Forskningsetik innebär forskarens ansvar i relation till sin forskning, forskarens relation till etik (Vetenskapsrådet, 2017, s. 12). Då en studie ska genomföras krävs även att forskaren tar hänsyn
och tar ansvar för de människor, och ibland även djur, som medverkar i studien (Vetenskapsrådet, 2017). Forskningsetik handlar bland annat om hur personer får behandlas, vilket innefattar att personer som medverkar i en studie ska i högsta grad skyddas från att bland annat kränkas i sin medverkan. Området innefattar frågor som forskaren ska vara väl medveten om och ta hänsyn till, och en stor fråga inom forskningsetiken behandlar hur personer som medverkar i en studie får behandlas. Personer som medverkar ska i allra största utsträckning skyddas från kränkningar och/eller skador, vilket också benämns med individskyddskravet (Vetenskapsrådet, 2017, s. 13).
Forskningsetik innebär också hur forskaren tar ansvar för publicering av sitt material, samt forskarens agerande och beteende i sin roll. Forskning bör också utgå från att hålla kvalitet och tillförlitlighet, vilket förklaras genom att ha ett tydligt syfte som ges svar på, samt att metoderna som används i undersökningen ska kunna besvara de frågeställningar som ställts, och även kunna förklaras (Vetenskapsrådet, 2017, s. 25).
En metod som innefattar observationer, kräver att deltagarna bör vara medvetna om att det pågår forskning, samt att forskaren utför observationen systematiskt i form av anteckningar och/eller observationsschema (Vetenskapsrådet, 2017, S. 27). För denna studie fick de medverkande veta mitt syfte med undersökningen samt vad min roll var under högläsningen såväl som under intervjun. De fick veta att jag kommer vara med i klassrummet under högläsningen för att observera det som sker, samt anteckna sådant som anses viktigt för studien.
Vetenskapsrådet (2017) skriver att de som medverkar i en studie ska vara informerad om detta samt att hen ska ha gett skriftligt samtycke. För denna studies syfte och frågeställningar var kvalitativa intervjuer en lämplig metod för insamling av data. I och med att intervjuerna spelades in, samt att studien utfördes på barn under 15 år, tillkom att vårdnadshavarna till barnen behövde godkänna deras medverkan genoma att skriva på ett skriftligt dokument (Vetenskapsrådet, 2017).
Detta var något jag såklart beaktade genom att skicka en skriftlig förfrågan om samtycke (Se Bilaga 1) till elevernas vårdnadshavare. Här beskrivs också undersökningens syfte och vad det innebar att vara med i undersökningen. Här redogjorde jag att det kommer förekomma inspelningar i form av ljud och då arbetet är godkänt kommer inspelningarna att kasseras. Här beskrivs också att arbetet, då det blivit godkänt, publiceras på portalen www.diva-portal.org. Personuppgifter som samlas in får endast samlas in för ett eller flera syften, ska vara lämplig för sitt ändamål, relevanta och inte bevaras längre än vad som behövs. Då arbetet blev godkänt kasserades elevernas skriftliga samtycke samt inspelningarna av intervjuerna.
Vetenskapsrådet (2002) redogör för de fyra huvudkrav som en forskare ska ta hänsyn till i forskningsarbetet. Dessa fyra huvudkrav är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. De fyra huvudkraven handlar om att se till ett individskyddskrav. Informationskravet innebär att jag som utför forskningen skall informera de inblandade om vad projektet innebär samt vad deras roll utgör (Vetenskapsrådet, 2002).
Samtyckeskravet går hand i hand med informationskravet, och innebär att samtliga tillfrågade ska
få rätten att bestämma om de vill delta i undersökningen genom att ge sitt samtycke (Ibid). För barn under 15 år krävs dessutom vårdnadshavares samtycke.
Med hänsyn till Vetenskapsrådets etiska forskningsprinciper (2002) valde jag att skicka ut blanketter till samtliga elevers vårdnadshavare (Se bilaga 1). I detta brev fick de information om vad mitt projekt innefattar och vad elevernas roll innebär. Jag informerade även att det krävs ett samtycke från vårdnadshavare för att kunna utföra intervjuer och inspelning med eleverna.
Konfidentialitetskravet innebär att de inblandade ska avidentifieras på ett sätt som gör att utomstående som tar del av rapporten inte kan identifiera personer som är delaktiga i undersökningen (Vetenskapsrådet, 2002 ). Detta krav är av väsentlighet om det rör sig om personer som kan anses svaga, utsatta eller som har drag som är tydliga att känna igen (Ibid). För min studie avrapporteras samtliga inblandade samt skolan som jag utförde min studie på. De inspelningar som användes under intervjuerna kasserades då arbetet blev godkänt. Nyttjandekravet innebär att studien endast får används för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002Vetenskapsrådet, 2002).
Samtliga riktlinjer som Vetenskapsrådet (2002;2017) redogör för, har funnits i min beaktning under hela arbetets gång. Likväl som inför undersökningen med avseende till metodval och intervjufrågor, samt under genomförandet av intervjuerna och under observationen vid högläsningen. Under bearbetningen av den insamlade datan, såväl som under analysen, beaktades de etiska aspekterna.
Resultat
I detta avsnitt redovisas empirin från fokusgruppsintervjuerna utifrån mönster som kunde urskiljas från bearbetningen av intervjumaterialet. För att förtydliga vad som kunde urskiljas från det bearbetade materialet skapades olika teman för elevernas uttryck och tankar.
Analysen utgår från Hirdmans och Hardings teorier om genus, i synnerhet från begreppen isärhållning, mannen som norm och genuskontraktet. Från Hardings teori om genus utgår främst analysen från den symboliska konstruktionen av genus. Den insamlande empirin från intervjuerna redovisas först då det utgör ett mer omfattande material. I detta avsnitt redovisas även observationen från högläsningen. Observationen av högläsningen beskriver hur elevreaktioner yttrade sig under högläsningen. Under högläsningen antecknades elevernas reaktioner i ett observationsprotokoll, som sedan har omkonstruerats till skriven text. Detta redovisas i slutet av avsnittet då observationen genererade en mindre mängd data än intervjuerna.
Från fokusgruppsintervjuerna urskiljdes fem teman, vilka i denna studie fått namnen:
● Genusnormer förr och nu
● Könsneutrala pronomen
● Utanpåverk som könsindikator
● “Stopp, min kropp!”
● Fenomenografi (som bygger på en fenomenografisk analys av empirin och de urskilda mönstren)