Ideella föreningar

Vissa ideella föreningar, som uppfyller kraven i 16 kap. 13 och 14 §§ miljöbalken, har också rätt att överklaga. Ideella föreningar eller andra juridiska personer som

59

MÖD 2001:29

60

har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen eller friluftsintressen har rätt att överklaga dispenser eller upphävanden av

strandskyddet i en detaljplan. För att få överklaga ska föreningen ha bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år, inte vara vinstdrivande, ha minst 100 medlemmar, eller på annat sätt visa att den har allmänhetens stöd och det ska handla om kontinuerlig verksamhet.

En förening får inte överklaga beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt.

En förening som vill överklaga en dom eller ett beslut enligt första stycket ska göra det innan tiden för överklagande har gått ut för dem som varit parter eller annars som sakägare haft klagorätt i målet eller ärendet.

4.6.4 Länsstyrelsens hantering av kommunala beslut om

strandskyddsdispens

En kommun är enligt 19 kap 3 § a skyldig att sända ett beslut om medgivande av strandskyddsdispens till länsstyrelsen för granskning. Länsstyrelsen är skyldig att på eget initiativ överpröva kommunala beslut om dispens från strandskyddet om det finns skäl att anta att det inte finns förutsättningar för dispens enligt 19 kap 3 § b1 p. miljöbalken, eller om en brist i ärendets handläggning kan ha haft betydelse för utgången i ärendet, 19 kap 3 § 3 b 2 p. miljöbalken, se figur 17.

Bestämmelserna om överprövning gäller dock inte en kommuns beslut att avslå en ansökan om dispens. Ett beslut om överprövning ska fattas av länsstyrelsen inom 3 veckor från det att beslutet kommit till länsstyrelsen. I beslutet om överprövning ska skälen för beslutet anges. Om länsstyrelsen inte beslutar om en överprövning inom den tiden har rätten till överprövning gått förlorad. Länsstyrelsens beslut om att överpröva eller att avstå från att överpröva ett kommunalt dispensbeslut får inte överklagas.

Länsstyrelsen är alltså skyldig att i varje enskilt fall som en kommun har medgivit dispens från strandskyddet pröva om det finns skäl att anta att det inte finns förutsättningar för dispens, d.v.s. om de materiella förutsättningarna är uppfyllda, 19 kap 3 § b1 p och 2 p. miljöbalken. Detta sker under den inledande granskningen, se figur 17.

Om länsstyrelsen har anledning att befara att dispensreglerna tillämpats felaktigt ska beslutet tas till överprövning. Länsstyrelsens beslut om att göra en

överprövning, alternativt att inte göra det, behöver inte betyda att länsstyrelsen även slutligt bedömer att det saknas förutsättningar för att ge en dispens. Inom överprövningen ska länsstyrelsen noggrannare undersöka om det finns materiella förutsättningar för en dispens,19 kap 3 § b 1. Inom överprövningen har

länsstyrelsen möjlighet att göra de ändringar i dispensbeslutet som behövs för att det ska finnas förutsättningar för en dispens, till exempel genom att lägga till eller

ändra i villkoren för dispensen. Det kan t.ex. gälla storleken på en

tomtplatsavgränsning. Om de materiella förutsättningar för ett beslut saknas ska länsstyrelsen upphäva beslutet enligt 19 kap 3 b §, se figur 17.

I vissa fall kan underlaget vara så bristfälligt att det är omöjligt att bedöma om det har funnits skäl för dispens. I så fall kan beslutet om överprövning grundas på formella brister i ärendets handläggning som kan ha haft betydelse för utgången i ärendet, 19 kap 3 § b 2 p. miljöbalken. En överprövning enligt denna bestämmelse ska dock inte ske om länsstyrelsen finner att det fanns skäl, materiella

förutsättningar, för dispensen trots en brist i handläggningen.

Utgångspunkten i ett överprövningsärende enligt 19 kap 3 b § 2 miljöbalken är att länsstyrelsen ska läka bristerna. Detta kan ske genom att vidta åtgärder för att läka bristen i ärendets handläggning hos kommunen, till exempel genom att ta in ett kompletterande underlag för bedömningen av dispensfrågan, se kap 4.5 för utformning och innehåll i ett beslut. Det ska då vara kompletterande underlag av enklare karaktär, till exempel en komplettering av administrativa uppgifter, namn, fastighetsbeteckningar, kartmaterial eller brister som avser hur ärendet

kommunicerats med sakägare etc. Det kan då visa sig att det finns förutsättningar för att ge en dispens.

Om bristen i ärendets handläggning av någon anledning inte bör läkas, om det saknas omfattande underlag, som exempelvis beskrivningar eller inventeringar av djur- och växtliv, noggrannare utredningar av allmänhetens tillgång till

strandområden och liknande, får länsstyrelsen överväga vilken åtgärd som bör vidtas med tillämpning av allmänna förvaltningsrättsliga regler i enlighet med förvaltningslagen (1986:223). Det kan t.ex. vara att återförvisa ärendet till kommunen.

Länsstyrelsen bör inte överta handläggningen från kommunen och inte heller ha en gemensam handläggning av ärendena eftersom det leder till en otydlig roll- och ansvarsfördelning. Länsstyrelsen kan endast fatta beslut med hänvisning till miljöbalken 19 kap 3 b §.

Länsstyrelsens beslut att överpröva ett dispensbeslut är inget hinder för att beslutet överklagas av någon annan. I så fall bör handläggningen av de båda ärendena samordnas hos länsstyrelsen. Detta kan ske genom att eventuella nya uppgifter som kommer till länsstyrelsens kännedom genom en överklagan tas med i

överprövningen.

Länsstyrelsens beslut att upphäva eller godkänna kommunens beslut om dispens får överklagas hos mark- och miljödomstolen av den sökande och sakägare enligt 16 kap 12-14 §§ miljöbalken. Kommunen kan inte överklaga länsstyrelsens beslut att upphäva en dispens då kommunen ska företräda allmänna intressen.

4.6.5 Flödesschema för prövning och hantering av ett överklagande