, men förklarar ändå att det finns gott om utrymme för att planera sin undervisning så- som det passar dem själva och eleverna.
Jag menar, jag har ju ett formellt uppdrag, där kan jag ju inte köra på efter eget huvud fullt ut, jag har ju faktiskt bedömnings- kraven att förhålla mig till, på gott och ont. Det kan jag ju inte bortse ifrån, givetvis, och dom är ju styrande i viss mån. Men sen, i sin praktiskt tillämpade form finns ju enorma möjligheter, egent- ligen, att göra ämnet till vad det blir, det tycker jag. (Carl)
Idrottslärarna är överens om att läroplanen ligger till grund för all planering men att de har stora möjligheter att anpassa sin under- visning vilket gör att de med lätthet kan planera om med kort var- sel om något skulle inträffa som påverkar lektionerna.