Wandén konstaterar att historiskt sett har den vanligaste lösningen av traditionella målkonflikter varit den tekniska utvecklingen (lösbara målkonflikter). Det finns dock ingen generell lösning, utan målkonflikter måste lösas från fall till fall, bero- ende på omständigheterna. Wandén gör som nämnts (sid. 1) skillnad mellan interna (konflikter mellan olika miljömål) och externa målkonflikter (konflikter mellan miljömål och andra samhällsmål). De interna målkonflikterna bör i första hand lösas efter de berörda miljöproblemens ekologiska betydelse och utsträckning i tiden. Hanteringen av de externa målkonflikterna blir däremot i hög grad en fråga om etik eftersom mänskliga och ekologiska faktorer får vägas mot varandra. Ju fler miljöpolitiska styrmedel som står till buds, desto större möjligheter blir det att finna lämpliga lösningar. En vanlig oenighet berör avvägningen mellan miljömål och socioekonomiska mål. Wandén menar att man inte kan räkna med att det går att finna en allmänt acceptabel lösning på sådana ideologiska oenigheter. Istället blir slutsatsen att man i praktiken ofta måste kompromissa (Wandén, 1997). Ett sätt att gå till väga inför valet mellan miljömål och andra samhällsmål är att börja med att fundera över om valet är ett uttryck för konflikter eller dilemman, dvs. om man kan kompromissa eller måste välja det ena eller det andra (Natur- vårdsverket, 2003a). Vid dilemman där ett ekosystems eller en hotad arts överlev- nad står på spel, kan miljöhänsyn vinna större tyngd. I konfliktsituationer kan lång- siktiga ekonomiska skäl komma att spela en större roll. Men saken kompliceras av att man långtifrån alltid med säkerhet vet om det är ett dilemma eller inte. Då blir det en fråga om riskbedömning, och hur tungt ska då försiktighetsprincipen väga? Är risken att förlora ett ekosystem viktigare än de sysselsättningstillfällen som glesbygden kan gå miste om och som svårligen kan ersättas? Ett sätt att komma vidare är då att studera delsystem i mindre skala och överväga mer konkreta utred- ningar som behöver göras inför det fortsatta miljöarbetet (Naturvårdsverket, 2003a).
För enskilda miljöproblem i olika sektorer kan man pröva vilken roll volymen och innehållet har i de verksamheter som ska påverkas i miljövården. Är det riktigt att volymen hos verksamheterna ofta är det kritiska, medan innehållet lättare kan göras miljövänligt? Vilka potentiella synergier och målkonflikter visar sig vara aktuella? (Naturvårdsverket, 2003a).
Ett sätt för att ta reda på om en konflikt är potentiell eller aktuell är att fråga berör- da aktörer om det ena eller andra föreligger i olika fall (en kvalitativ metod). Man kan även använda kvantitativa metoder för att kartlägga miljöpolitikens konse- kvenser för olika aktörer, antingen genom att i boksluten analysera vad miljöåtgär- der skulle innebära för företagen eller genom att söka samband mellan sysselsätt- ningsnivåer och miljökostnader.
Etour framställer Fulufjällets nationalpark som ett exempel där man har funnit en lösning på en spänning mellan bevarande och exploatering. Trots flera olika aktörer med delvis olika mål finns i dag ingen bred målkonflikt mellan exploaterande och bevarande i Fulufjällsområdet. Genom planering och lokal förankring klarar man balansgången mellan nyttjande och bevarande. En av framgångarna anses vara den zoneringsstrategi som finns för parken där zonerna har olika riktlinjer för vad som är tillåtet, vilka aktiviteter som är lämpliga och hur den fysiska miljön ska se ut. Vissa delar av parken kan alltså utnyttjas på ett mer intensivt sätt exempelvis för friluftsliv, jakt och fiske (Etour, 2005).
KUNSKAPSMÄSSIGA OCH ORGANISATORISKA MÅLKONFLIKTER
I Naturvårdsverkets rapport Bredda perspektiven! – Miljöintegration i tillväxtarbe-
tet ges förslag på hur man kan åstadkomma miljöintegration i de regionala tillväxt-
programmen. Tanken är att genom hela processen med tillväxtprogrammet ha med miljöförutsättningarna och miljökompetensen så att strategier och åtgärder redan från början får en inriktning och utformning som främjar en hållbar regional ut- veckling och samverkar med de regionala åtgärdsstrategierna för miljömålen. Genom att inrikta sig på att hitta synergieffekter mellan tillväxt och miljö tänker man sig att många målkonflikter kan undvikas (Naturvårdsverket, 2001).
Litteratur
Boverket, 2005, Är regionförstoring hållbar? Boverket, 2005.
Carlén, 2004, BNP-effekter av svensk klimatpolitik- en kommentar. Carlén, ITPS 2004.
ETOUR, 2005, Kartläggning av målkonflikter mellan natur, kultur och turism i
hållbart utvecklingsarbete. Rapport U 2005:29, Turismforskningskningsinstitutet
ETOUR, 2005.
IVL och SMHI, 2006, Miljömål, åtgärdsstrategier och sektorsmålen. Konflikter
och samverkan – En förstudie. IVL Svenska Miljöinstitutet AB och SMHI., 2006.
Jordbruksverket, 2005, Konflikt eller samverkan mellan ekonomiska, sociala och
miljömässiga mål på landsbygden? Jordbruksverket i samarbete med Livsmedels-
ekonomiska institutet, Rapport 2005:4, Jordbruksverket 2005.
Nutek, 2005, Tre strategier för hållbar utveckling, Miljö, jämställdhet och
integration i regional utveckling. Nutek, 2005.
Nutek, 2004, Kluster för stärkt konkurrenskraft, Halvtidsutvärdering av mål 1
i Norrland 2000-2006. Infonr. 007-2004, Nutek, 2004.
Naturvårdsverket, 2005a, Regionala utvecklingsprogram RUP - Miljöarbetsgrup-
pens rapport till Nutek 050623.
Naturvårdsverket, 2005b, Regionala utvecklingsprogram RUP – Naturvårdsverkets
rapport till Nutek 050622.
Naturvårdsverket 2003a, Samhälle, system och miljöstyrning – En diskussion om
synergier, konflikter och hållbarhet i miljöarbetet. Rapport 5266, Naturvårdsver-
ket, 2003.
Naturvårdsverket 2003b, Vägar till hållbar regional utveckling – Processer för
hållbarhet i tre län . Rapport 5324, Naturvårdsverket 2003.
Naturvårdsverket 2002, Det nya tillväxtarbetet – Förändringsarbete för en hållbar
regional utveckling. Rapport 5263, Naturvårdsverket, 2002.
Naturvårdsverket, 2001, Bredda perspektiven! – Miljöintegration i tillväxtarbetet. Rapport 5163, Naturvårdsverket, 2001.
ITPS, 2004, Ex ante- bedömning av de regionala tillväxtprogrammen, ITPS
sammanfattande rapport till Näringsdepartementet. ITPS 2004.
Wandén, 1997, Målkonflikter och styrmedel – Ett centralt miljöstrategiskt problem. Naturvårdsverket Rapport 4800, Naturvårdsverket 1997.
Östblom 2006, Naturvårdsverkets och Energimyndighetens styrmedelsuppdrag, Konjunkturinstiutets bidrag. Östblom, Konjunkturinstitutet 2006.
som Naturvårdsverket och Nutek har arrangerat. Workshoparna resulterade i analyser och gemensamma slutsatser. Baserat på analyserna diskuteras ett antal möjliga åtgärder för att hantera konflikterna mellan miljömål och andra mål för regional utveckling.
Naturvårdsverket och Nutek har under 2006 i uppdrag av regeringen att stärka och utveckla det regionala hållbarhetsarbetet. En del av uppdraget innebär att ge förslag till hur miljökvalitetsmål och regional utveckling och tillväxt konkret kan samordnas, samt beskriva miljökvalitetsmålens utveck- lingspotential och i vilken mån olika målkonflikter kan begränsa tillväxt och utveckling. Rapporten är en del i rapporteringen av regeringsuppdraget.
NATURVÅRDSVERKET ISBN 91-620-5645-X ISSN 0282-7298 Naturvårdsverket SE-106 48 Stockholm Besöksadr: Blekholmsterrassen 36 Tel: +46 8-698 10 00 fax: +46 8-20 29 25 e-post: natur@naturvardsverket.se Internet: www.naturvardsverket.se Beställningar Ordertel: +46 8-505 933 40 orderfax: +46 8-505 933 99 e-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen Box 110 93, 161 11 Bromma www.naturvardsverket.se/bokhandeln