Den uppfattning om användningssätt och utformning beträffande tv och radio i un-dervisningen som låg till grund för tillkoms-ten av TRU-kommittén och dess produk-tionsenhet har ganska snabbt förändrats. Det är numera ofta missvisande att beskriva pro-duktionen enbart i termer av radio- eller tv-program. I stället produceras i regel kur-ser eller kursavsnitt med inslag av skilda medier. Bl a behovet att efter en samman-vägning av bl a ekonomiska och organisa-toriska effekter kunna göra bästa möjliga val mellan medierna har ställt stora krav på tillkomsten av utvecklade måldokument.
Tv- och radioinslag förekommer således tillsammans med andra medier såsom tryckt material, lärarledd undervisning m m. Ofta är dessa integrerade så att den samlade pro-, dukten får en direkt undervisningsbärande funktion. Radio/tv-avsnitten kan dock i va-rierande grad ha en självständig ställning.
Stor spännvidd råder härvid mellan olika ämnen och kurstyper.
Vi har kunnat konstatera att det är möj-ligt att genom omsorgsfull planering och lämpligt medieval framställa läromedelssy-stem för utbildningsväsendet, som med bi-behållet utbildningsmål minskar undervis-ningsvolymen jämfört med traditionell upp-läggning, dels genom kortare kurstid, dels genom minskat lärarbehov. I vissa fall har man i stället kunnat uppnå ett större mål inom samma resursramar.
Särskilt värdefulla erfarenheter har vi
fått av verksamheten med eterdistribuerad undervisning inom vuxenutbildningssektorn.
Det har bl a visat sig möjligt att stimule-ra också sådana grupper som har kortare grundutbildning och som man därför sär-skilt velat nå, att deltaga i TRUs kurser.
Det resultat av försöksverksamheten på det-ta område som sammanfattningsvis främst bör framhållas är att produktionen och sänd-ningen för att nå dessa grupper måste åt-följas av omfattande åtgärder för informa-tion, service och uppsökande verksamhet.
Produktionen för skolväsendet av läro-medel med tv och radio domineras f n av utbudet från S R / U T B . Detta upptar en stor del av etervoJymen för utbildningsprogram.
Endast i alltmer begränsad utsträckning ut-nyttjas dock detta utbud för direktmottag-ning. Direktmottagning förekommer fram-för allt på låg- och mellanstadiet. Lärome-delssystem av den typ som nu produceras inom SR/UTB och TRUAS kommer därför av allt att döma att så småningom enbart distribueras per band, även om man för den närmaste framtiden kan räkna med i stort sett samma eterbehov som nu.
Detta sammanhänger bl a med skolväsen-dets behov inte bara av själva läromedlen utan också av den subvention som denna produktion och distribution innebär för av-nämarna. Produktionen förutsätter både ett kostsamt utvecklingsarbete och dyrbara tek-niska resurser. Först när TRUAS samlade
försök genomförts kan man få en klarare uppfattning av de pedagogiska, ekonomis-ka och organisatorisekonomis-ka effekterna för skol-väsendet av en användning samtidigt i flera ämnen av läromedelssystem. Genom verk-samheten vid S R / U T B och TRUAS har man dock redan fått goda erfarenheter på olika delområden. Man torde alltså kunna förutse ett stort behov av läromedelssystem inom ungdomsskolan. Härtill kommer t ex de växande behoven av utbildning inom vårdyrkessektorn. Läromedelspaket med re-lativt stora inslag av tv torde vara väl läm-pade att täcka en del av dessa behov.
De speciella kraven på bl a individualise-ring inom arbetsmarknadsutbildningen har kunnat tillfredsställas genom av TRU pro-ducerade läromedelssystem. Ytterligare in-satser synes bli motiverade inom denna ex-panderande sektor.
Resultaten av TRUs försöksverksamhet på universitetsnivån är något motsägelse-fulla. I och för sig synes läromedelssyste-men kunna ge samma behållning i fråga om kunskaper och rationaliseringseffekter som inom övriga sektorer. Det har dock i vissa fall visat sig svårt att ta till vara de senare p g a en rad faktorer i det nuvaran-de högskolesystemet. Detta gäller framför allt läromedelssystem av den typ som pro-ducerats för tekniska fakulteten i Linkö-ping. Det har också visat sig svårt att spri-da använspri-dandet av dessa paket till andra institutioner bl a beroende på skillnaderna i studieplanerna mellan olika högskolor.
Ökade möjligheter för institutionerna att un-der eget redovisningsansvar fördela ansla-gen mellan lärare och läromedel kan vara en av förutsättningarna för att insatser i dessa fall skall vara motiverade. I andra fall har särskilda förhållanden gjort det av-sevärt lättare att införa läromedelssystemen.
Det gäller t ex kursen i företagsekonomi, där det är brist på lärare, och DYRK-kurserna i helt nya ämnen, där det är brist på både lärare och läromedel. Allmänt gäller dock också för universitetssektorn att det finns ett stort behov av resurser för utvecklings-arbete i fråga om läromedel med större in-slag av radio och tv.
Möjligheter att bättre utnyttja tv och ra-dio inom den eftergymnasiala utbildningen bör emellertid stå att finna i annan bjud-ningsform än genom läromedelspaket med bandade inslag av radio och tv insatta i en traditionell, lärosalsbunden undervisning.
Det kan erinras om att U K Ä redan i sitt yttrande över 1960 års radioutredning fram-förde ett förslag om eterdistribuerad under-visning. Numera har emellertid också U 68 - bl a i debattskriften om den högre ut-bildningens funktion och struktur - redovi-sat en rad synpunkter som talar för att eter-distribuerad undervisning på sikt bör bli ett väsentligt moment i den högre utbildningen.
Bl a framhåller U 68 behovet av ett »ex-pansionskärl» i utbildningssystemet för att kun-na ta hand om en del av den ökade efterfrå-gan på traditionell universitetsutbildning.
Möjligheterna att verkligen kunna utnyttja ett system med återkommande utbildning för-utsätter ianspråktagande av bl a tv och radio.
Deltidsstudier, ofta i kombination med kor-tare heltidskurser, kan komma att öka i om-fattning och förutsätter flexibla distributions-former.
U 68 har redan tidigare föreslagit konkret försöksverksamhet med modellförsök för di-stribution av högre utbildning. Verksamheten skall enligt Kungl. Maj:ts uppdrag bedrivas av UKÄ. I de skisserade projekten som torde komma att bedrivas i begränsad omfattning, finns av naturliga skäl inte i utgångsläget förutsatt några direkt eterdistribuerade insat-ser. Tv och radio förutsätts dock kunna kom-ma till användning i projekten. Emellertid bör enligt vår uppfattning särskilt det projekt som benämns »vuxenskolemodellen» - en kombination av brevstudier och heltidsstudier -vara särskilt lämpat för vidareutveckling till insatser med etersänd undervisning.
Med utgångspunkt från U 68s resonemang och TRUs erfarenheter kan dessa tankar fö-ras vidare, utöver vad U 68 anfört.
Det är således fullt tänkbart att denna ut-veckling leder till att det visar sig att viss grundläggande utbildning kan inhämtas indi-viduellt eller i grupper utan att det till alla delar förutsätter en institutionsbunden under-visning. Läromedelssystem med lätt tillgängliga delar blir en förutsättning härför. En viss del eterdistribuerad högskoleutbildning har också en rad andra fördelar.
Den lärarledda undervisningen, som - lik-som en utbyggd studierådgivning - är en själv-klar förutsättning för genomförandet även av eterkurser, kan koncentreras till sannolikt
myc-ket korta perioder och inte kräva särskilda fas-ta resurser; härigenom bör stora besparingar kunna nås i fråga om lokaler och utrustning vid universiteten liksom givetvis minskade lä-rarkostnader.
Resurser skulle kunna omfördelas från grundutbildning till högre stadier och till forsk-ning. Det bör framhållas att det är möjligt att flexibelt utnyttja samma material via olika distributionsvägar. En kurs som produceras för användning via etersändning kan också användas i bandad form. Samtidigt med eter-sändning primärt avsedd för individuell eller eljest starkt decentraliserad mottagning bör ma-terialet således också kunna utnyttjas inom in-stitutioner som så önskar genom direktmottag-ning eller i bandad form. Den eterdistribuera-de kursen bör kunna sändas i olika versioner även tidsmässigt: Utspridd över lång tid för deltidsstuderande och allmänt vuxenstuderan-de, i koncentrerad form för heltidsstuderan-de, med olika reprissändningar o dyl.
Uppföljande verksamhet av olika slag i an-slutning till eterkurserna bör, liksom fn är fallet vid olika slag av decentraliserade kur-ser och universitetscirklar, kunna bedrivas av såväl universitetsmyndigheterna som studieför-bunden. Allt ansvar för studieplaner och ex-amination måste dock självfallet även i fort-sättningen helt åvila universitetsmyndigheterna.
De positiva effekterna av att etersända högskolekurser förstärks av att man samtidigt -som redan antytts - får ett utbud -som gagnar även vuxenutbildningen, även om vissa revide-ringar kan behöva göras. Om den inledda sats-ningen på vuxenutbildning av nuvarande in-riktning skall fullföljas blir det nödvändigt att efter hand kunna ge alltfler kurser även på högskolestadiet. TRU arbetar fn med fle-ra kurser som avses kunna användas på det-ta sätt, nämligen kurserna Föredet-tagsekonomi (ca 7 poäng), Nationalekonomi (20 poäng), Ar-betsmarknadsteknik (20 poäng), och Undervis-ningsteknologi (20 poäng). TRUs arbete inom vuxenutbildningen pekar också på ett behov av vertikal kursplanering, så att man kan fort-sätta studierna från nivå till nivå (grundskola, gymnasieskola, högskola) genom olika former av modulsystem. Som exempel på en sådan vertikal användning kan nämnas att TRU un-der 1970/71 och 1971/72 sänun-der en allmän vuxenutbildningskurs i Arbetsmarknadskunskap.
En etersändning av 20-poängskursen i Arbets-marknadsteknik skulle då kunna ses som en kompetensgivande fortsättning på den allmänna kursen.
Det är rimligt att anta att vuxenutbild-ningen i dess olika former i framtiden kommer att kräva den största delen av det
för utbildningsprogram tillgängliga eterut-rymmet, bl a beroende på dess »uppsökan-de» effekt. Direktmottagning, oftast i hem-met, underlättar för många studerande att genomföra kurserna.
- I fråga om den kompetensinriktade ut-bildningen torde på lägre nivåer i all-mänhet fordras särskilt utvecklade kurser som är anpassade till de vuxnas förut-sättningar och intressen. På högre nivåer kan, som ovan framhållits, samma utbud ligga till grund för den ordinarie under-visningen och vuxenutbildningen.
- Ännu större behov torde dock finnas av allmänorienterande kurser. Hit kan bl a räknas vissa kurser som täcker en del av studieplanerna på högstadiet utan att vara direkt kompetensinriktade. Språk-kurser som går från nybörjarnivå till mer avancerade stadier har visat sig samla särskilt många deltagare.
- Det yrkesinriktade utbudet har hittills vänt sig till vissa yrkesgrupper, t ex kur-ser för jordbrukare och den fortbildnings-insats för lärare som ingår i SR/UTBs verksamhet. Många andra yrkesgrupper har motsvarande behov av fortbildning.
Radio- och tv-inslagen i de läromedels-paket som kan komma att produceras för detta ändamål kan antingen distri-bueras via etern eller per band.
Det har flera gånger framhållits att vux-enundervisningen måste vara förenad med olika former av uppföljningsverksamhet för att helt kunna fylla sin uppgift. För detta krävs stora insatser och förmodligen ock-så en förstärkning av organisationen på mot-tagarsidan.
Behovet av radio och tv inom förskolan kommer att öka under de närmaste åren.
Etersändning blir här en naturlig förutsätt-ning för verksamhetens genomförande.