Etiska och samhälleliga aspekter

E-handel har skapat nya möjligheter för konsumenter att köpa produkter och tjänster online. Konsumenten kan snabbt och smidigt beställa en produkt utan att lämna hemmet. Det finns ofta ett stort utbud av produkter att utforska och att jämföra priser med. E-handel kan dock skapa ett negativt beteende hos konsumenten som till exempel impulsköp och tvångsmässiga köpbeteenden som beskrivs i bakgrunden (LaRose, 2001). Detta kan leda till oemotståndliga krav på sig själv att köpa produkter som man i själva verket inte behöver eller har råd med (LaRose, 2001). I artikeln av Frik och Mittone (2019) beskrivs det att påträngande

marknadsföring kan ha en negativ effekt på konsumenten. Ur ett moraliskt perspektiv är det upp till företaget att avgöra vilken typ av marknadsföring som ska göras. Frågan som kan ställas är om antalet säljantal till följd av påträngande marknadsföring genom impulsköp och tvångsmässigt beteende är viktigare än en moralisk och hälsosam marknadsföring.

Genom att marknadsföra produkter online kan företag nå många konsumenter på en global nivå utan några begränsningar (Yasin, Czuchry, Gonzales & Bayes, 2006). Det finns fler möjligheter för konsumenten att köpa produkter online, både lokal och på en global nivå. Idag kan en konsument köpa produkt som inte är tillgänglig i det land hen bor i och ur ett etiskt miljöperspektiv kan det ha en negativ inverkan på miljön då transporter ökar. E-

handelsföretag erbjuder ofta fri frakt vid retur av produkter vilket kan göra att konsumenter väljer att beställa ett flertal produkter, till exempel ett par byxor i olika storlekar och sedan returnerar de byxor som de inte vill behålla. Är det upp till företaget eller konsumenten att tänka ur ett hållbarhetsperspektiv? Företaget vinner mer på att erbjuda fri frakt men vår planet förlorar på det.

Ett annat etiskt perspektiv som är viktigt att ta upp är vart produkterna tillverkas. Då det är lättare att frakta produkter är det också lättare att tillverka produkter i länder där lönen är lägre. Om det blir billigare för företag att framställa produkter kan arbetsvillkoren för de som arbetar på diverse fabriker vara betydligt sämre. Det är upp till företaget att se till att

produkterna fraktas på ett miljövänligt sätt men också att produkterna är framställda på ett hållbart sätt av människor med en skälig lön, humana arbetstider och att de har rättigheter. Vi som konsumenter borde dock ställa högre krav på företagen att vara mer transparenta med deras affärsmetoder, framställning av produkter, att de anställda behandlas korrekt samt att transporter sköts ur ett miljövänligt synsätt.

8.4 Vidare studier

Den aktuella checklistan som uppkom i studien kan verka som inspiration för vidare

forskning och kompletteras med fler aspekter. För att validera checklistan kan en UX designer testa att implementera den i sitt arbete och utvärdera om den behöver utökas med fler

aspekter, kategorier eller om utformningen av listan behöver ändras. Checklistan kan även överföras till digital form för kontroll på datorn vilket skulle kunna underlätta processen. Till exempel kan checklistan skickas till andra intressenter för snabb feedback eller på ett smidigt sätt ändra från ej uppfylld till uppfylld när en aspekt har korrigerats. Då vissa av artiklarna är publicerade på tidigt 2000-tal skulle aspekterna som identifierats i studien kunna testas på konsumenter för att validera om aspekterna fortfarande är relevanta. Då mobil e-handel inte har varit i fokus under den här litteraturstudien skulle vidare forskning kring området kunna bidra till antingen en separat checklista för mobil e-handel eller komplettera den aktuella checklistan som tagits fram då aspekterna kan skilja sig mellan webbplatser och mobila webbplatser. Mer studier kring kulturella skillnader, ålderns påverkan på förtroendet och skillnader mellan länders syn på förtroende kan komma till nytta för en större förståelse av området. Det här skulle kunna resultera i en mer specifik checklista som riktar sig mot en specifik målgrupp vilket kan underlätta för vilken målgrupp företaget riktar sig mot. För vidare studier skulle en relevant riktning vara att rangordna aspekterna utifrån vilka som är viktigast att tänka på. En rangordning skulle eventuellt kunna snabba upp processen om UX- designern har en kort deadline att följa och då fokusera på de allra viktigaste aspekterna.

8.5 Begränsningar

De begränsningar som finns i den här litteraturstudien är att det av tidsbrist inte fanns utrymme att analysera fler artiklar. Artiklarna som är utvalda täcker inte heller alla

kontinenter och med resultat och studier från fler länder och mer utspritt över världen kunde aspekterna och kategorierna som framtogs varit annorlunda. Ett problem med checklistan kan vara att den inte innehåller några detaljerade instruktioner eller riktlinjer för hur aspekterna ska implementeras. Syftet med checklistan fungerar dock som ett stöd för en UX-designer, inte som en instruktionsmanual.

Referenser

Adam, I., Alhassan, M. & Afriyie, Y. (2020). What drives global B2C E-commerce? An analysis of the effect of ICT access, human resource development and regulatory

environment. Technology Analysis & Strategic Management, ss.1-16.

Anchahua, M., Garnique, L. & Tarazona, J. (2018). User Experience Maturity Model for Ecommerce Websites. 2018 Congreso Internacional de Innovación y Tendencias en Ingeniería (CONIITI).

Ben-Ner, A., & Halldorsson, F. (2010). Trusting and trustworthiness: What are they, how to measure them, and what affects them. Journal of Economic Psychology, 31(1), ss. 64-79.

Corbitt, B., Thanasankit, T. & Yi, H. (2003). Trust and e-commerce: a study of consumer perceptions. Electronic Commerce Research and Applications, 2(3), ss.203-215.

Corritore, C. L., Kracher, B., & Wiedenbeck, S. (2003). On-line trust: concepts, evolving themes, a model. International Journal of Human-Computer Studies, 58, (6), 737–758.

Dabrowski, D., Basinska, B. & Sikorski, M. (2014). Impact of Usability Website Attributes on Users’ Trust, Satisfaction and Loyalty.

Dutta, S. & Segev, A. (1999). Business transformation on the internet. European Management Journal, Vol. 17, No. 5, pp.466–476.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier – Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur

Frik, A. & Mittone, L. (2019). Factors Influencing the Perception of Website Privacy Trustworthiness and Users' Purchasing Intentions: The Behavioral Economics

Perspective. Journal of theoretical and applied electronic commerce research, 14(3), pp.89- 125.

Hansen, J.V., Conan C. A., & Dean D. L. (2005) "Marketplace and technology standards for B2B e-commerce: progress, challenges, and the state of the art." Information & Management 42: (6), 865- 875.

Huseynov, F., Özkan Yıldırım, S. (2019). Online Consumer Typologies and Their Shopping Behaviors in B2C E-Commerce Platforms. SAGE Open, 9(2), p.215824401985463.

Kumar, M., Kumar, T. (2014) E-business: Pros and cons in Customer Relationship

Management. International Journal of Management and International Business Studies, Vol 4, No 3, pp. 349-356

LaRose, R. (2001). On the Negative Effects of E-Commerce: A Sociocognitive Exploration of Unregulated On-line Buying. J. Computer-Mediated Communication 6 (3), 0.

Lee, S., Koubek, R. (2010). The effects of usability and web design attributes on user preference for e-commerce web sites. Computers in Industry, 61(4), pp.329-341.

Mohd, N. & Zaaba, Z. (2019). A Review of Usability and Security Evaluation Model of Ecommerce Website. Procedia Computer Science, 161, pp.1199-1205.

Ofuonye, E., Beatty, P., Reay, I., Dick, S. & Miller, J. (2008). How Do We Build Trust into E-Commerce Web Sites?. IEEE Software, 25(5). doi: 10.1109/MS.2008.136.

Oliveira, T., Alhinho, M., Rita, P. & Dhillon, G. (2017). Modelling and testing consumer trust dimensions in e-commerce. Computers in Human Behavior, 71, ss.153-164.

Panya, A. & Ramingwong, L. (2014). A framework for building trust in B2C E-commerce based on consumer's viewpoint in Thailand. The 20th Asia-Pacific Conference on

Communication (APCC2014).

Santos, J. (2003). E-service Quality: A Model of Virtual Service Quality Dimensions. Managing Service Quality, 13, (3), 233-26.

Statistiska Centralbyrån. (2017). E-handel allt viktigare för svenska företag.

https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/E-handel-allt-viktigare-for-svenska-foretag/ [2020-01-28].

Svenskhandel.se. (2017). Det stora detaljhandelsskiftet.

https://www.svenskhandel.se/globalassets/dokument/aktuellt-och-opinion/rapporter-och- foldrar/e-handelsrapporter/det_stora_detaljhandelsskiftet_svenskhandel_20170120.pdf [2020-06-04].

Yasin, M.M., Czuchry, A.J., Gonzales, M. & Bayes, P.E. (2006). E-commerce

implementation challenges: small to medium-sized versus large organizations. Int. J. Business Information Systems, Vol. 1, No. 3, pp.256–275

Xiaolin Lin, Xuequn Wang & Nick Hajli (2019) Building E- Commerce Satisfaction and Boosting Sales: The Role of Social Commerce Trust and Its Antecedents, International Journal of Electronic Commerce, 23:3, 328-363