Under detta tema presenteras förskollärarnas beskrivningar om möjligheter och utmaningar i arbetet i olika underteman. Dessa underteman utgörs av de uppfattningar som identifierats i analysen som kopplar till frågeställningen.
Det som förskollärarna beskriver utifrån frågeställningen beskrivs i underte-man: möjligheter och utmaningar.
5.3.1 Möjligheter – se och lyssna till barn via mindre grupper
Resultatet visar att en möjlighet i arbetet är att skapa och arbeta med en grupp för de barn som ska börja förskoleklass, som blir en del av förberedelsen och genomförandet i en övergångsprocess. Förskollärare 4 lyfter att barnen ska få känna sig stora och aktiviteter anpassas utifrån barnen, exempelvis få träna på att skriva sitt namn, bokstäver och siffror. Även förskollärare 5 berättar att de barn som ska börja förskoleklass ska känna sig stora:
32
[...] dom får sitta vid ett eget bord och äta utan en fröken, så dom får känna sig lite stora och man får försöka lyfta dom lite, nu är ni stora.
(Förskollärare 5)
Förskollärarnas beskrivningar visar på olika variationer i hur de beskriver ar-betet med grupper som en möjlighet. Informanterna lyfter exempelvis att man kan möta det enskilda barnet, barnen får vara en del av en social gemenskap samt att barnen kan ges inflytande i övergångsprocessen. Förskollärare 4 be-skriver vidare att gruppen med de äldsta barnen på förskolan utgör en fördel på så sätt att det synliggör det enskilda barnet och de kan i det möta barnets behov och förutsättningar eftersom gruppen består av färre barn. Informanten beskriver även att om det är barn som har haft en känsla av oro i en stor barn-grupp har den lilla barn-gruppen gjort att de barnen känner sig tryggare. Förskollä-rare 2 säger att det är en gynnsam möjlighet att barnen får vara en del av en grupp med de barn som genomgår en övergångsprocess. Förskollärare 1 berät-tar att arbetet med mindre grupper ger barnen möjlighet till inflytande:
När det gäller just innehållet i grupperna så har dom himla stort inflytande, för då frågar man ju om deras intressen, vad dem vill göra, prata om och så där [...]. (Förskollärare 1)
Förskollärare 1, förskollärare 4 och förskollärare 2 beskriver ovan att de arbe-tar i mindre grupper för att ge barn möjlighet att spendera tid med andra barn, vilket enligt dem är viktigt för att få en trygg övergångsprocess. Även om an-knytningsteorin (Broberg m.fl., 2012) fokuserar på relationen barn-vuxen så föreslår vi, i ett vidare perspektiv, att även barn kan vara varandras trygga bas.
Utifrån förskollärarnas beskrivningar kan det uppfattas som att anknytning till andra barn verkar vara viktigt, sociala relationer som barnen får till varandra kan leda till en trygg och gynnsam övergångsprocess.
33
5.3.2 Utmaningar - tid, avstånd och bristande samarbete
Resultatet visar variationer i förskollärarnas beskrivningar av utmaningar i ar-betet. Några utmaningar som de beskriver är tiden för att möta varje barn och avståndet mellan förskolan och den blivande skolan. Förskollärare 1, förskol-lärare 3 och förskolförskol-lärare 4 beskriver att det kan vara en utmaning att arbeta i grupp med de barn som ska börja förskoleklass då resterande barn i barngrup-pen kan hamna i skymundan, där tiden ses som en utmaning. Förskollärare 4 säger:
[...] man skulle vilja ge dem mycket mer tid egentligen men det är så mycket inplanerat och dagarna är väldigt strukturerade [...] Så det är väl det som kan vara en utmaning. Man har ju fortfarande den stora gruppen kvar med de andra barnen. (Förskollärare 4)
Förskollärare 2 beskriver att det fysiska avståndet mellan förskolan och för-skoleklassen ses som en utmaning, besöken sker till de skolor som har gång-avstånd från förskolan. Vidare beskriver även förskollärare 3 att gång-avståndet mel-lan förskomel-lan och förskoleklassen kan utgöra en utmaning för att samverka med förskoleklassverksamheten. Avståndet påverkar barnets möjlighet att träffa den nya läraren för förskoleklassen. Till exempel menar förskollärare 3:
[...] om vi skulle ha samarbete med förskoleklassen så skulle vi behöva åka [...] Det är sånt som sätter stopp för vårt samarbete [...]
det är inte gångavstånd [...]. (Förskollärare 3)
Som förskollärare 3 beskriver gällande utmaningar i detta arbete kan det tolkas som att barnen inte får någon anknytning till läraren i förskoleklass (Broberg m.fl., 2012). Utifrån resultatet kan det ses som att barnen inte får förutsätt-ningar att möta den blivande läraren då avståndet mellan förskola och försko-leklass blir en svårighet i övergången. Barnen får ingen möjlighet att knyta an
34
till den nya läraren på grund av avståndet vilket kan leda till otrygghet i över-gångsprocessen.
Förskollärare 1, förskollärare 4 och förskollärare 2 menar att ett utvecklings-område kan vara att ha mer samarbete med blivande förskoleklass. Det finns en variation i det som förskollärare 4 och förskollärare 5 beskriver som ett ut-vecklingsområde när det gäller samverkan med förskoleklassverksamheten.
Förskollärare 5 menar att skolan skulle behöva utveckla sitt sätt för mottagande av barn inför förskoleklass, då det idag upplevs som att mottagandet skiljer sig mellan skolor. Informanten beskriver vidare att det kan det leda till att vissa barn får ett försprång i den sociala gemenskapen och att övergångsprocessen inte blir likvärdig för barnen. Medan förskollärare 4 uttrycker viljan om att ha bättre samverkan med förskoleklass för att på bästa sätt kunna förbereda bar-nen i övergångsprocessen. Något som förskollärare 4 även lyfter är att de öns-kar att veta hur de jobbar i förskoleklass och vad som skulle vara bra för barnen att träna på redan i förskolan inför att börja skolan. Förskollärare 4 säger:
Det är saker som vore bra att veta, att det här kommer vi att arbeta med under höstterminen, så det är sånt som är bra för er att träna på under våren om man har möjlighet för. [...] Det kan vara en grej som är bra om vi kunde ha fått, inte en mall, men får ett hum om saker, förbereda med saker. (Förskollärare 4)
Som informanterna ovan säger kan resultatet tolkas som att de hade önskat en samverkan präglat av ett samproducerat ledarskap (Ludvigsson, 2009). Genom ett samproducerat ledarskap kan förskollärarna i förskolan och lärarna i för-skoleklass få en inblick i varandras utbildningar och därmed skapa förutsätt-ningar för en god samverkan och en gynnsam övergångsprocess för barnen.
35