Exempel 4:

Läkemedelsavvikelser kan medföra allvarliga konsekvenser för den drabbade och åtgärder bör vidtas för att minska risker för avvikelse. De vanligaste orsakerna till läkemedelsrelaterade problem är att dosen glöms bort, dosen ges på fel tid eller att läkemedel förväxlas. Följsam- heten vid långtidsmedicinering understiger 50 procent. Dessutom finns det risker kopplade till delegationsförfarandet.164 _{Läkemedelsrelate-}

rade sjukhusinläggningar har uppskattats till cirka 15 procent. Kostna- der för felaktig läkemedelshantering har uppskattats till mellan 20 och 30 miljarder kronor per år. Sammanfattningsvis skulle en bättre följ- samhet sannolikt leda inte bara till en bättre hälsa för patienten utan också lägre kostnader för hälso- och sjukvården.

Läkemedelsroboten ger en säker och spårbar läkemedelskedja från läkaren via ett dosapotek till vårdorganisationen och patienten.

Umeå kommun är en av flera svenska kommuner som använder läkemedelsrobotar som gör användarna mer självständiga i sin medi- cinering. Hösten 2018 placerades 35 läkemedelsrobotar ut i använ- darnas hem.165 _{Användaren uppmärksammas genom ljud- och ljus-}

signaler166 _{samt information på robotens display när det är dags att}

ta medicinen. Tar patienten inte läkemedlet i rätt tid hamnar det i en låst behållare och personalen får ett larm. Roboten är lämplig för per- soner som behöver påminnas om sin medicinering, men det viktigt att den som ska ha roboten är positivt inställd till sin medicinering och gärna vill vara självständig eller kan motiveras till det. De som använder en läkemedelsrobot är i allmänhet mycket nöjda.

Även om införandet av läkemedelsroboten i Umeå kommun skedde för en relativt kort tid sedan har kommunen noterat stora fördelar med tekniken och arbetssätten. Förutom att de enskilda kan ta ansvar för sin egen medicinering har noterats andra positiva effekter som ökad efterlevnad av medicineringen och färre arbets- resor för personalen. Läkemedelsroboten bidrar också till att minska problemen med kompetensförsörjning i många svenska kommuner, eftersom verksamheten inom hemsjukvården kan effektiviseras.

I slutet av 2019 planerar Umeå kommun att ha cirka hundra läke- medelsrobotar utplacerade och sedan öka antalet med 75 robotar per

164 _{Se SKL (2017a). ”Patientsäkerhet – I kommunal hälso- och sjukvård”. Se även Socialstyrelsens}

webb på området patientsäkerhet (https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet).

165 _{NVC (2019), s. 60 f.}

Digital teknik för vård och omsorg SOU 2020:14

år. Ungefär en tredjedel av alla med hemsjukvård förväntas kunna ta sin medicin på detta sätt. På lång sikt förväntas antalet uppgå till 300. Här kan också nämnas ett pilotprojekt inom hemsjukvården i Region Stockholm (Södertälje) med 25 patienter under sex månader. Enligt uppgift skedde en effektivisering om cirka 5 500 arbetstimmar. Anta- let körtimmar minskade med 1 800 stycken. Antalet rapporterade fel- doseringar var noll och nöjdheten var mycket hög.

Enligt uppgifter från ett ledande företag167 _{handlar nyttorna om}

ökad följsamhet och patientsäkerhet i hemsjukvårdens läkemedels- kedja, där företaget ska ha levererat knappt tre miljoner doser till patienter med 99 procents följsamhet168_{, vilket antas vara högre än}

med personal. Enligt uppgifter från leverantörens kunder (dvs. kom- muner) har användningen frigjort 150–300 timmar per robot, som personalen kan använda till andra uppgifter:

Tabell 4.5 Läkemedelsrobot

Vårdgivare (kommun) Frigjorda timmar Nettobesparing/robot

Hammarö 264 timmar/år 76 000 kronor/år Årjäng > 300 timmar/år 48 000 kronor/år Simrishamn 146 timmar/år 8 000 kronor/år

Enligt ytterligare uppgifter hade Hammarö kommun 23 läkemedels- robotar i drift i april 2019 till en kostnad av 44 000 kronor per månad. Varje automat ersätter i snitt 2,9 besök per dag. Ett besök antas i snitt ta 15 minuter inklusive restid. Det motsvarar då 16,7 timmar per dag, 117 timmar per vecka eller 6 084 timmar per år (3,2 tjänster).

En diskussion i fråga om läkemedelsrobotar är om man måste se att patienten sväljer läkemedlet. Enligt vad utredningen erfar tolkar kommunerna lagen olika. Här finns möjligen en juridisk skillnad be- roende på om medicineringen är en hälso- och sjukvårdsinsats eller om egenvård ordinerats, dvs. att patienten bedömts kunna hantera medicineringen själv eller med hjälp av t.ex. en anhörig.169 _{Det före-} 167 _{150 anslutna kommuner i Norden. 10 procent av svenska kommuner använder tjänsten,}

med en kraftig ökning 2018.

168 _{Digitala uppgifter från flera organisationer i Norden april 2016-september 2019. Även i Sverige}

är följsamheten högre än 99 procent (fler än 263 000 doser, juni 2017–september 2019).

169 _{Enligt Socialstyrelsens egenvårdsföreskrift upphör en hälso- och sjukvårdsinsats (SOSFS 2009:6)}

att vara en hälso- och sjukvårdsinsats om en legitimerad förskrivare har beslutat att insatsen kan ges som egenvård.

SOU 2020:14 Digital teknik för vård och omsorg

kommer att medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunen (MAS) kontaktar primärvårdsläkaren och begär ett egenvårdsintyg med ut- gångspunkt i användningen av läkemedelsroboten efter att MAS be- dömt att patienten kan hantera sitt läkemedelsintag med hjälp av den övervakade tjänsten och vårdorganisationens rutiner för uppföljning. Den tidigare nämnde leverantören har uppgivit att en majoritet av dem som använder tjänsten är ”HSL-patienter” och inte egenvårds- patienter. Enligt leverantören bidrar oklarheten i regelverket till att tekniken inte kommer till användning i Sverige.

Enligt utredningens mening kan läkemedelsroboten användas an- tingen vid egenvård eller som ett stöd till personal.

1. Som egenvård ökar roboten möjligheten för fler att med stöd sköta sin egen medicinering antingen helt själv med påminnelse eller med stöd av anhöriga eller personal som kan vara en backup och få meddelande om individen glömmer. Det är individen själv som har ansvar för att ta sitt läkemedel som ordinerat. Samtidigt underlättar roboten för att besluta om egenvård i fler fall. 2. Som stöd till personal används roboten som en del i läkemedels-

hanteringen, där roboten påminner om att det är dags att ge läke- medel och registrerar att dosen tagits emot. Det minimerar risken för att ge fel läkemedel eller fel dos och automaten kan plocka bort missade doser (om det inte passar att ge efter en viss tid). Här ansvarar delegerad personal och (i viss mån delegerande sjuk- sköterskor) för att individen tar sina läkemedel enligt ordination. I Norge rekommenderar Helsedirektoratet kommunerna att använda sig av elektroniska medicineringsstöd (medisindispenser). Försök med digital medicineringskontroll i norska kommuner har omfattat både elektroniska flerdosdispensrar och elektroniska rondellösningar, där personalen sätter in läkemedlet manuellt i en bricka med fack. För- söket ingår i det nationella programmet för personliga hälsolösningar, NVP.170 _{Ett antal kommuner har provat på båda typerna av medi-}

cineringsstöd och flera av dem har valt att fokusera på flerdos- dispensrar när de bygger ut tjänsten. Med hjälp av flerdosdispensrar slipper personalen ägna tid åt att lägga läkemedel i fack, som med

170 _{NVC (2019), s.61. Flera lösningar med elektroniska flerdosdispensrar och elektroniska}

rondellösningar har provats i andra kommuner som Bergen, Bærum, Larvik, Lindås, Lister, Oslo, Sarpsborg, Søndre Land, Tromsø, Værnes och Vestre Toten.

Digital teknik för vård och omsorg SOU 2020:14

rondellösningar. Digital medicineringskontroll innebär att elek- troniska läkemedelsrobotar anger när individen ska ta sin medicin. Roboten registrerar om någon har tagit bort läkemedlet ur roboten. Den meddelar vårdgivaren om läkemedlet inte avlägsnats, alltså att personen inte tagit sin medicin. Målgruppen för denna tjänst har till stor del varit äldre människor som bor hemma. Först när den en- skilde känner sig trygg med tekniken är det möjligt att minska an- talet besök från hemtjänsten. Det tar cirka två veckor att utbilda den enskilde i hur roboten används. Störst nytta kan uppnås för dem som inte använder några andra tjänster och för vilka dagliga besök av hem- tjänsten kan upphöra och ersättas av besök för automatisk påfyllning av läkemedel varannan vecka. I Stords kommun har man sett att tjäns- ten har minskat övermedicineringen inom en enhet för psykisk hälsa. Det beror på att de som ska ta medicin får en läkemedelsrobot som ger rätt dos vid rätt tidpunkt och som annars är låsta. Kvaliteten blir bättre eftersom det är färre avvikelser.

Tack vare färre hembesök sparar elektronisk medicinering in tid. Bærums kommun uppskattar att medicinhanteringen sparade in mot- svarande 2,3 heltidstjänster. Detta ökade kapaciteten eftersom kom- munen kunde erbjuda tjänster till fler personer med samma resurser. Från individens synpunkt är det en fördel att slippa behöva sitta och vänta på en hemtjänstpatrull, som kanske kommer först flera timmar efter den tidpunkt då det vore bra att ta medicinen.

4.8.6 Vård på distans (telemedicin)