Framtida forskning

För att uppnå en ännu djupare förståelse kring förtroende hos mediepubliken, anser vi det relevant för vidare forskning att bedrivas i jämförande syfte med fokus på mediepublik. Relevant och intressant framtida forskning inom detta område hade kunnat vara att

genomföra en jämförande studie genom att studera en annan grupp av kvinnor för att sedan se om eventuella skillnader kan urskiljas. Detta skulle kunna innebära en annan målgrupp av kvinnor, exempelvis en icke-studerande grupp kvinnor eller en grupp med lägre

klimatmedvetenhet sedan tidigare. Denna form av studie anser vi skulle vara intressant eftersom det skulle visa om utbildning och tidigare miljömedvetenhet spelar en stor roll

gällande vilket förtroende kvinnorna känner för de olika nyhetskällorna ur ett klimatperspektiv.

I ett annat alternativ på framtida forskning hade även en jämförande studie med unga män inkluderade varit intressant. I en sådan studie hade det varit intressant att undersöka

eventuella skillnader angående förtroendet mellan kvinnor och män inom samma målgrupp. Vi anser att det även hade varit intressant att jämföra olika åldersgrupper med samma

bakgrund och erfarenheter. Exempelvis hade en jämförande studie mellan äldre kvinnor eller män, och icke-utbildade yngre kvinnor eller yngre män varit intressant att ta del av. En sådan studie hade kunnat visa om olika åldersgrupper har olika förtroende för nyhetskällorna i relation till klimatfrågan, samt ifall det är olika faktorer som påverkar de olika

generationernas förtroende.

Avslutningsvis anser vi att det således finns goda möjligheter att, i avstamp i denna studie, fortsätta bedriva studier kring förtroende för olika mediekanalers diskussion kring

Referenser:

Andersson, L & Weibull, L. (2017). Har svenskarna förtroende för medierna?. I

Andersson,U, Ericson, A, Holt, K, Johansson, B, Karlsson, M, von Krogh, T, Lind, E,

Strömbäck, J

Awang, S. Annuar, S. & Gisip, I. (2019). The effect of social media influencer towards

pro-environmental intention. The business and management review. Vol. 10.

Andersson, U., Dimberg, E., & Ingemarsson, J. (2014) ”Lokalt var nog viktigare förr” i Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red) Brytningstider. Göteborgs universitet:

SOM-institutet.

Ball-Rokeach, S. J. (1985). THE ORIGINS OF INDIVIDUAL MEDIA-SYSTEM

DEPENDENCY: A Sociological Framework. Communication Research, 12(4), 485–510.

Bergh, J. (2019). Är kvinnor mer klimatsmarta än män?. Expressen. 13 september.

[2019-11-29]

Borchers, N. (2019) Social Media Influencers in Strategic Communication: A Conceptual

Framework for Strategic Social Media Influencer Communication, International Journal of

Strategic Communication, 13:4, 261-277, DOI: 10.1080/1553118X.2019.1620234

Boykoff, M. (2011). Who speaks for the climate?. Cambridge: Cambridge University press.

Boykoff, M. Katzung, J & Nacu-Schmidt, A. (2019). Media and Climate Change Observatory

Monthly Summary: The world is most clearly sleepwalking into catastrophe - Issue 25,

January 2019. Tillgänglig:

https://scholar.colorado.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1025&context=mecco_summaries

Eiranaki, M. Monga, S.P & Sunduram, S. (2012). Identification of Influential Social

Networkers. International Journal of Web Based Communities. 136-158

Enke, N & Borchers, N. (2019) Social Media Influencers in Strategic Communication: A

Conceptual Framework for Strategic Social Media Influencer Communication, International

Journal of Strategic Communication, 13:4, 261-277, doi: 10.1080/1553118X.2019.1620234

Dahlgren, P. Shehata, A. & Strömbäck, J. (2019). Reinforcing spirals at work? Mutual influences between selective news exposure and ideological leaning. European Journal of Communication, vol. 34.

Esaiasson, P., 1957, Gilljam, M., 1957, Oscarsson, H., 1972 & Wängnerud, L., 1964 2012,

Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4., [rev.] uppl. edn,

Norstedts juridik, Stockholm.

Hansen, A., 1957 & Machin, D., 1966 2019, Media and communication research methods,

2nd edn, Palgrave Macmillan, Basingstoke, Hampshire.

Hjerm, M., 1969, Lindgren, S., 1974 & Nilsson, M., 1971 2014, Introduktion till

samhällsvetenskaplig analys, 2., [utök. och uppdaterade] uppl. edn, Gleerup, Malmö.

Jervelycke Belfrage, M. (2018). Young people do consume news in social media. I Yvonne

Andersson, Ulf Dalquist & Jonas Ohlsson (eds.). Youth and News in A Digital Media

Environment. Nordicom: Göteborgs universitet.

Khamis, S., Ang, L. & Welling, R. 2017, "Self-branding, 'micro-celebrity' and the rise of

Social Media Influencers", Celebrity Studies, vol. 8, no. 2, s. 191-208.

Kennedy. M (2019). Black Friday - Nu slåss handeln och miljörörelsen om kunderna.

[Elektronisk] Göteborgs Posten, 28 november. [2019.11.29]

Kärnstrand, M. (2017) Efter toppmötet - Så kan du själv påverka klimatet. [Elektronisk]

Dagens Nyheter, 16 november.[2019.11.29]

Johnstone, L, Lindh, C. The sustainability‐age dilemma: A theory of (un)planned behaviour via influencers. J Consumer Behav. 2018; 17: e127– e139. https://doi.org/10.1002/cb.1693

Lee, C.S. 2012, "Exploring emotional expressions on YouTube through the lens of media

system dependency theory", New Media & Society, vol. 14, no. 3, ss. 457-475.

Lindstedt, I., 1947 2019, Forskningens hantverk, Andra upplagan edn, Studentlitteratur AB,

Lund.

Lowell (2019). Influencers och sociala medier lockar till överkonsumtion. [Blogg]

hs.lowell.se/blog [2019-11-30]

Matei, Sorin Adam (2010). “Can media system dependency account for social media? Or

should communication infrastructure theory take care of it?”. I think [Blogg]. 27 juli.

http://matei.org/ithink/2010/07/27/from-media-dependency-system-to-communication-infrastructure-theory/comment-page-1/[2020.01.16]

Mazer, J.P., Thompson, B., Cherry, J., Russell, M., Payne, H.J., Gail Kirby, E. & Pfohl, W.

2(015), "Communication in the face of a school crisis: Examining the volume and content of

social media mentions during active shooter incidents", Computers in Human Behavior, vol.

53, ss. 238-248.

Nationalencyklopedin. (2019). Dagspress. Tillgänglig:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dagspress Parnevik, Penny. (2019.09.24). Tillgänglig:

https://www.instagram.com/p/B2xnGkdnt4g/?fbclid=IwAR25gaXCooAnbOmV1XJOofJWt_ vQZSFbvzKjNcpHkyjuAwovS_FSdtWtug8 [2019.11.29]

Rönnerstrand, B. (2018). Dystopiernas kamp: svenskarnas syn på klimatförändringar och

antibiotikaresistens i jämförelse. I Andersson, A. Rönnerstrand, B. Öhberg, P. & Bergström,

A (Red.). Storm och Stilje. SOM-Institutet: 2018.

S. Ball-Rokeach & M.L Defleur. 1976. A dependency model of mass-media effects.

[Elektronisk] Communication Research (Vol.3).

SMHI. (2019). FN:s klimatpanel – Sammanfattning för beslutsfattare Global uppvärmning på

1,5ºC. Klimatologi. Nr. 53.

Statens medieråd. (2019). Ungar & medier 2019. Tillgänglig:

https://statensmedierad.se/publikationer/ungarochmedier/ungarochmedier2019.3347.html?qu ery=*

Statens medieråd. (2019). Nyhetens behag - svenska barn och ungdomars nyhetsanvändning.

Tillgänglig:

https://statensmedierad.se/download/18.d5c66616b31a342c475541/1560163158821/Nyheten s%20behag%20Svenska%20barns%20och%20ungdomars%20nyhetsanv%C3%A4ndning.pd f

Strömberg, L. (2019). Unga kvinnor mest engagerade för klimatet. Göteborgsposten. 21

mars.

Svenskarna och Internet (2019). Svenskarna och Internet 2019. Stockholm: Internetstiftelsen.

Tai, Z. & Tao, S. (2007). Media dependencies in a changing media environment: the case of

the 2003 SARS epidemic in China. New Media and Society. vol. 9.

TT. (2017). Klimatfrågan oroar unga mer än krig. Svenska dagbladet. 19 mars.[2019-11-29]

Viskogen & Retriever. (2019). Varmare klimat - iskall nyhet?. Tillgänglig:

https://viskogen.se/app/uploads/2019/05/vi-skogen-rapport-2

Zätterqvist, Theresé. (2019.11.25). Tillgänglig: https://www.instagram.com/p/B5Rx-AUFlqr/