Målkonflikterna som behandlas i litteraturen är antingen traditionella eller kun- skapsmässiga och organisatoriska. I litteraturen ges ett antal exempel på målkon- flikter både sådana som uppkommer på nationell nivå och sådana som uppkommer på regional samt lokal nivå.
Traditionella målkonflikter LOKAL NIVÅ
I en kartläggning av målkonflikter mellan natur, kultur och turism konstaterar Etour (Etour 2005), att konflikterna mellan naturvård och turism ofta kommer till uttryck i det lokala sammanhanget, snarare än på den övergripande politiska nivån. En huvudlinje bland dessa är att man på lokal nivå utgår från ett nyttjandeperspek- tiv, medan man på nationell nivå utgår från ett bevarandeperspektiv. Exempel på detta finns i skärgården där en sådan målkonflikt exempelvis kan röra strand- skyddsfrågan.
REGIONAL NIVÅ
I ett flertal rapporter som berör regional utveckling diskuteras målkonflikten mel- lan hållbar utveckling och regionförstoring, (Naturvårdsverket, 2005a; Naturvårds- verket 2005b; Boverket, 2006). Regionförstoring, som inom den regionala utveck- lingspolitiken, anses vara en förutsättning för den ekonomiska tillväxten innebär för det mesta ökade transporter med negativa miljöeffekter som följd, längre arbetsresor, mindre fritid och ökad stress.
Boverket visar att det kan vara svårt att lyckas med en hållbar regionförstoring. Arbetspendling påverkar direkt eller indirekt flera av miljökvalitetsmålen genom att ökad pendling medför ökade utsläpp vilket bl.a. påverkar växthuseffekt, försur- ning, övergödning, luftkvalitet i tätorter och utarmning av den biologiska mångfal- den. Transportsystemet påverkar miljön negativt i olika grad beroende på vilket transportmedel som används. Konflikterna handlar framförallt om de emissioner som uppstår vid en ökad pendling med bil. Andra konflikter som belyses är buller, som kan uppstå både från en ökad biltrafik och från en ökad pendling med spår-
bunden trafik. Förutom buller och emissioner nämns att ökade transporter medför en utbyggnad av infrastrukturen, då alltmer mark tas i anspråk och att denna infra- struktur kan utgöra barriärer både för människors och djur och splittra upp värde- fulla kultur- och naturmiljöer. Rapporten tar även upp olika intressekonflikter, till exempel konflikten mellan de som vill lindra trängseln genom utbyggnad av infra- struktur (i Stockholm) och de som vill bevara natur- och kulturvärden. Den senare typen av målkonflikt kan kategoriseras som en procedurell målkonflikt enligt Wandéns indelning när oenigheten rör vem som ska bestämma i konfliktsituatio- nen. De största organisatoriska konflikterna eller perspektivskillnaderna finns, enligt forskaren Tuija Hilding-Rydevik mellan regionerna och den nationella nivån. På regionerna sägs en ”nerifrån och upp” ansats dominera, medan miljösidan tenderar att ha en ”uppifrån och ner” ansats (Naturvårdsverket 2003b).
Ett annat exempel på målkonflikter som tas upp är inom fiskerinäringen. Där kon- flikten sägs finnas mellan å ena sidan kortsiktiga sociala och ekonomiska intressen som leder till utfiskning och å andra sidan långsiktiga ekologiska, ekonomiska och sociala intressen. Den moderna fiskenäringen äventyrar utvecklingen inom såväl miljöområdet som den traditionella, småskaliga fiskenäringen. Därigenom riskerar även den turistiska utvecklingen i skärgården och de kustnära områdena genom att den genuina särprägeln och attraktionskraften kan gå förlorad. Förutsättningarna för ett vitalt och diversifierat näringsliv i skärgården är i sin tur förutsättningen för en levande kust och skärgård (Naturvårdsverket, 2002).
NATIONELL NIVÅ
I en rapport från IVL med flera, görs en kartläggning av potentiella målkonflikter mellan miljökvalitetsmål och mål inom politikområden på nationell nivå (IVL och SMHI 2006). Två av de studerade politikområdena djurpolitik och avgift till EU anses stå i konflikt med miljökvalitetsmålen. Målkonflikter mellan miljökvalitets- målen och övriga nitton behandlade politikområden kan inte identifieras på en övergripande nivå, utan man konstaterar att konflikten beror på val av inriktning och innehåll. Behovet av att utöka och konkretisera materialet för att det ska få en större generell nytta tas upp. Framförallt när det gäller konflikter mellan miljökva- litetsmål och politikområden och sektorsmål (IVL och SMHI, 2006).
Även andra försök att kartlägga målkonflikter på översiktlig nivå visar på svårighe- ter. Naturvårdsverket (2003), kommer emellertid ett steg längre än IVL och SMHI genom att även beskriva slag av miljömål och slag av effekt, se utdrag ur en av rapportens tabeller nedan.
Politik- område
Slag av Miljömål
Miljömål Andra mål Slag av effekt Närings- politik Användning av natur- resurs, utsläpp
Bl.a. delmål inom målen begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, ingen övergödning, bara naturlig försurning, grundvatten av god kvalitet (bero- ende på bransch) (genom begränsad industriell utbygg- nad och begrän- sad trafik)
Ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning genom fler och växande företag (genom ökad industriell utbyggnad och mer trafik) Volym (främst energi, sys- selsättning, transportar- bete, avfall, utsläpp)
Källa: Del av tabell 4 i Naturvårdsverket, 2003
Författarna konstaterar att även om undersökningen inte påvisar att det verkligen föreligger målkonflikter, så visar genomgången på tänkbara konsekvenser och motsättningar. För att ta reda på om målkonflikterna är äkta skulle man behöva undersöka vilka konkreta konsekvenser de tänkbara motsättningarna har, eller om det är möjligt att undvika dem med högre effektivitet eller med bättre teknik. För- fattarna formulerar följande hypotes om målkonflikter:
”miljöpolitikens målkonflikter beror i hög grad på att verksamheterna i de aktuella politikområdena får en sådan volym att de hotar miljön på olika sätt”
I en rapport från Jordbruksverket och Livsmedelsekonomiska institutet analyseras jordbrukets interaktion med de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimen- sionerna (Jordbruksverket, 2005). Det konstateras bland annat att jordbruket är en näringsverksamhet som påverkar miljön genom att skapa flera positiva natur- och kulturmiljövärden, men brukandet belastar även miljön, vilket gör att det finns både en samverkan och en konflikt mellan ekonomiska och miljömässiga mål. Interaktionen ser olika ut för jordbruket i olika regioner i Sverige. När ekonomiska och sociala faktorer bidrar till att jordbruket minskar kraftig är det svårt att klara miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. I områden där jordbruket finns kvar finns det förutsättningar för att jordbruket ska kunna bidra med positiva miljöeffek- ter, men där kan ekonomiska och miljömässiga mål stå i konflikt på grund av jord- brukets belastning på miljön.
I flera rapporter studeras effekterna av höjda koldioxidskatter på den ekonomiska tillväxten, (Carlén, 2004, Östblom, 2006 och LU Bilaga). Gemensamt för dessa studier kan sägas vara att man beräknar storleksordningen på målkonflikten mellan miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och ekonomisk tillväxt. Som under- lag för beräkningarna används kalkylmodeller för den svenska ekonomin. Genom att lägga in höjda koldioxidskatter beräknar studierna hur mycket ekonomisk till- växt man måste avstå. I samtliga studier ligger konflikten på nationell nivå. LU- bilagan analyserar dessutom effekterna av skatteväxlingens fördelningsmässiga effekter. Kalkylerna i LU-bilagan visar att skatteväxlingen har både negativa in- komstfördelningseffekter och drabbar glesbygdsborna hårdare än storstadsborna.
Skogslänen drabbas hårdare av skatteväxling än andra län p.g.a. större andel ener- giintensiv produktion. Borttagande av nuvarande nedsättningsregler för energiskatt för energiintensiv industri skulle ge ytterligare effekter som motsvarar en minsk- ning i sysselsättningen på 5 000 personer i hela landet på kort sikt. Effekterna på sysselsättningen skulle bli störst för skogslänen.
Organisatoriska och kunskapsmässiga målkonflikter
I en rapport från Nutek studeras svårigheten att integrera miljöfrågor och andra horisontella mål i det regionala utvecklingsarbetet (Nutek, 2005). I fokus var inte- grationen av horisontella mål i strukturfondsarbetet. Rapporten konstaterar att de målkonflikter som uppstår mellan miljö och regional tillväxt handlar om brist på kunskap, organisation, förvaltningskultur, arbetssätt och mönster. Enligt rapporten händer inte mycket så länge miljökunskapen bara finns på länsstyrelsen, och kom- mer kunskapen in för sent eller i fel form gör den bara liten eller ingen nytta. Jäm- förande internationella studier har visat att Sverige är förhållandevis sektoriserat och det krävs insatser för att bryta invanda mönster (Nutek, 2005).
I en rapport från ett pilotlänsprojekt 2001 tar Naturvårdsverket med flera upp mil- jöintegrationen i tillväxtarbetet, (Naturvårdsverket, 2001). Följande hinder för miljöintegration identifierades utifrån erfarenheter från den första generationens tillväxtavtalsarbete:
• Inte tillräckligt tydligt ställda krav från den statliga sidan på att miljöhän- syn skulle integreras
• Bristande kunskap om hur miljö kan integreras samt bristande kunskap om betydelsen av miljödriven affärsutveckling
• Bristande miljökompetens hos handläggare och beslutsfattare
• Attityder hos partnerskapet och hos projektsökare som innebar svårighe- ter att få acceptans för miljöfrågornas betydelse
• Miljö hanterades i speciella miljögrupper och inte integrerat i tillväxtar- betets arbetsgrupper
• Tidsbrist och ont om resurser, samtidigt som ett tvärsektoriellt arbetssätt kräver mycket tid
• Avsaknad av bra manualer som hjälper projektsökande att arbeta med frågan
Andra svårigheter som tas upp är att miljö är en ny fråga som förs in på en gammal arena med inarbetade strukturer och att det därför krävs en del för att bryta mönster och traditioner, överbrygga kulturskillnader och att bygga nya kontaktvägar. Det pekas också på att ointresse eller okunskap kan ta sig uttryck i revirbevakning och konkurrens mellan olika kompetensområden som försvårar samverkan och vilja att hitta synergier mellan de olika områdena (Naturvårdsverket, 2001).