Följande länsvisa rapporter är baserade på vad pilotlänsgruppens medlemmar från respektive län/region rapporterat in.
Skåne
Det finns konflikter mellan mål för ekonomisk utveckling, social välfärd och mil- jön. Konflikterna är tydligare i ett kort perspektiv. Konflikterna behöver debatteras och hanteras för att få till stånd en hållbar utveckling. Lyckas vi hantera konflikter- na har vi också lösningar som väcker intresse inte bara i Sverige utan också i Euro- pa och världen i stort.
Prioriterade utmaningar för Skåne vad gäller kopplingen mellan tillväxt och miljö är:
• Att minska vägtrafikens utsläpp av klimatgaser, hälsofarliga ämnen samt
Konflikter finns mellan miljömålet Begränsad klimatpåverkan och God
bebyggd miljö samt strävan att öka kapaciteten i vägnätet i Skåne och satsning-
ar på externetablerad handel. Likaså behöver arbetet för regionförstoring, som förutsätter en utbyggd infrastruktur, vara socialt och miljömässigt hållbar. • Ett hållbart nyttjande av jordbruk, skogsbruk och fiske
Ökad avkastning från jordbruket kan stå i konflikt med bl.a. miljömålet
Ingen övergödning och Ett rikt växt- och djurliv. Miljömålet Levande skogar kan stå i konflikt med många skånska skogsägares målsättningar
om bibehållen eller ökad ekonomisk avkastning från skogsbruket. En ökad avkastning är dock inte en förutsättning för ekonomisk tillväxt i framtiden, en mängd kvalitativa mervärden kommer att växa i betydelse.
• Att minska exploateringen av mark och landskap, till exempel när man
anlägger infrastruktur och bebyggelse
Skåne är idag ”trångt” och många intressekonflikter uppstår vid utbygg- nad och exploatering. Detta kräver en klok samhällsplanering och mark- användning. Det finns exempelvis en konfliktsituation mellan miljömålet
Ett rikt odlingslandskap och ambitioner om utbyggnad av bostäder, verk-
samheter och infrastruktur. Exploateringens påverkan på upplevelsen av det skånska landskapet kan påverka de värden som besöksnäringen grun- das på.
• Att hantera havsmiljön
Skåne omges av hav på tre sidor. Havet är en inkomstkälla för en lång rad näringar som samtidigt bidrar till försämringen av havsmiljön. Dessa konflikter måste hanteras för att inte miljöproblemen ska leda till allvar- liga konsekvenser för dem som på ett eller annat sätt har havet som sin inkomstkälla.
Södermanland
Expansionstryck och regionförstoring medför anspråk på mark för byggande av exempelvis infrastruktur och bostäder. Konflikten blir tydlig när både exploate- ringsintressen och bevarandeintressen finns för samma mark. Ett sätt att hantera dessa konflikter är att i förväg ta fram goda kunskapsunderlag så att avvägningar, hänsyn och eventuella kompensationsåtgärder kan komma in mycket tidigt i plane- ringsprocessen.
Fler människor ger en större belastning på luft, vatten och rekreationsområden än färre människor. Konflikten ligger i att behålla länets attraktionskraft i form av bra livsmiljö samtidigt som fler lockas hit av samma attraktionskraft. Denna konflikt kan hanteras genom att bygga tätare, för att på så sätt behålla natur och stränder tillgängliga, samtidigt som tätare städer och samhällen får bättre underlag för ser- vice.
De fem största konflikterna mellan regional utveckling och miljömål: • Ökade utsläpp till luft och vatten
Expansionstrycket och regionförstoringen medför ökande utsläpp från trans- porter, byggande och människor. Dessa konflikter kan hanteras med effektivare transportssystem t.ex. kollektivtrafik, ny teknik och övergång till förnybara bränslen.
• Övergödning
Expansionstrycket och regionförstoringen medför ökande utsläpp av gödande ämnen till vatten från transporter och människor. Övergödning hotar attrak- tionskraften i kustnära och sjönära boende som driver efterfrågan från inflytta- re. Dessa konflikter kan i viss mån hanteras med effektivare transportssystem, ny teknik, effektivare avloppssystem och åtgärder inom lantbruket.
• Minskad biologisk mångfald, hot mot arter
Expansionstrycket och regionförstoringen medför att nya markområden tas i anspråk för infrastruktur och byggande. Friluftsliv och turism innebär ökat slitage och störning för känsliga arter. Dessa konflikter kan hanteras med väl underbyggda kunskapsunderlag i planeringen, så att hänsyn kan tas tidigt i planprocessen, samt att kompensatoriska åtgärder görs.
• Tärande på naturresurser, t.ex. naturgrus, mark, grönområden
Expansionstrycket och regionförstoringen medför att nya markområden tas i anspråk för infrastruktur och byggande. Naturgrus ingår i betongframställning. Dessa konflikter kan enligt det inrapporterade underlaget hanteras med väl underbyggda kunskapsunderlag i planeringen, så att hänsyn kan tas tidigt i planprocessen, att kompensatoriska åtgärder görs samt en övergång till mer an- vändning av bergkross istället för naturgrus. Genom att bygga tätare och i stråk minskas markbehovet per invånare.
• Strandskydd
Expansionstrycket och regionförstoringen medför att nya markområden tas i anspråk för byggande nära vatten vilket kommer i konflikt med strandskydd och allemansrätt. Dessa konflikter kan hanteras genom att bygga tätare, för att på så sätt behålla stränder tillgängliga samtidigt som städer och samhällen ligger nära vattnet.
De fyra största synergierna:
• Täthet och stråktänkande i byggplaneringen gynnar både tillväxten och miljömålen.
• Attraktiviteten för inflyttande befolkning och företag i länet gynnas av både regional utveckling och miljömålen.
• En levande landsbygd gynnas av t.ex. nya näringar som biobränsleodling, hästverksamhet (som också håller landskapet öppet), turism och frilufts- liv.
• Nya företagsidéer som bygger på miljöteknik gynnas av ökad efterfrågan och ökade reningskrav.
Västerbotten
Västerbotten har utgått från fem områden där det finns konflikter. I vart och ett av dessa områden har även viktiga och möjliga synergier identifierats.
Konflikter och synergier: • Transporter
Berör Frisk luft, Ingen övergödning, God bebyggd miljö, Giftfri miljö samt Be-
gränsad klimatpåverkan.
Konflikten kan hanteras genom ökad förädlingsgrad, logistiksamverkan, gods från väg till järnväg och sjöfart, kollektivtrafik, nya förnybara drivmedel. En väl genomförd hantering i enlighet med förslagen utgör exempel på syner- gier inom alla konfliktområden.
• Energianvändning
Berör Begränsad klimatpåverkan samt Bara naturlig försurning.
Konflikten kan hanteras genom utveckling av energisnål teknik, konvertering till förnybar energi.
Minskad energiförbrukning och ersättning av fossila bränslen och av el med förnyelsebara och koldioxidneutrala energislag är goda synergiexempel där länet redan haft betydande framgångar.
• Energiproduktion
Berör Myllrande våtmarker, God bebyggd miljö, Levande sjöar och vattendrag samt Levande skogar. Konflikten kan hanteras genom god planering och sam- rådsförfarande.
Här finns gott om synergimöjligheter men också risk för konflikter om man inte lokaliserar anläggningarna väl eller om man t.ex. bedriver ett broiler- skogsbruk utan normal miljöhänsyn.
• Exploatering av naturresurser
Berör Myllrande våtmarker, God bebyggd miljö, Levande sjöar och vattendrag samt Levande skogar. Konflikten kan hanteras genom god planering och sam- rådsförfarande.
Det är positivt med ökad förädling, återvinning och god hushållning med änd- liga naturresurser. Det är viktigt med goda lokaliseringar och utformningar av anläggningar och verksamheter. Det kan vara långsiktigt negativt med "hus- hållningsfri" exploatering och mycket omfattande export av lågförädlade pro- dukter från ej förnybara råvarukällor. Länet kanske skulle behöva en hus-
hållnings- och förädlingsstategi? • Exploatering av kulturresurser
Berör God bebyggd miljö. Konflikten kan hanteras genom god planering och samrådsförfarande.
Viktigt med god lokalisering och utformning av anläggningar och verksam- heter för att åstadkomma synergieffekter.
Sammanfattning och Analys
Det finns stora utmaningar i det kommande regionala utvecklingsarbetet. Pilotläns- gruppen lyfter fram god planering, samverkan och klargörande av positiva effekter av olika åtgärder som en väg framåt. Samsyn och tydlighet (probleminsikt) om dessa utmaningar är viktig för att kunna hitta de lösningar som kan bidra till en hållbar utveckling. Pilotlänsgruppen ser i princip två stora konflikter mellan mil- jömålen och andra mål inom regional utveckling i det kommande arbetet:
• Satsningar som leder till ökat tryck på exploatering av mark och resurser (boende, infrastruktur, näringsliv)
• Satsningar som ger ökade utsläpp från energi, transport och jordbruks- sektorn
Det finns regionala skillnader mellan vilka de stora frågorna är. De tätbefolkade länen ser hur expansionstrycket ger en ökad exploatering vilket i sin tur kan inne- bära konflikter med en rad miljömål. Här menar deltagare i pilotlänsgruppen att regional samverkan kring prioritering av områden att exploatera kan bidra till att skydda värdefulla områden, istället för att områden prioriteras lokalt. Den lösning som innebär förtätning av boendet kan också ge bra underlag för kollektivtrafik, lokal service med mera vilket gynnar flera miljömål. I Västerbotten som är mer glest befolkat är det svårare att åstadkomma det underlag som behövs för t.ex. kollektivtrafik och där användning av förnybara bränslen istället kan bli en viktig lösning. I Västerbotten finns en potentiell konflikt mellan ökat uttag av naturresur- ser och miljömålen för skogen men just naturresurserna som skogen kan vara en stor möjlighet för näringslivsutveckling i regionen.
Det är nödvändigt att åstadkomma regionala plattformar för att diskutera dessa utmaningar. Alla utvecklingssatsningar måste gå hand i hand, de viktiga aktörerna måste vara överens om målsättningarna och synen på lösningarna. För att klara de utmaningar som en hållbar utveckling innebär kan det vara nödvändigt att göra kompromisser, både när det gäller de ekonomiska satsningarna och miljöåtgärder. Helheten måste vara i fokus, går det att kompensera ökade utsläpp i en sektor ge- nom sänkta utsläpp i en annan? Går det att avstå från företagssatsningar/ invester- ingar inom ett område för att istället öka det i någon annat? Finns det områden där det är färre konflikter? Satsa på utveckling av dem först. Naturligtvis måste även den sociala aspekten av hållbar utveckling vägas in, t.ex. folkhälsa, sysselsätt- ningsgrad och gemenskap (minskat utanförskap).