5 I Förslag om ny produktionsenhet
6 Företagsform, styrelse m m
6.1 Företagsform
6.1.1 Allmänna förutsättningar
TRU-kommittén och dess produktionsenhet har hittills i vad gäller försöksverksamhet haft karaktären av myndighet, för vilken kommittén fungerat som styrelse. Instruk-tionsmässiga bestämmelser har meddelats i regleringsbrev. Författningar och andra ge-nerella bestämmelser för statsverksverksam-heten har i huvudsak tillämpats.
TRU-kommittén ingav år 1968 ett inom stats-kontoret utarbetat förslag innebärande att kom-mitténs produktionsverksamhet skulle drivas i stiftelseform. Stiftelsen skulle vara baserad på anslagsmedel. Förslaget - som närmast tog sikte på försöksperioden och motiverades genom det redan då uppkomna behovet av rättskapacitet som juridisk person - genomfördes aldrig.
Frågan om företagsform bör nu angripas från nya utgångspunkter.
Utbildningsprogramenheten utgör en av-delning inom Sveriges Radio AB. SR ägs av tidningspressen, folkrörelserna och näringsli-vet genom innehav av resp 40, 40 och 20 % av aktierna. Utbildningsprogramenhetens plats i företagets organisation framgår av riktlinjerna i prop 1966: 136. I samma pro-position fastslogs f ö SRs fortsatta ställning som aktiebolag. Den dåvarande radioutred-ningens förslag om övergång till stiftelse ge-nomfördes ej. Vi får här hänvisa till nämnda proposition.
För den nya produktionsenhet som före-slagits i det föregående kan i första hand föl-jande konstitutionella former ifrågakomma, nämligen
myndighet stiftelse eller aktiebolag.
I det följande diskuteras dessa alternativ men däremot inte sådana former som eko-nomisk förening eller affärsdrivande statligt verk. Ekonomisk förening förutsätter ett an-delsägareförhållande. Den nya enheten av-ses emellertid enligt vårt tidigare ställnings-tagande vara hslstatlig. Alternativet affärs-drivande verk synes mindre realistiskt bl a med hänsyn till rörelsens relativa litenhet.
Från formell synpunkt har f ö affärsdri-vande verk samma ställning som övriga statsmyndigheter och är således ej självstän-diga juridiska personer.
Vid bedömningarna bör bl a följande för-utsättningar beaktas:
- Enhetens verksamhet har föreslagits vara hu-vudsakligen direkt anslagsfinansierad med vissa inslag av uppdragsverksamhet, i och för sig till stor del också den bekostad av an-slagsmedel.
- Enheten skall ej bedriva verksamhet som är kommersiell i den meningen att initiering-en av projektinitiering-en utgår från initiering-en bedömning att kostnaderna kan täckas genom en försäljning på den fria läromedelsmarknaden.
- Enheten är att betrakta som ett utbildnings-politiskt instrument till statsmakternas och
ut-bildningsmyndigheternas tjänst, främst från utbildningsdistributiv synpunkt.
6.1.2 Myndighet
För myndighetsformen talar främst den hög-gradiga anslagsfinansieringen och enhetens roll inom utbildningsväsendet. Även det hos utbildningsmyndigheterna naturligen förelig-gande önskemålet om insyn i verksamheten kan anses tala för en myndighetskonstruk-tion.
En rad erfarenheter från vår försöksverk-samhet - såväl av principiell som av prak-tisk natur - talar emellertid mot myndig-hetsformen.
Det bör också vara en naturlig uppgift för fackmyndigheterna att syssla med radio-och tv-frågor från myndighetssynpunkt, så»
som ifråga om t ex övergripande planering, pedagogiskt utvecklingsarbete och utbild-ningsadministration.
Det synes rimligast att betrakta produk-tionsverksamheten som en service till utbild-ningsmyndigheterna. Dessas kompetens bör inte rubbas utan snarare förstärkas i fråga om t ex inriktningen av verksamheten och införandet av läromedlen i undervisningen, vilka under försöksverksamheten kommit att betraktas som TRUs uppgifter. Även andra avnämare än de centrala utbildningsmyndig-heterna kan f ö bli aktuella. Produktions-organet bör därför - från de utgångspunk-ter som här ovan diskuutgångspunk-terats - inte heller ges myndighets uppgifter och ställning.
Betydande vikt måste emellertid också läggas vid produktionsverksamhetens karak-tär och förutsättningarna för dess ändamåls-enliga bedrivande.
- Produktionsverksamhet av aktuellt slag måste uppfattas som en mindre relevant myndighets-uppgift.
- Även om verksamheten inte är vinstinriktad, förekommer i hela produktionsprocessen dag-ligen beslutssituationer av företagsmässig art.
- Härvid krävs rörelsefrihet vid val av resur-ser och agerande i övrigt, som inte ens i ett genomfört programbudgetsystem torde kunna erbjudas inom ramen för de bestämmelser som trots allt måste finnas för myndighet.
- Anpassning krävs till förhållandena i övrigt
inom främst radio/tv-, film- och förlags-branscherna genom det ständiga samarbetet med företag inom dessa branscher.
- Det måste anses vara fördelaktigt att enheten är en självständig juridisk person, vilket inte är fallet med myndigheter (inkl affärsdrivande verk). Detta understryks åtminstone i nu-läget och för den närmaste framtiden av upphovs-rättsfrågornas läge, som inte gynnar myndig-hetsformen.
6.1.3 Stiftelse
Stiftelse bildas i regel i syfte att genom av-skiljande av kapital eller annan egendom främja viss verksamhet, varvid normalt inte förutsätts annan ekonomisk rörelse i stiftel-sen än förvaltning av medlen. Stiftelsefor-men synes således inte i och för sig vara till-skapad för exempelvis produktionsverksam-het. Emellertid finns numera exempel på vissa statliga stiftelser, bl a Rikskonserter och Svenska institutet. Båda dessa organs verk-samhet kan i viss mening sägas vara pro-duktionsinriktade.
Förefintlig lagstiftning om stiftelser, 1929 års lag om tillsyn över stiftelser, gäller ej för stiftelse som har av Kungl Maj:t fastställda stadgar. En stiftelse i här avsett fall måste rimligen ha sådana av Kungl Maj:t fastställ-da stadgar. Detta synes vara en förutsättning för verksamheten vid enheten med dess ka-raktär av utbildningspolitiskt instrument. I linje härmed bör Kungl Maj:t också utse eller bestämma om styrelse samt vid behov givetvis också kunna ändra stadgarna. Be-roende på hur detta utnyttjas kan, tillsam-mans med regler i samband med anslags-givningen, en stiftelse komma att detaljregle-ras på samma sätt som är brukligt för myn-digheter. Enda skillnaden till myndighetsfor-men blir då ställningen som självständig ju-ridisk person. Å andra sidan kan en annan typ av styrning ge stiftelsen handlingsmöjlig-heter liknande aktiebolagets.
6.1.4 Aktiebolag
Aktiebolagsformen anses i regel skola förut-sätta vinstinriktad affärsverksamhet. Finan-siering av ett aktiebolag sker sålunda nor-malt genom försäljningsinkomster.
Anslags-finansiering för viss del av verksamheten förekomer dock, bl a i vissa statliga bolag, i några fall i betydande omfattning.
Ett exempel på aktiebolag med i princip enbart avgifts- och skattemedelsfinansiering är SR. Företagsformen har där ändå be-dömts som den lämpligaste, bl a med hän-syn till de sammansatta ägarförhållandena.
Aktiebolagens regler gäller likaväl för stat-liga som för privata bolag. För samtstat-liga bo-lag antas bobo-lagsordningen av bobo-lagsstäm- bolagsstäm-man. I åtskilliga av de statliga bolagens bo-lagsordning är dock bestämt att ändringar i densamma skall fastställas av Kungl Maj:t.
Statens inflytande utövas oftast genom ak-tieinnehavet. Staten kan vara ensam eller i varje fall dominerande aktieägare. I bolags-ordningen kan vidare bestämmas om dispo-sition av vinst, val av styrelseledamöter och revisorer etc. Utövar staten genom sitt aktie-innehav ensam - eller närmast ensam - röst-rätten på bolagsstämman, blir innebörden av sådana bestämmelser närmast att reglera gra-den av styrningen, dvs de former i vilka det statliga inflytande skall utövas. I enlighet med reglerna i 77 § aktiebolagslagen kan exempelvis i bolagsordningen tas in bestäm-melse om att Kungl Maj:t tillsätter styrelse-ledamöter. Icke ovanligt är att styrelsen be-stäms utgöra visst antal personer av vilka Kungl Maj:t utser flertalet (bland dem ord-föranden och direktören) och bolagsstäm-man de övriga.
Förutom den styrning av ett statligt bo-lags verksamhet som ligger i vad nu sagts finns givetvis även det inflytande statsmak-terna mera långsiktigt utövar genom de all-männa riktlinjerna för verksamheten, som kan fastställas i samband med principbeslut om bolagets bildande eller i samband med anslagsbeslut. Vid anslagsgivningen kan så-lunda knytas föreskrifter rörande produk-tionsplanering eller andra krav på prestatio-ner från bolagets sida. Det bör framhållas, att redan nuvarande system vid TRU med projektplanering och -budgetering fyller ett dylikt styrningsbehov.
Flertalet statliga bolag ingår i en koncern under Statsföretag AB. Verksamhetens prin-cipiella mål är här en företagsekonomiskt
godtagbar avkastning på det arbetande ka-pitalet. Statsföretag AB utgör emellertid också ett näringspolitiskt instrument. Detta innebär att företaget skall kunna engagera sig i projekt som avser att lösa uppgifter i fråga om sysselsättning, försvarsberedskap eller andra av ägaren angivna speciella upp-gifter. För dessa engagemang har Statsföre-tag att avge offert till ägaren. Det synes emellertid vara olämpligt att i Statsföretag AB inordna ett i fortvarighetstillståndet icke vinstgivande företag med uppgifter som ej är av näringspolitisk natur och vars verksamhet ej heller bidrar till utvecklingen inom kon-cernen. - Möjligen skulle från andra syn-punkter vissa praktiska fördelar i och för sig kunna nås om enheten inordnades i Statsföretag. Samordningen med Utbild-ningsförlaget i fråga om kostnads- och in-täktsfördelning skulle underlättas. Staten skulle inte rent praktiskt behöva utöva sitt ägarinflytande direkt från utbildningsdepar-tementet. I sistnämnda hänseende kan å and-ra sidan, med hänsyn till de utbildningspoli-tiska aspekterna, pekas just på det önskvär-da med en ställning för enheten under detta departement. F ö finns en rad andra statliga aktiebolag utanför Statsföretag. Enligt publi-kationen Statliga företag 70 finns f n direkt under olika departement 7 helstatliga och 10 delstatliga företag. Även om det kan finnas skäl att inte onödigtvis öka departementens engagemang i detta hänseende vore det så-ledes ingen principiell nyhet om den nya en-heten som aktiebolag skulle insorteras un-der utbildningsdepartementet.
6.1.5 TRU-kommitténs val av företagsform Ovanstående utredning om de tänkbara före-tagsformerna för den nya enheten har utförts av den ekonomiskt-administrativa expert-grupp som kallats att biträda kommittén.
Expertgruppen har uttalat som sin bestäm-da uppfattning att myndighetsformen inte är lämplig för den typ av verksamhet som här avses. Övriga producenter inom berörda om-råden är f ö företag, ej myndigheter. Det måste dessutom anses vara mindre lämpligt att inrätta en tredje central