Exempel 3: Digital tillsyn/trygghetskamera

En jämförelse av fysisk och digital tillsyn

Källa: Välfärdsteknik En studie av användningen av trygghetskameror och gps-larm i 12 kommuner. Bilaga 1 Socialstyrelsen 2018.

Digital nattillsyn är lämpligt för dem som inte behöver ett fysiskt besök. Fördelarna är uppenbara, i synnerhet i glesbygd. Tjänsten krä- ver bredband för att fungera. En kamera och en mobilrouter installeras i användarens hem. Kameran kopplas upp via routern som är kopplad till mobilnätet. Sedan kan hemtjänstpersonalen logga in på en surf- platta eller en dator och där se bilderna från kameran i sovrummet vid de tidpunkter under natten som man kommit överens om.

152 _{www.skovdenyheter.se/article/nyckelfria-las-en-stor-hjalp-for-hemvarden/} 153 _{https://mitti.se/nyheter/kameror-pensionarer-botkyrka/} 1532 412 kr 1420 500 kr 1149 642 kr 542 472 kr - kr 200 000 kr 400 000 kr 600 000 kr 800 000 kr 1000 000 kr 1200 000 kr 1400 000 kr 1600 000 kr 1800 000 kr Falun Kramfors

Digital teknik för vård och omsorg SOU 2020:14

I NVC-rapporten154 _{beskrivs digital nattillsyn i Kramfors.}155 _Kapa-

citeten sägs vara 30 digitala kontroller per natt, vilket utgör 26 pro- cent av den kontinuerliga nattillsynen i Kramfors. Tiden för att ut- föra kontrollerna – mindre än 30 minuter för samtliga 30 kontroller – ska jämföras med att det kan ta 50 minuter enkel resa att köra till hemtjänsttagare i avlägsna delar av kommunen. Fysiska besök kom- mer dock alltid att behövas, t.ex. för byte av inkontinenshjälpmedel. Digital nattillsyn är gratis för kunden. Fysiska besök debiteras där- emot enligt ett standardiserat timpris. Utrustningen hyrs ut av tjänste- leverantören till en kostnad av 450 kronor/månad och individ. Den kostnaden betalas av kommunen. I rapporten konstateras att model- len leder till färre nattkörningar på mörka vägar och frigör tid som kan användas till dem som verkligen behöver ett fysiskt besök. När det gäller samhällsnyttan noteras här också att för Kramfors del kan 173 kilometer bilkörning ersättas med digitala kontroller varje natt, motsvarande 63 080 kilometer per år.

För två år sedan genomförde socialförvaltningen på Gotland ett pilotprojekt där fyra personer prövade digital nattillsyn. Intervjuer med testpersonerna visade att de tyckte att livskvaliteten hade ökat, bl.a. genom bättre nattsömn. Pilotstudien och erfarenheter från andra kommuner visade att snittet vad gäller behovet av tillsyn ligger på 1,6 gånger per natt. Projektledaren bedömde i en intervju 2018 att ett 40-tal personer kunde komma ifråga för den nya tekniken, per- soner som inte har några vårdbehov nattetid men ändå i behov av tillsyn under den tiden. Hon berättade också att det var flera intres- serade som hade hört av sig för att få tillgång till tekniken.156

Det finns gott om exempel på intervjuer med enskilda som testat tekniken och gillar den, bl.a. från Gotland, Bollnäs, Kristianstad och Eslöv.157 _{En starkt bidragande orsak är att det är skönt att slippa}

väckas av hemtjänsten på nätterna. En kvinna i Eslöv som intervjua- des sade sig inte sakna den mänskliga samvaron på nätterna; ”Den kan jag ta på dagen”. Hon hade ändå hemtjänsten där tre gånger på dagarna och två gånger på kvällarna, mellan 15 minuter och 1 timme per gång.

154 _{NVC (2019).} 155 _{NVC (2019), s. 49 f.}

156 _{www.helagotland.se/samhalle/kamera-ersatter-hemtjanstbesok-pa-natten-15074449.aspx} 157 _{T.ex. www.helagotland.se/samhalle/sa-overvakas-aldre-med-hemtjanstens-kamera-}

15433956.aspx och www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/kamera-kan-ersatta-hembesok och www.skd.se/2017/04/20/kameran-ger-ulla-ostord-somn/ och

SOU 2020:14 Digital teknik för vård och omsorg

En intervjuad anställd i hemtjänsten i Eslöv rankade kameraövervak- ningen som den näst bästa uppfinningen under de 26 år som hon job- bat i hemtjänsten, näst efter de nyckelfria låsen.158 _{Hon körde fortfa-}

rande cirka 20 mil under ett nattpass (digital tillsyn passar inte alla), men kamerorna hade kunnat kapa tolv mil.

Hjälpmedelsinstitutet159 _{anger att varje investerad krona i e-hem-}

tjänst, bl.a. digital nattillsyn, beräknas ge fem kronor tillbaka. E-hem- tjänst är inte en ersättning för utan ett komplement till vanlig hem- tjänst.160 _{Kostnaden för införandet av e-hemtjänst uppskattades till}

5,3 miljoner kronor (utbildning av personal), medan kostnadsbespar- ingarna uppskattades till 6,5–15,5 miljoner kronor. De varaktiga kost- naderna handlar om månatliga kostnader för de tekniska lösningarna och kostnader för en ny stödenhet inom kommunen. Om 300 per- soner använder sig av e-hemtjänst i stället för ”vanlig” hemtjänst är besparingen 5,7–20,6 miljoner kronor.161 _{Uppskattningen om 300 per-}

soner grundade sig på en granskning av biståndsbeslut inom de två hemtjänstgrupper som deltagit i projektet, vilket pekade på att cirka 10 procent kunde vara aktuella för e-hemtjänst, eventuellt i kombi- nation med vanlig hemtjänst. Ett alternativt sätt att beräkna effek- terna av e-hemtjänst är att undersöka hur många fler som kan få stöd. Genom e-hemtjänst skulle Västerås stad kunna hjälpa 170 personer till – inom vanlig hemtjänst – med samma antal personal eftersom per- sonalen då kan vara där de behövs mest. Beräkningarna visar alltså att det är en mycket effektiv verksamhet. Minskat resande för tillsynsbesök leder till mer effektiv tid för personalen och lägre miljöbelastning.

Affärsmodellen innebar bl.a. att staden skulle bekosta utbildning och kostnader för att anlita vikarier för utförarnas räkning, vilket är särskilt viktigt i inledningsskedet. Utförarna får betalt enligt en lägre taxa än för vanlig hemtjänst och endast tiden hos kunden kan ligga till grund för ersättning, med en schablonmässig uppräkning för resor. Varje enskilt ärende utgår från ett biståndsbeslut. E-hemtjänst skulle vara något mer lönsam både för Västerås stad och utförarna.162 158 _{www.skd.se/2017/04/20/kameran-ger-ulla-ostord-somn/}

159 _{Hjälpmedelsinstitutet (HI). (2012) Att införa e-hemtjänst– erfarenheter från Västerås stad.} 160 _{Äldrenämnden i Västerås stad beslutade i augusti 2012 att införa e-hemtjänst i Västerås från}

och med januari 2013, efter positiva erfarenheter från kommunens tidigare projekt VIKTiG och Behovsstyrt IKT-stöd.

161 _{HI (2012), s. 15 f.}

162 _{HI (2012), s. 12 f. Det gäller att hitta en modell som uppmuntrar utförare till att sänka}

antalet arbetade timmar. Att utföraren får mindre betalt när antalet timmar sjunker är ett pro- blematiskt incitament.

Digital teknik för vård och omsorg SOU 2020:14

Här ska framhållas att digital tillsyn även kan ske med användning av sensorteknik, snarare än kamera. Det finns många varianter och tekniken utvecklas hela tiden. Digital tillsyn kan vara en sensorplatta som känner av när en person inte ligger i sängen. Det kan vara rörelse- sensorer i särskilda rum, dörrlarm som larmar när någon passerar eller falldetektorer som registrerar plötsliga rörelser. Tjänster med sensorteknik ingår ofta i så kallade trygghetspaket där varningar, larm och signaler skickas till en larmcentral. Sensortekniken kan kombi- neras med en kamera för bildöverföring. Den som tar emot larmet kan då kan logga in vid avtalad tid eller aktivera bildöverföring när ett larm utlöses och sedan vidta nödvändiga åtgärder. I Norge finns rekommendationer om att tekniken ska implementeras nationellt. Under utvecklingsfasen av denna tjänst i Norge utsågs 34 kommuner som utvecklingskommuner. I dag ingår 80 procent av de norska kom- munerna i verksamheter som stöds av det nationella programmet för personliga hälsolösningar, NVP.

Fördelarna för individerna är desamma som vid nattkamera, dvs. mindre fysisk övervakning som innebär att både användare och an- höriga slipper bli väckta av vårdpersonal som kontrollerar hur de mår, varningar från sensorer gör att personal kan hinna fram i tid för att hindra människor från att vandra runt på natten eller falla, tekniken hjälper enskilda att bo kvar längre hemma med begränsad tjänste- nivå. Några norska kommuner rapporterar att individer med teknik i hemmet kan komma hem tidigare efter sjukhusvistelser. Flera kom- muner som har provat digital tillsyn inom habilitering tycker att det leder till minskad användning av åtgärder för att förebygga skador i nödsituationer. Flera kommuner har också pekat på minskat behov av rekrytering och en minskning av antalet nattanställda i vårdhem för psykiskt sjuka med bemanning dygnet runt. En anställd inom Larviks kommun uttryckte sig såhär:163

De viktigaste vinsterna vi ser är minskat behov och färre besök av hem- tjänst, minskat behov av placering på institution, ökad trygghet, frihet, känsla av makt och självständighet för brukare och anhöriga, mindre be- lastning av tjänsten och färre tvångsåtgärder.

SOU 2020:14 Digital teknik för vård och omsorg