Denna studies urval av litteratur och tidigare forskning handlar om övergångar från förskola till förskoleklass, vilket är relevant eftersom studien handlar om övergångsprocesser. Genom den valda litteraturen ges en bred kunskap om vad som är viktigt vid övergångar. Hur man skapar trygghet, förbereder samt att anpassningar behöver göras i en övergångsprocess. En annan viktig del som lyfts i den valda litteraturen är att förskola och förskoleklassverksamheten ska samverka. Utifrån det som lyfts fram som viktigt i litteratur och tidigare forsk-ning hjälper det oss att dra våra slutsatser om likvärdig utbildforsk-ning. Som tidigare nämnt är studien samskriven, alla delar i arbetet har fördelats lika mellan oss.
Vi båda sökte efter litteratur och tidigare forskning, vi hittade och läste fem artiklar/avhandlingar var. Sedan delade vi med oss av forskningen till varandra för att därefter sammanställa den valda litteraturens resultat tillsammans. Styr-kan med samskrivning har varit att vi var två vid genomförandet av intervju-erna, en person skrev anteckningar samt startade och pausade diktafonen så den andra personen kunde fokusera på att leda intervjun. En utmaning med att samskriva var att vid vissa stunder hade vi olika uppfattningar vid till exempel
40
analysen av datan. Detta löste vi genom att vi kunde diskutera våra skilda upp-fattningar vi haft för att komma fram till ett resultat. Att samskriva kan också ses som en styrka eftersom vi båda hörde vad informanterna beskrev och me-nade under intervjuerna, vilket stärkte analysarbetet och även transkriberingen av intervjuerna genom att vi har kunnat diskutera olika tolkningar.
Vi använde en fenomenografisk analysmodell för att analysera vårt insamlade material. Den fenomenografiska analysmodellen består av sju steg och handlar om att analysera individers empiristiska beskrivningar (Dahlgren & Johansson, 2019). Analysmodellen är passande eftersom studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på sitt arbete med att anpassa övergångs-processer till enskilda barns behov och förutsättningar. Genom att vi följde de sju stegen i analysmodellen kunde vi synliggöra förskollärarnas olika uppfatt-ningar om övergångsprocesser. I resultatsammanställningen beskrivs fyra olika uppfattningar om arbetet med övergångsprocesser som framkommit från resultatet. Dessa uppfattningar reflekterar olika aspekter utifrån förskollärarnas beskrivningar kring arbetet med övergångsprocesser. Uppfattningarna handlar om det formella informationsutbytet, att ge barnen redskap för att förutse sin övergång, att ge barnen redskap för att beskriva sin övergång och att ge barnen geografisk medvetenhet om skolmiljön. Utifrån detta kan vi tyda att förskollä-rarna har olika uppfattningar gällande fenomenet övergångsprocess. Något vi upplevde som en utmaning vid analysarbetet var att skapa kategorier utifrån förskollärarnas beskrivningar. Detta eftersom några beskrivningar passade in under flera kategorier, det löste vi genom att sammanställa de kategorierna så de bildade en kategori tillsammans. Ytterligare en utmaning vid analysarbetet var att komma på passande rubriker. När vi sammanställde två kategorier till en var det utmanande att hitta kärnan i kategorin för att kunna namnge den.
I studien används metoden kvalitativa intervjuer eftersom metoden är passande för att få svar på våra frågeställningar. Metoden kan ses som relevant för
arbe-41
tet utifrån det som Christoffersen och Johannessen (2015) skriver om kvalita-tiva intervjuer. Syftet med kvalitakvalita-tiva intervjuer är att ge informanten en möj-lighet att svara på intervjufrågor utifrån sin egen erfarenhet. Kvalitativa inter-vjuer kan vara upplagda på olika sätt till exempel öppna interinter-vjuer och semi-strukturerade intervjuer (Christoffersen & Johannessen, 2015). I vår studie gjordes kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad form, vi anser att detta var passande då alla informanter utgick ifrån samma frågor men de kunde svara utifrån deras egen erfarenhet. Hade vi istället använt en öppen intervju kunde det blivit mycket varierande frågor och svar vilket kunde blivit svårare att ana-lysera och få fram ett resultat. Den intervjuguide som vi skapade till intervju-erna valde vi att inte skicka ut till informantintervju-erna innan intervjuintervju-erna. Detta kan i efterhand ses som en begränsning, om vi hade skickat ut intervjuguiden till informanterna inför intervjuerna hade vi eventuellt fått ännu djupare svar samt ges informanterna en möjlighet att förbereda sig inför intervjuerna. Genom våra intervjuer fick vi tyvärr lite information kring konkreta strategier och ar-betssätt med anpassning, i efterhand har vi diskuterat om frågorna i vår inter-vjuguide kunde sett annorlunda ut, då hade vi kanske fått djupare svar på våra frågor.
I sin bok om metoder beskriver Christoffersen och Johannessen (2015) att plat-sen att utföra intervjuer är viktig att tänka på. På grund av rådande omständig-heter av Covid-19 tog vi beslutet att genomföra telefonintervjuer istället för fysiska intervjuer. Något som vi upplevde när vi gjorde telefonintervjuer var att det var viktigt att vi var ensamma på platsen för att inte bli störda, samt en begränsning med telefonintervjuer kan vara att vi inte ser informanterna och kan då inte tolka deras kroppsspråk. Det kan vara utmanande eftersom vi inte ser varandra under samtalet, till exempel kan vi råka avbryta och fråga nästa fråga fast informanten kanske inte har svarat klart på frågan utan informanten funderar fortfarande. Om vi utfört en fysiskintervju hade vi kunnat tolka infor-manternas kroppsspråk under intervjun och det kanske hade varit lättare att ha en dialog utan avbrott då man hör och ser varandra tydligt, vilket möjligtvis
42
hade kunnat ge andra resultat. Vår utgångspunkt var att utföra åtta intervjuer med förskollärare från åtta olika förskolor, men ett problem som uppstod var att få tag på informanter, det var svårare än vad vi trodde. Vilket bidrog till att vi endast fick tag på sex förskollärare att intervjua, men under arbetets gång blev det enbart fem intervjuer gjorda på grund av förhinder. Vid denna mot-gång upplevde vi en osäkerhet men vi tog beslutet att gå vidare då det var kort om tid för att få tag på nya informanter, vi valde då att utgå ifrån endast fem intervjuer för vår studie. Om vi hade utfört studien med åtta informanter som utgångspunkten var hade kanske studien fått fler eller andra svar på intervju-erna, som kunde ha bidragit till mer variation och fler uppfattningar i resultatet.
Vi är medvetna om att det i en samskriven studie är förhållandevis liten empiri.
Med mer empiri hade vi fått en större bredd, kanske har vi också missat förs-kollärare som arbetar på ett helt annat sätt än de vi har intervjuat. Det känns en aning frustrerande. Den empiri som samlats in har dock bidragit till att synlig-göra de här förskollärarnas perspektiv på sitt arbete.