Exempel på olika typer av områden med värden för strandskyddets båda syften

5.6.1 Områden och naturtyper med mycket höga värden för

strandskyddets syften

Ett antal naturtyper och skyddade eller utpekade områden har bedömts vara mycket skyddsvärda i olika utredningar, bland annat i de tidigare nämnda publikationerna och skrivelserna, eftersom de är ovanliga eller har mycket stor betydelse för den biologiska mångfalden och friluftslivet. Vissa av nedanstående naturtyper är särpräglade kulturmiljöer som erbjuder stora upplevelsevärden, historisk förankring och har stor attraktionskraft för friluftsliv, se bilaga 5. Man bör normalt aldrig ge

dispens i och vid följande områden och naturtyper se miljöbalkspropositionen 1997/98:45:

 områden som omfattas av någon typ av områdesskydd eller som är särskilt utpekade enligt lag (nationalpark, naturreservat, naturminnen,

biotopskyddsområden, djur- och växtskyddsområden, Natura 2000- områden och riksintressen för framför allt naturvård och friluftsliv (enligt 3:6 samt 4 kap. miljöbalken)

 världsarv

 områden i nära anslutning till skyddad natur

 områden som har pekats ut med stöd av internationella konventioner  områden som har redovisats i ängs- och betesmarksinventeringen (TUVA,

Jordbruksverket) och våtmarksinventeringen eller andra nationella bevarandeplaner

 nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt enligt Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering

Sjöar och sjösystem

 områden som är särskilt viktiga för fågellivet eller fiskförekomsten  områden som utgörs av obebyggda öar, uddar och näs som till mer än

50 procent består av obebyggt strandskyddsområde

 områden som till minst 50 procent består av obebyggt strandskyddsområde  naturliga, oreglerade hela vattendrag och stränder

 forsar och vattenfall (underkategori: vattenfallskog, falldimmeklippor)  vattendrag som ansluter till åsar – källpåverkan (strandkällsprång)  klarvattensjöar med kransalger

 fisktomma sjöar

 naturligt näringsrika sjöar och näringsrika stränder med rik vegetation, speciellt med dybotten

 Nationellt värdefulla vatten

Strandområden

 naturligt öppna stränder till följd av isrivning eller isskjutning eller vattenståndsfluktuationer (öppna naturmarksstränder med låg eller ingen betesintensitet)

 hävdade, öppna strandängar och sjöstränder  havsstrandängar

 sandstränder (speciellt värdefulla är sandstränder längs meandrande vattendrag, där stor variation av olika lutningar, fraktioner och exponeringsgrader finns representerade inom korta strandavsnitt)  minerogena stränder vid sjöar och vattendrag med naturliga

vattenståndsfluktuationer (speciellt värdefulla grusstränder är avsnitt i inlandsdeltan)

 sanddynsområden

 flacka landhöjningsstränder

Våtmarker och skogar

 ravinskogar (lövskog och barrskog i raviner), bäckraviner och örtrika bäckdråg

 strandskogar (olika typer inklusive sumpskogar, till exempel

klibbalsskogar, lövskogskärr, barrskogskärr) och strukturer som stambaser, rötter, död ved och stenar i översvämningszonen

 våtmarker i anslutning till sjöar och vattendrag

Havsområden

 mynningar, deltan och estuarier

 laguner och flador (helt eller delvis avsnörda havsvikar)  grunda skyddade havsvikar

 grunda mjuka bottnar med vegetation (ålgräsängar, kransalgsängar)  grunda bottnar med vegetationsbälten (blåstång med mera)

 musselbankar  fjordar



nationellt värdefulla områden ur natur- kulturmiljö- och

fiskevårdssynpunkt som har identifierats i ”Nationell strategi för skydd av vattenanknutna natur- och kulturmiljöer – delmål 1, Levande sjöar och vattendrag”. Skikt och data över dessa återfinns på: http://nv.vic- metria.nu/vardefullavatten/ i Naturvårdsverkets rapport 5666, Naturvårdsverket 2007.

5.6.2 Områden och naturtyper med allmänt värde för strandskyddets syften

När det gäller allmänt värde för naturen så finns det ett antal naturtyper som är skyddsvärda och här bör man endast ge dispens om en konsekvensbedömning visar att djur- och växtlivet inte påverkas på ett oacceptabelt sätt, om det dessutom finns särskilda skäl. Detta kan till exempel vara fallet om det handlar om stora ytor av naturtyperna eller om naturtyperna är vanligt förekommande i regionen och ingreppet är litet i förhållande till detta. Påverkan kan också bedömas som

acceptabel om åtgärden planeras på ett sådant sätt att ingreppets effekt på värdena i området blir mycket små. Detta gäller följande naturtyper:

 större sammanhängande områden som är relativt opåverkade av exploatering och som har betydelse för eller bedöms kunna få framtida betydelse för biologisk mångfald

 geografiskt representativa landskapstyper, naturtyper, markslag, strukturer och system

 rullstensåsar

 näringsfattiga klarvattensjöar med zonerad undervattensvegetation  småvatten och temporära vatten

 mindre vattensamlingar (hällkar, gölar med mera) på stranden  källor och utströmningsområden med omgivande våtmark

 strandvåtmarker i allmänhet, även oligotrofa (öppna och trädklädda mossar, öppna, icke-eutrofa kärr)

 lokalt oreglerat vattendrag (fritt från dammar omedelbart uppströms och nedströms vattendraget eller sjön)

 bävergenererade biotoper (öppna och delvis trädklädda, även vattendränkta)

 övrig strandskog

 grunda mjuka sedimentbottnar utan vegetation  grunda sandbottnar

 klapperstenstränder med vegetation  översilade klippor

 kala skär, strandklippor och hällar (fågel och säl, fågeltoppklippor, exponerade klippor)

 rev

När man pratar om allmänt värde för friluftslivet så är sammanhängande områden som är relativt opåverkade av exploatering och som har betydelse för eller bedöms kunna få framtida betydelse för friluftslivet skyddsvärda och dispens bör endast ges om en konsekvensbedömning visar att allmänhetens tillgång till strandområden inte påverkas på ett negativt sätt.

Detta kan till exempel vara fallet om ytorna av områden med likartade värden är stora, eller om de värdefulla förutsättningarna för friluftslivet i området är vanligt förekommande i regionen och ingreppet är litet i förhållande till detta.

Påverkan kan också bedömas som acceptabel om åtgärden planeras på ett sådant sätt att ingreppets effekt på värdena i området blir mycket små. Se bilaga 5 för kriterier för att bedöma ett områdets värden för friluftslivet.

5.6.3 Områden och naturtyper med lägre värde för strandskyddets syften

I andra områden och naturtyper än de ovan nämnda ger ett ingrepp oftast inte lika stora konsekvenser för natur- och friluftslivsvärdena. En konsekvensbedömning som visar att djur- och växtlivet eller friluftslivet inte påverkas på ett oacceptabelt sätt måste dock alltid genomföras eftersom även vanliga naturtyper och andra områden kan ha mer eller mindre betydelse för djur- och växtlivet eller friluftslivet, beroende på förhållandena i omgivningen i övrigt. Man måste också bedöma om området har potential att utveckla värden för natur och friluftsliv i framtiden. Här följer några exempel på naturtyper som kan vara mindre skyddsvärda med hänsyn till djur- och växtlivet samt friluftslivet:

 barrskogar utan lång kontinuitet  granplanteringar

 hyggen

 lövskogar med triviala lövträdsarter utan lång kontinuitet  åkermark

 nedlagd åkermark

 kultiverad betesmark (före detta odlingsmark, vallar med mera)  industrimark

 vägar

 tätbebyggelse  hamnar  större vägar.

5.6.4 Områden som uppenbart saknar betydelse för strandskyddets

syften

För att bedöma om ett strandområde uppenbart saknar betydelse för att tillgodose något av strandskyddets syften ska man göra en beskrivning av vilka konsekvenser ett upphävande av strandskyddet kan få för djur och växter samt allmänhetens tillgång till strandområden.

Områden som inte är intressanta för friluftslivet kan ofta vara viktiga för djur- och växtlivet och vice versa. Ett exempel där djur- och växtlivet är i fokus är små bäckar och tjärnar som kanske inte är så viktiga för friluftslivet men som ofta har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Ett exempel där friluftslivet är i fokus är parker och oexploaterade områden i närheten av bebyggelse som inte är alltid är så viktiga för den biologiska mångfalden men som ofta har stor betydelse som närrekreationsområden för barn och äldre.

Bevarandet av stränderna bör enligt miljöbalkspropositionen ses i ett långsiktigt perspektiv. Att ett område idag är av mindre intresse för något av strandskyddets syften behöver inte innebära att området kommer att vara ointressant i framtiden. Uttrycket att strandområdet ”uppenbart ska sakna betydelse för att tillgodose strandskyddets syften” visar på att en mycket restriktiv hållning ska tillämpas. Områden som uppenbart saknar betydelse för strandskyddets syfte att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet samt för att trygga allmänhetens tillgång till strandområden kan vara kraftigt störd eller exploaterad mark som inte är möjlig att återställa. Till exempel mark som används av industrier, andra anläggningar eller bebyggelse.

För att mark ska undantas från strandskyddet måste en utredning visa att området inte har några värden idag – eller i framtiden – för vare sig friluftslivet eller djur- och växtlivet.

In document Strandskydd – en vägledning för planering och prövning. Handbok 2009:4, Utgåva 2. (Page 84-89)