Exempel på målbeskrivningar och medieval

av ledamoten Orring

Bilaga 3 Exempel på målbeskrivningar och medieval

Några citat ur måldokument som legat till grund för TRUs produktion med angivel-ser av fördelningen på olika komponenter i läromedelssystemen.

3.1 Teknologi (gy) 3.2 Svenska (gy)

3.3 Undervisningsteknologi 3.4 Försvars-och katastrof medicin 3.5 Fysik I

3.6 Mekanik

3.7 Matematik på nytt 3.8 Arbetsmarknadskunskap

Bilaga 3:1 TEKNOLOGI (gy) Utdrag ur målbeskrivning och körschema

3 -4 O

•o

K 23

< 3 S

Användningen av olika medier liksom övriga aktiviteter i en studieenhet styrs av ett kör-schema (finns i lärarpärmen). Exemplet nedan är från den arbetsmetodiska studieenheten A2, som handlar om standard. Förkortningar: L Lärare, K klass, AV audiovisuellt hjälpmedel, TM tryckt material, E elev, G3 grupp om tre elever, -> inform, från-till, <-> samtal.

Infor-mation Aktiviteter Studiemateriel

Tid i min.

Förberedelse 1 L - * K

AV ^ K L<->K

1 Introduktion 2 Standardisering 3 Stoffkonkretisering och

stoff behandling

Inlärnings- och arbetsdel

2 Läromedel

tv-program A2.1 Ljudbildband A2.1 Etapphäfte Ib

(Lösning: Arbetshäfte A2)

Arbetshäfte A2, faktadelen Övningsmateriel Arbetshäfte A2 TM ->G3 1 Faktaavsnitt 1 + övning 1.1

<- AV(L) med kontroll

TM -* G₃ 2 Faktaavsnitt 2 + övning

<- AV(L) 2.1-2.2 med kontroll (gruppvis saxning mellan övningarna)

TM -> G3 3 Faktaavsnitt 3 + övning

<- AV(L) 3.1-3.2 med kontroll (gruppvis saxning mellan övningarna)

TM -> Gs 4 övning 0.1 + kontroll

<- AV (L)

T M - > E

<- AV(L) TM ->E

<- AV(L)

Uppföljning 3 E ->TM

->L AV ->K

->L E ^ T M AV ^ K

4->L

Extraövningar:

5 Faktaavsnitt 2 + övning 2.3 med kontroll

6 Övning 0.2 + kontroll

1 Uppgift på arbetsexemplet:

se arbetsgång i etapphäfte Ib 2 Kontroll av föregående

och kommentarer 3 Diagnostiskt prov 1-3 4 Kontroll av diagn prov

Lösn stordia A2.1 Reg över sv stand, resp MNC 1 000, 1, 810. SIS 14 14 12,21 11 10 Lösn stordia A2.2-4 Stand, samlingen

Konstr. element resp. standard-blad i arbetshäftet.

Lösn stordia A2.5-6 Stand, samlingen Konstr. element Lösn. stordia A2.7 SMS-register Lösn stordia A2.8 SIS 84 70 01 SIS 84 20 05 Lösn stordia A2.9

Lösn. stordia A2.10

Lösn. stordia A2.ll Bedömning stordia A2.12

Bilaga 3:2 SVENSKA (gy)

Litteratur Måldokument B Huvudmål:

Delmål:

Att kunna samtala om samtida texter, framför allt

Lektion Arbetsformer Läromedlets komponenter

2. att kunna ut-trycka sin upp-levelse och tolkning av en läst text 3. att äga ett

förråd av be- skrivnings-ord, med vilkas hjälp man kan 5. att vara

orien-terad om

Eleverna väljer »fritt»

bland 8 romaner. (3 veckor före periodens start)

8 grupper kommer spon-tant till stånd. Grupperna samtalar om romanerna med hjälp av frågor och beskrivningsord som finns i häftet.

Varje grupp lyssnar på sitt radioprogram. Pro-grammen ger modellsam-tal i syfte att förlänga och förbättra elevernas egna samtal. Programmet styr valet av novell.

Novelläsning och grupp-samtal. Tillämpning av lektion 2 och 3.

Samtliga elever läser en och samma roman, (påbörjas vid periodens start)

Gruppsamtal kring något centralt problem som behandlas i romanen och häftets kringmaterial.

Bilaga 3: 3

U N D E R V I S N I N G S T E K N O L O G I Utdrag ur kurs 3: Undervisningsplanering 1: Målanalys och bestämning av innehåll (4 poäng)

1 Relationer mellan övergripande mål och mål för utformning av undervisning 2 Planeringsproblem i samband med

allmän-utbildning och befattningsallmän-utbildning 3 Målanalys

3.1 målanalysens funktion

3.1.1 undervisningens utformning 3.2.1 kommunikation

3.1.3 motivation 3.1.4 evaluering 3.2 olika typer av mål

3.2.1 kognitiva mål 3.2.2 affektiva mål 3.2.3 psykomotoriska mål

5 Målbeskrivning 5.1 krav

5.1.1 kommunicerbarhet 5.1.1.1 observer bar het 5.1.1.2 mätbarhet 5.1.1.3 entydighet 5.1.2 relevans

5.2 5.3

6 Nedbrytning av stoff och arbetsuppgifter och fastställande av undervisningsmål 6.1 strukturering av innehåll och

arbets-uppgifter 6.2 sambandsanalys 6.3 sekvensering

6.4 målhierarki — etappmål 6.5 inlärningsstrukturer 6.6 komponentanalys 6.7 förkunskaper

Kravnivåer Fakta/

kunskaper

_ i

-TS :0

0:2

M :0 t i <&

60 t i S3 :0

UH 6 0

:0 o

*3 T3

a

tt a. B

••et

—1

H f3 c

Metod/medieval

Bilaga 3:4

FÖRSVARS- OCH KATASTROFMEDICIN Beteendetermer

Teori och metod

1 Känna till, beskriva (i huvuddrag) 2 Kunna ange uppgift, organisation och

verksamhet

3 Kunna ange satser, begrepp, handlings-program

4 Kunna ange diagnostiska och terapeutiska åtgärder, känna till det patofysiologiska skeendet

Tillämpning

(tillgång till förutsättningar för givna situationer 1 Kunna redogöra för principer i

handlings-program

2 Kunna ange lösningar på organisatoriska och medicinska problem

3 Kunna ange och motivera alternativa lösningar på medicinska problem i givna katastrof-situationer (omfattar även medicinsk kunskap meddelad i andra/tidigare kurser än kursen i försvars- och katastrofmedicin)

Utdrag ur målanalys avsnitt

»Akutmedicin i katastrof-läge»

Omhändertagande på skade-platsen

Första hjälpen

Sortering och prioritering Transporter

Olika former av chock Diagnostik

Terapi Smärt-terapi

Speciella problem i katastrof-medicinen

A Härledning (motsv grundlig förståelse) B Användning av ett samband eller en sats

i problemlösning etc

C Kvalitativ diskussion, beskrivning av experiment etc

D Vara orienterad om

Utdrag: Första och andra huvudsatsen Termodynamikens

andra huvudsats Bevis för att Kelvins

och Clausius' Definition av entropi

«^dQ genom dS = -~r Beräkning av

entropi-ändringen för en reversibel adiaba-tisk process Beräkning av

entropi-ändringen för en irreversibel process Beräkning av

entropi-ändringen för en irreversibel process i ett slutet system Ny formulering av

andra huvudsatsen:

Bilaga 3: 6 MEKANIK

Krav på kunskaper då momentet skall redovisas vid en skriftlig eller muntlig tentamen Endast en ytlig kunskap krävs

Ange ur minnet en formel eller en sats Kunna formulera en definition

Tentanden bör ha en tämligen ingående kännedom om momentet och kunna diskutera alternativa] definitioner, deras relationer till varandra, en: formels giltighet och konsekvenser etc

Härled en formel eller bevisa* en sats från givna förutsättningar

Problemlösning: Krav på färdighet i att tillämpa en satsfeller en formel vid problemlösning av icke helt trivala problem

Experiment: Kunskaper om ett experiment eller en mätmetod även innefattande vissa praktiska detaljer men ej krav på manuell färdighet

Känna :jf Ange:

Definiera:

Diskutera

Härleda:

Utdrag

Moment

Relativ rörelse (forts)

»Tröghetskrafter»

Inertialsystem

Partikeldynamik i rörligt koordinatsystem Potentiell energi vid stationär rotation Sfäriska koordinater

Rörelse relativt jorden Foucaultpendel Havsströmmar, vindar Stela kroppar

Translation och rotation

Existensen av entydig rotationsvektor Reduktionssatsen

Specialfallet plan rörelse (momentancentrum) Tröghetsmoment

Kunskaps- och till-lämpningskrav

W Metod/

medieval

•9

•Q t i ^

<D 6 0

.3.9 3 >

< :Q

1 Häftesmaterial med härledningar och annan teori samt självinstruerande övningsuppgifter

2 Vid de assistentledda övningarna bör tonvikten ligga på diskussion och genomgång av principer och sammanhang. Uppgifter som fattas som svåra behandlas allt efter behov i resp grupp

SOU 1971: 36

145

Bilaga 3: 7

MATEMATIK PÅ NYTT

Målanalys för avsnitt 14. Koordinatsystemet Begrepp

Kunskaper:

Koordinatsystemet Första axel, andra axel

origo Talpar Interpolering Kurvdiagram Stapeldiagram Färdigheter:

Talpar Kurvdiagram Stolpdiagram

Eleven skall kunna

Ge exempel på koordinatsystem som används i vardagslivet

I ett koordinatsystem ange de olika komponenternas namn

Ange koordinaterna för givna punkter i de 4 kvadraterna

Definiera begreppet

Redogöra för diagrammets uppbyggnad Redogöra för diagrammets uppbyggnad Ange den grafiska bilden av ett givet talpar Avläsa kurvdiagram, göra uppskattningar med hjälp av interpolation

Upprita och avläsa

3 2 M 3

•v M

g Ö

00=0 II II 60:0

g g g g g Ö

g ö

is

E o H

X X X X

X X

•o o

X X X

</5 l - t

3 M

> c

O 1>

o. C

J3 t-.

C/2 w

X X X X

X X

Bilaga 3: 8

ARBETSMARKNADSKUNSKAP Avsnitt 10. Företagsdemokrati

Målanalys:

Begrepp

Företagsdemokrati

Företagsnämndsavtalet

Vidareinformation Delegera

Eleven skall kunna a) definiera begreppet

b) relatera vad LO, SAF, T C O och staten anger för orsaker till att införa företagsdemokrati c) relatera hur man försökt skapa

företags-demokrati på några olika företag redogöra för:

a) avtalsbestämmelser vid tillsättning av företagsnämnd

b) när samråd för beslut skall ske

c) vilka frågor som enligt avtalet bör behandlas i nämnderna

hur den kan ske definiera

M O

X¹ X X

X X

X X X

o rf

X² X

X^s

o^d

rf O 00 O,

• " t»

<—. —

X⁴

X X

X X X

Innehåll i tryckt material, tv- och radioprogram samt korrespondenskurs Avsnitt 10

1) Tryckt material: samtliga moment i målanalysen, en del enbart översiktligt

2) Radioprogram: Intervjuer med Fingal Ström, Finansdepartementet, Erik Elmstedt, SAF, Karl-Erik Modigh, TCO, Inge Janerius, LO

Huvudfråga: Vad menar ni med företagsdemokrati? Hur långt vill ni gå? Hur långt kan de anställdas inflytande sträcka sig?

3) Tv-program: Exempel på hur man försöker öka personalens inflytande över vissa beslut på Blå Band Halmstad, i Grängeskoncernen och på Uppsala Datacentral

4) Prov att sändas till Provet testar kunskaper på vissa moment i avsnittet.

Brevskolan för rättning:

Bilaga 4 Redogörelse för organisationen och verksamheten

In document PRODUKTIONS RESURSER FÖR TV OCH RADIO IUTBILDIMINGE i 1. Kommittén för tv och radio i utbildningen STOCKHOLM 1971 (Page 141-151)