Det främsta forskningsetiska dilemmat vi ställts inför i samband med att utföra denna studie, är att uppsatsen ska innefatta en god forskningssed. Det innebär att vi igenom hela uppsatsen behövt tänka på att genomföra en studie som är trovärdig, äkta och transparent (Lindstedt, 2019:50). För att kunna genomföra en uppsats som uppfyllde de krav som innefattar en god forskningssed, ställdes vi inför flera forskningsetiska andra dilemman.
I och med att denna studie inkluderade enskilda individer som studieobjekt var det viktigt att, utifrån ett forskningsetiskt syfte, informera respondenterna väl om studiens syfte samt
bearbeta det insamlade materialet på ett ordentligt och konfidentiellt sätt. Ett av de etiska överväganden vi behövt ställas inför i denna studie var att informera respondenterna utifrån det informationskrav som ställs på oss som bedriver en undersökning med enskilda individer som studieobjekt (Lindstedt, 2019:51). För att informera respondenterna väl valde vi i början
av rekryteringsprocessen att formulera ett informationsbrev. Detta informationsbrev skickades ut till alla respondenter innan fokusgrupperna ägde rum och informerade
respondenterna om studiens syfte, respondenternas rättigheter, hur det inspelade materialet skulle komma att behandlas, samt kontaktuppgifter till både oss som skriver uppsatsen men även till vår handledare. Vi informerade även respondenterna, både i informationsbrevet samt i början av intervjuerna, att respondenternas medverkan är frivillig och de har rätt att avbryta sin medverkan när de vill under studiens gång.
Varje fokusgrupp inleddes även med att varje respondent fick skriva på ett
samtyckeskontrakt, vilket är obligatoriskt utifrån det samtyckeskrav som vi står inför i denna studie (Lindstedt, 2019:52). Genom att respondenterna skrev under kontraktet godkändes deras deltagande i studien samt att de var informerade om deras rättigheter, studiens syfte och hur den insamlade datan kommer att behandlas.
Andra etiska överväganden som studien ställts inför är det konfidentialitetskrav som innefattar att allt insamlat material där respondenterna är inblandade, måste behandlas med största möjliga konfidentialitet (Lindstedt, 2019:52. Kravet är obligatoriskt för denna studie i och med att uppsatsen innefattar enskilda individers medverkan (ibid). Detta innefattar att inga uppgifter som kan tänkas identifiera någon av respondenterna får tas med i uppsatsen (ibid). Därför har inga namn, ålder eller andra personuppgifter som kan identifiera
respondenterna kommit att tas med i uppsatsen eller i andra dokument eftersom respondenterna har rätt till full anonymitet.
I de transkriberingar som genomförts efter fokusgrupperna av de inspelade materialet, har varje respondent pseudonymiserats som respondent 1, 2, 3 och så vidare. Alla citat som tagits upp i uppsatsen har blivit godkända av de berörda respondenterna. De insamlade
personuppgifterna samt de inspelningar som gjorts, har bevarats säkert där inga andra än vi som genomfört studien har haft tillgång till det. Inspelningar och annat underlag från respondenter har och kommer inte att användas till något annat än denna studie och raderas efter avslutat arbete.
5.6 Metoddiskussion
åtanke, samt diskutera kring (Wibeck, 2010:3). I alla konstellationer av grupper kommer medlemmarna alltid ha en önskan om att känna samhörighet. Exempelvis kan en likhet i en grupp vara bakgrund och attityder (ibid). Även om fokusgruppsintervjuer inte behöver gå ut på att respondenterna ska hålla med varandra, kan det bli problem om respondenter har helt vitt skilda åsikter (ibid). En intensiv och intressant diskussion bidrar till en känsla av samhörighet, och mer kompatibla grupper kan därför vara mer effektiva (ibid). Även social makt är något att fundera över - respondenterna kan anse att moderatorn har makt på grund av att moderatorn leder diskussionen eller om en annan respondent uttrycker särskilt intresse eller expertis kring ämnet kan respondenter anse denna person som maktfull (ibid). Ifall detta händer kan det vara bra om moderatorn ställer direkta frågor till respondenter som hamnar utanför (Wibeck, 2010:32).
Exempelvis valde vi att ibland gå in med frågor som “kan du utveckla?”, “varför anser du att det är så?” eller “vad tror du det beror på?” för att se till att alla respondenter fick möjlighet att bidra till diskussionen. Vi gav även respondenterna möjlighet att fortsätta diskussionen i form av frågor som “Har någon annan något att tillägga?” och “Tycker ni andra något annat?” vilket är ett sätt att försöka inkludera de mer tystlåtna personerna i diskussionen (Esaiasson m.fl. 2012:324).
Fokusgruppsintervjuer står som ensam insamlingsmetod i denna studie. Ibland kan metoden användas i kombination med andra metoder, exempelvis enkätundersökningar, deltagande observation och individuella intervjuer (Wibeck, 2010:70). I denna studie är syftet att undersöka hur unga kvinnors förtroende och upplevelse skiljer sig för dagspress respektive influencers diskussion i relation till klimatfrågan, samt vilka medieeffekter som påverkar de unga kvinnornas förtroende för de olika mediekanalerna. Bedömningen som gjordes i detta fall blev att det inte behövdes en kompletterande metod till de fokusgruppsintervjuer som gjordes eftersom den mest lämpliga metoden är att direkt ta del av en diskussion där unga kvinnor diskuterar ämnet.
Eftersom studiens respondenter rekryterats genom ett bekvämlighetsurval, har det inneburit att det inte går att säga att resultaten kommer att vara representativa för alla unga kvinnor (Esaiasson m.fl. 2012:188). Detta även eftersom respondenterna är relativt homogena som grupp - de är alla unga kvinnor som studerar på högskola/universitet - det kan därför inte hävdas att resultatet kan representera alla unga kvinnor i Sverige. Däremot är det bra med homogena grupper när man som forskare vill att respondenterna i fokusgrupper ska dela
åsikter med varandra och därav lämna personliga åsikter och information (Wibeck, 2010:63). Heterogena grupper kan istället användas när syftet är att jämföra olika åsikter (ibid).
Då syftet med denna studie är att förstå endast unga kvinnors förtroende, upplevelse och vilka medieeffekter som påverkar deras förtroende för olika mediekanalers diskussion kring
6. Resultat
Vi började intervjuerna med att fastställa respondenternas medievanor. Detta gjorde vi genom att ställa två frågor kring hur ofta respondenterna ansåg att de tar del av nyheter i dagspress respektive influencers innehåll på sociala medier.
Respondenterna upplevde själva att de tar del av nyheter varje dag i dagspress, oftast via notiser som de får på sina mobiltelefoner eller genom att aktivt gå in på dagspressappar- eller hemsidor. De vanligast förekommande nyhetsmedierna var Aftonbladet, DN, Omni och SVT. När det kom till hur frekvent respondenterna tar del av influencers innehåll skiljde det sig mer åt bland respondenterna. Majoriteten av respondenterna svarade att de tar del av
influencers innehåll dagligen, och då i större utsträckning än dagspressappar eller hemsidor, medan ett fåtal sade att det handlade om några gånger i veckan. Främst tog respondenterna del av influencers innehåll på den sociala medieplattformen Instagram.
Vi fortsatte intervjun med två frågor om respondenternas generella uppfattning kring
dagspress respektive influencers som nyhetskälla. Där framkom det att samtliga respondenter ansåg att dagspress var en tillförlitlig källa, men två av fokusgrupperna menade att det
berodde på vilken dagspresstidning det handlade om. Där ansåg respondenterna att
morgontidningar (DN, SvD etc.) och public service (som SVT) var en mer tillförlitlig källa än kvällstidningar (Aftonbladet, Expressen etc.). Den första gruppen problematiserade en mer kritisk syn på dagspress och gav SVTs Uppdrag Granskning som ett exempel att vara kritisk till, men ansåg ändå generellt att det var bättre att ta del av nyheter från dagspress än från influencers plattformar.
Respondenterna menade att influencers som nyhetskälla inte är lika pålitligt som dagspress då de ansåg att det finns en bristande källkritik hos de flesta influencers. De uppgav även att förtroendet kan skilja sig beroende på vilken influencer det handlar om.
Intervjuerna fortsatte med att det presenterades fyra olika exempel (se bilaga 1) - två från dagspress och två från influencers inlägg på Instagram. Till dessa exempel ställde vi frågor som gav respondenterna utrymme att få diskutera sina tankar och uppfattningar om de olika exemplena. I diskussionen kring dessa exempel kunde vi hitta fem olika teman som förekom i
samtliga fokusgrupper, dessa presenteras nedan.